– Hur ska jag placera i vapenhandel? undrar en vän som är småplacerare.
Nästan en miljon finländare placerar i dag i fonder och aktier. För många är det är ett sätt att spara eller dryga ut pensionen.
Min vän tänker sig att det måste vara lönsamt att placera i vapen i dessa tider. Europa rustar upp och skickar vapen till Ukraina. Medierna rapporterar om att det är brist på ammunition i Ukraina och de europeiska tillverkarna har svårt att hinna med i produktionen. Tyskland moderniserar sitt försvar. Sverige höjer försvarsanslagen.
Jag blir ställd av frågan. Under mina år som ekonomisk reporter har jag gjort flera inslag om hur man uttryckligen inte ska placera i vapentillverkning.
De flesta fonder har haft ett slags förbud mot vapenindustri. Jag har flera gånger intervjuat experter på etiska placeringar, som alla har kopplat ihop vapen, tobak och porr – något man in i det sista ska undvika i sin aktieportfölj.
Moral är flexibelt
De moraliska koordinaterna verkar ha förflyttats. I dag har till exempel flera svenska fonder godkänt vapenindustri som investeringsmål. Andra har bara uppdaterat sin policy, och meddelar nu tydligt att deras fonder investerar och har alltid investerat i försvarsindustri, även om man kanske talat tyst om det tidigare.
Vi exkluderar inte investeringar i krigsmateriel och vapen i vår Policy för ansvarsfulla investeringar, skriver Pia Gisgård, chef hållbarhet och ägarstyrning på Swedbank Robur på bankens hemsida.
Men det finns också fonder som står fast vid sina principer om att vapen inte hör till ansvarsfulla placeringar.
Vi har ändå inte sett orsak att ändra vår uppfattning om hur vi ser på ansvarsfullhet
Magdalena Lönnroth, portföljförvaltare vid Kyrkans pensionsfond
Skadliga och tvivelaktiga branscher har uteslutits från fonden. Sådana branscher är alkohol, tobak, hasardspel, vapen, vuxenunderhållning och kärnkraft, skriver OP-banken.
Fonden som har försvarsindustri som tema
Medan jag utreder frågan om placeringar i vapenindustri, stöter jag plötsligt på ett fondbolag, som verkar unikt. Ett bolag som har en fond som uttryckligen investerar i företag inom försvarssektorn.
– Vi såg trenden redan år 2019, men efter att kriget i Ukraina bröt ut ökade intresset för vår fond klart, konstaterar portföljförvaltare Joakim Agerback på Global Security Fund.
Global Security Fund står på tre ben: försvars-, cybersäkerhets- och rymdindustri. Fonden har framförallt amerikanska försvars- och cybersäkerhetsbolag i sin portfölj, men också nordiska bolag inom försvarssektorn.
Fonden, som förvaltar en förmögenhet på cirka nio miljoner euro, är i jämförelse en liten fond. Mängden placerare ökade med cirka tio procent i fjol.
– Vi ser att lönsamheten är störst i amerikanska bolag inom försvarssektorn, säger Agerback.
Följaktligen har fonden i huvudsak företag som Lockheed Martin, Raytheon technologies och cybersäkerhetsbolaget Palo Alto Networks.
Att Natomedlemmar förväntas lägga två procent av landets BNP på försvarsutgifter, innebär en stor ökning i försvarsanslagen, vilket i sin tur kan betyda goda dagar för vapentillverkare generellt.
– Vi äger också aktier i svenska SAAB och norska Kongsberg Gruppen, berättar Agerback.
Europa rustar upp just nu, men är investeringar i försvarssektorn säkert lönsamma på lång sikt?
– Investeringar är aldrig säkra, men den här sektorn har under en längre tid avkastat bättre än aktiemarknaden som helhet, hävdar Agerback.
– Och investeringarna ska göras på lång sikt, eftersom vi har en aktiemarknad som just nu präglas av stora svängningar och allmän osäkerhet.
Kyrkan investerar inte i vapen
Kyrkan håller fast vid sin moral.
– Vi har diskuterat frågan, berättar Magdalena Lönnroth, som är expert på ansvarsfulla placeringar och portföljförvaltare vid Kyrkans pensionsfond med ett placeringskapital på cirka 1,8 miljarder euro.
Lönnroth som också har skrivit bok om ansvarsfulla placeringar ser inte att fondens linje borde ändras i och med kriget mot Ukraina.
