Start
Artikeln är över 2 år gammal

Valdiskussion: Vilka energiformer ska Finland satsa på?

Hur ska vi värma våra hus och lysa upp våra gator? Är det vindkraft och kärnkraft som gäller? Energipolitiken diskuterades med kandidater från Vasa valkrets.

Svenska Yle uppmärksammar det kommande riksdagsvalet med totalt sju direktsända diskussioner från de olika regionerna i Svenskfinland och på fredag var det dags för den första av två från Österbotten.

Temat var Finlands energipolitik.

Vad ska vi satsa på nu och i framtiden? Är det vindkraft och kärnkraft som gäller och finns det alls något utrymme för olja, gas och kol?

Ska Finland vara föregångare inom klimatneutralitet också om det kostar på? Ska staten styra oss att konsumera mindre el?

Deltagare var Pia Sillanpää från Sannfinländarna, Jonathan Hemming från De Gröna och Henrik Huhta från Samlingspartiet. Debatten leddes av Ida-Maria Björkqvist.

Hemming vill inte längre elda med ved

Debattörerna fick börja med att svara på hur de värmer sina hus och hur de vill leva.

Henrik Huhta har bergvärme och delvis ved. Han skulle också vilja generera egen el från forsen där han bor.

Pia Sillanpää har bergvärme och vill fortsätta med det.

Jonathan Hemming eldar med ved på vintern, men han har tänkt om och vill nu ha en luft-vattenvärmepump. Elen i uttaget kommer från vindkraft och på taket har han solpaneler

Klimatneutralt 2035 eller 2050?

Finland har som mål att vara klimatneutralt år 2035. Sannfinländarna vill dock ställa om först till år 2050.

- Tyvärr är vi nog lite för sent ute då. Det är bråttom, säger Jonathan Hemming från De Gröna.

- Vi tänker att 2035 är orealistiskt. Ifall vi satsar på det så kommer finländarnas livskvalitet att sjunka rejält, säger Pia Sillanpää från Sannfinländarna.

- Det som är viktigt är att det sker i fas med övriga Europa. Att vi inte rusar iväg med någon teknologi som sen inte förverkligas, säger Samlingspartiets Henrik Huhta.

”Skärgårdsborna tycker inte om havsvindkraft”

Vindkraft och vätgas är i ropet i Finland. Finland byggde ut rekordmycket vindkraft i fjol, mer än 400 nya möllor och investeringarna gick på nästan 3 miljarder euro.

Längs med kusten, ute till havs, finns det stora planer för havsvindkraft. Bland annat utanför Korsnäs och Jakobstad.

Vattenfalls vindkraftspark i Danmark.
Så här kan det se ut utanför Finlands kust i framtiden. Bild: Vattenfall

- Det finns mycket fördelar med vindkraft men det ska vara en del av alla energiformer. Sen så röjer man ju mycket skog för vindkraften. Då tänker man inte så mycket på kolsänkorna och djuren, säger Pia Sillanpää.

- Fördelen med havsbaserad vindkraft är ju att vi inte behöver ta bort skog och inte heller bygga nära bebyggelse. Men vi behöver en bred palett av olika energiformer för att klara av olika utmaningar, säger Jonathan Hemming.

Henrik Huhta ser att det ännu finns många frågetecken gällande den havsbaserade vindkraften.

- Olika regelverk gäller på våra territorialvatten och i den så kallade ekonomiska zonen. Vilka myndigheter sorterar de under? Sen då också det att skärgårdsborna inte tycker om kraftverk till havs, säger Huhta.

Han ser också problem med att det kan ta så länge med de olika projekten.

- Det går för långsamt med tillstånden och projekten kan gå i stå i otroligt många år.

”Dumt att sluta med torven”

Pia Sillanpää vill hålla många dörrar öppna för olika energiformer.

- Det var dumt att sluta med torv före vi hade fått nya användbara teknologier. Vi märkte ju nu när det blev kris att vi skulle ha behövt torven.

Jonathan Hemming anser att vi måste komma bort från att elda saker.

- När man tar bort de fossila bränslena så skapar man också ett sug efter alternativ.

Stora planer för vätgasen

Vätgasen då? Det finns många projekt på gång i Finland, bland annat i Kristinestad.

- Jag är inte så insatt i exakt hur det fungerar. Men jag är redo att stöda nya teknologier som kan vara nyttiga för oss, säger Pia Sillanpää.

- Vi behöver nog satsa på vätgasen. Minuset är energiförlusten som uppstår vid tillverkningen, konstaterar Jonathan Hemming.

- Industrin driver processen själva redan nu utan att det krävts större insatser från statligt håll, säger Henrik Huhta.

Kärnkraften bara tillfällig eller är minikraftverk framtiden?

Jonathan Hemming ser kärnkraften som en tillfällig lösning. Tills vi hittar något säkrare.

- Men att samtidigt fasa ut fossila bränslen och kärnkraften går inte, säger Hemming.

- Vi hoppas på en ny leverantör för Hanhikivi. Och så skulle det vara bra att börja bygga minikärnkraftverk, säger Pia Sillanpää.

- Kärnkraften behövs fortsättningsvis. Det nya och intressanta är just minikärnkraftverken. Fusionsenergin kunde ju vara räddningen men den ligger flera decennier i framtiden, säger Henrik Huhta.

En förbudsskylt vid Hanhikivi 1-området. Ryska Rosatom äger över en tredjedel av Fennovoima, som står bakom kärnkraftverksplanerna i Pyhäjoki..
Pyhäjoki-projektet gick i stöpet efter att Ryssland attackerade Ukraina. Bild: Janne Järvinen / Yle

Minska elkonsumtionen

Hur är det då med möjligheten att använda mindre energi?

- Vi behöver en hel del energi på grund av vårt geografiska läge. Men nog tänker jag att vi allihopa kan använda lite mindre el och låta bli att köpa onödiga saker, säger Pia Sillanpää.

- Det viktigaste målet är att minska konsumtionen. Men alla har inte möjlighet att själva ta tag i saken och därför är det viktigt att politikerna och staten gör valen lättare, till exempel genom beskattning, säger Jonathan Hemming.

- Vi ska inte elda för kråkorna, vi måste ta tillvara på spillenergin, säger Henrik Huhta.