Så här beskriver frontveteranden Gunnar Stolt stunderna innan vinterkriget tog slut:
– Klockan nio på morgonen den 13 mars 1940 kom kompanichefen in med goda nyheter: ”Jag har goda nyheter pojkar, det blir fred klockan elva”. Han togs först inte på allvar. Det var meningen att kompaniet JR10 skulle flyttas ner till linjen vid Viborgska viken samma eftermiddag.
Soldaterna uppmanades att hålla sig vid liv de två sista timmarna. Det var ströeld utanför. De sökte skydd i en potatiskällare, som låg intill huset där de bodde.
Klockan slog elva och de klev ut. Nu var det fred? Men då började ryssarna skjuta oavbrutet. Det var ett enda slammer, beskriver Gunnar Stolt. Flygplanen körde över i en strid ström och först då klockan slog tolv tystnade det.
– Det var en härlig känsla, då man hörde kanonerna tystna. Det var en underlig tystnad.
När freden kom befann sig kompaniet på ryskt territorium och måste raskt marschera till den finska sidan.
– Det var en befriande känsla. Visst var det vemodigt att ha mist delar av landet, men det går att ordna på något vis. Men för dem som miste livet fanns det inget att göra, beskriver Stolt.
Hur går det till när ett krig tar slut och det blir fred?
Joakim Kreutz är docent och lektor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Enligt honom resulterar mellanstatliga krig antingen i en vapenvila eller i ett fredsavtal. För fortsättningskrigets del blev det en blandning av vapenvila och fredsavtal.
– Efter andra världskriget har drygt 40 procent av mellanstatliga krig avslutats med ett fredsavtal. 30 procent av krigen avslutas med en militär seger för någondera staten.
Med militär seger menar Kreutz att den ena staten når sitt mål med hjälp av vapenmakt.
Krig är alltid krig. Det mal sakta sönder ett land om det inte blir fred.
Gunnar Stolt
Enligt Kreutz finns det vissa saker som måste ske innan ett krig kan ta slut. Det första och enklaste steget för fred är att få bukt på krisen så snart som möjligt. Om det blir långvariga krig blir det allt svårare att hitta en lösning.
– I mellanstatliga krig måste man vänta tills båda parterna har uttömt den stridsvilja som finns. Det tar ganska lång tid. Kriget måste gå till ett sådant läge att båda sidorna börjar omvärdera situationen och inser att de inte kommer längre med striderna.
”Freden kom överraskande”
Gunnar Stolt beskriver de sista dagarna av fortsättningskriget.
– Det var hårda strider. Kanonerna avfyrades på löpande band.
Plötsligt avtog elden. Soldaterna undrade om ryssarnas ammunition tagit slut eller om kanonerna skulle flyttas närmare. Rädslan var påtaglig. Några dagar senare fick de höra att det blivit fred.
– Freden kom överraskande, konstaterar Stolt.
– Kriget tog mina bästa år. Det blev sex år av krig.
Fortsättningskriget tog slut och Gunnar Stolt återvände hem. Det var kaotiskt att komma hem från kriget till det civila.
– Jag hade ingenting, två tomma händer. Den största saken är att det blev fred, oberoende av hur det gick, säger Gunnar Stolt. Krig är alltid krig. Det mal sakta sönder ett land om det inte blir fred.
Den avgörande faktorn för att uppnå fred är enligt Joakim Kreutz att parterna i konflikten måste vilja byta strategi och få slut på kriget.
– Andra stater kan naturligtvis påverka i form av att göra kriget kostsamt genom sanktioner, men inte minst genom att föreslå fredsförhandlingar. Andra stater kan komma med idéer om andra lösningar eller alternativa sätt att nå någon slags kompromiss.
Han påminner att krig ofta kan ta slut plötsligt och oförväntat.
– Om många krig man forskar i tror man att de aldrig kommer ta slut. Det kan vara väldigt små detaljer som ändrar på dynamiken. I till exempel Jugoslavien trodde ingen det skulle hittas en lösning men plötsligt satt parterna och förhandlade om att få slut på det mest akuta våldet.