– Vi har uteslutit vapenindustrin på etiska grunder sedan fondens start i början av 1990-talet och vi har inte sett någon orsak att frångå beslutet.
Vapen och moral är inte svart och vitt
Innan det ryska anfallskriget bröt ut var den stora trenden inom placerande det som kallas ESG, en global norm för hållbarhet i finansvärlden. Bokstavskombinationen står för ”environmental, social and governance”, det vill säga miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.
Vi ser att lönsamheten är störst i amerikanska bolag inom försvarssektorn
Joakim Agerback, portföljförvaltare
Nu är den stora frågan om försvarsindustrin passar in i sammanhanget. Tar vapentillverkarna miljön i betraktande och har försvarsindustrin ett socialt ansvar. Frågan är minst sagt krånglig. Vapen som försvarar den demokratiska utvecklingen i Europa, dödar också civila i andra krig.
Placeringar är alltså inte bara en lönsamhetsfråga, utan också ett sätt för företag och investerare att ta sitt samhällsansvar.
Vapenaktier finns det gott om
Vill man placera sina besparingar i aktier i lönsamma bolag inom försvarsindustrin finns det möjligheter både nära och fjärran. Det går tekniskt enkelt att logga in på en placeringstjänst eller genom att vända sig till någon av bankerna.
I USA finns de flesta stora börsbolagen inom försvarssektorn. På flera placeringssajter lyfts fram företag som Lockheed Martin, Northrop Grumman, L3Harris Technologies, General Dynamics, Boeing, Raytheon Technologies.
I Norden finns till exempel svenska Saab, som tillverkar stridsflygplan och radarsystem och norska Kongsberg, med missilproduktion, som har finländska kopplingar via sitt ägande i Patria.
Finländare har ökat sina vapenplaceringar
Enligt uppgifter jag får av Nordnets vd i Finland Suvi Tuppurainen ökar placeringarna i försvarsindustrin kraftigt.
Norska Kongberg gruppen har på ett år ökat antalet placerare med över 200 procent på finländska Nordnets placeringstjänst.
Det samma gäller SAAB – en över 200 procents ökning.
Antalet finländska placerare som satsat pengar i amerikanska Northrop Grummans har ökat med cirka 150 procent och siffran för Lockheed Martin cirka 80 procent.
Suvi Tuppurainen påpekar ändå att det handlar om några hundra finländska privatplacerare – inte de stora massorna. Nordnet har över en halv miljon kunder, så några hundra placerare är ännu inte en trend.
En liten mängd vapen ingår i många fonder
Senast när jag läser ”innehållsförteckningen” för ett stort antal fonder inser jag att moralen och etiken gällande vapenproduktion finns i en gråzon. Till exempel Aktia skriver att hållbarhetskravet (ESG-kriterierna) uppfylls om ett företag har mindre än fem procent vapentillverkning.
Försäkringsbolaget Veritas, som är en stor placerare, gör skillnad på vapentillverkare vars vapen används till att bryta mot mänskliga rättigheter och vapentillverkare vars vapen används för att försvara demokratin.
Vissa fonder gör också skillnad mellan konventionella vapen och okonventionella vapen. Man kanske godkänner kanoner men inte landminor.
Ett eget kapitel utgör företag som till exempel finländska teknologi Vaisala, vars mätinstrument kan användas både för väderprognoser och inom försvarsindustrin.
Åsikterna går i sär
Att någonting har hänt inom samhällsdebatten i både Finland och Sverige är tydligt. Det visar både medlemsansökan i Nato och finländska leveranser av krigsmateriel till ett land mitt under brinnande krig.
Enligt Joakim Agerback har det skett ett stort skifte i hur världen ser på investeringar i vapenproduktion.
– Förståelsen för att upprätthålla ett försvar är helt annorlunda nu, säger Agerback.
Fonden marknadsförs uttryckligen som etisk och hållbar.
Magdalena Lönnroth på Kyrkans pensionsfond är av motsatt åsikt.
– Det har skett en förändring i samhället hur man diskuterar dessa frågor. Vi har ändå inte sett orsak att ändra vår uppfattning om hur vi ser på ansvarsfullhet.
Som journalist har jag inte rätt att rekommendera aktier (det finns en lag om vem som får ge placeringsråd).
Inte ens åt min vän, varken vill jag eller kan jag ge placeringsråd, men det är många som går med samma tankar. Och var och en får själv ta ställning till de moraliska koordinaterna.