De kandidater som är uppställda i riksdagsvalet i Vasa valkrets har i Yles valkompass fått ta ställning till frågan om broprojektet över Kvarken bör drivas framåt under den kommande valperioden, även om det skulle ha skadliga effekter för naturvärden.
En broförbindelse är något som diskuterats mer eller mindre under många år, men beräkningar som gjordes 2020 gav tanken nytt liv.
Enligt de beräkningarna skulle en bro över Kvarken kunna bli en lönsam investering, trots att prislappen uppskattades till mellan 3 och 5 miljarder euro. Några nyare uppgifter har inte tagits fram.
Frågan delar nu valkretsens kandidater i två nästan exakt lika stora läger. Flest förespråkare har bron bland kandidater som ställer upp för Samlingspartiet och Rörelse Nu.
Den ekonomiska situationen ses som det största argumentet mot ett brobygge.
Bland förespråkarna är det många som ser situationen med Ryssland som ett argument för att stärka förbindelserna västerut.
En bro skulle göra Finland till ”mindre av en ö i förhållande till väst”
I sina svar i valkompassen framför många kandidater att en fast förbindelse till Sverige skulle stärka relationerna till väst.
Man anser också att den finländska försörjningsberedskapen skulle förbättras.
Sam Leijonanmieli (Saml) uttrycker oro för att Finland är en ”ö” och att sjöfarten på Östersjön är lätt att störa eller rentav stoppa.
– Finland behöver två fasta tvärnationella förbindelser: En mellan Vasa och Umeå, och den andra mellan Helsingfors och Tallinn. En tunnel vore säkrare och borde övervägas som alternativ till en bro, skriver Leijonanmieli som svar i valkompassen.
Också Sami Keskinen (Saml) för fram att det skulle få stora följder för den finländska nationalekonomin om säkerhetsläget på Östersjön försämras.
– En bro som förenar de ekonomiska regionerna på båda sidor om Kvarken skulle fungera som en direkt länk hela vägen till Atlanten. Världsläget har förändrats så att förbindelserna västerut måste tryggas, skriver Keskinen.
Även Peter Östman (KD) och Jouni Vallin (Sannf) ser en fast förbindelse över Kvarken som en försörjningsberedskapsfaktor.
En del av kandidaterna, däribland Jukka Mäkynen (Sannf), säger rakt ut att Finland bör bryta med Ryssland en gång för alla.
– Finland bör bryta alla historiska band med Ryssland. Låt en bro över Kvarken bli startskottet för att slutligt begrava den ryska spårvidden i finländsk järnvägstrafik, skriver Mäkynen i sitt svar i valkompassen.
Med respekt för miljön
Många av de som kandiderar i Vasa valkrets lyfter fram att en ny förbindelse från Vasa till Sverige och Europa skulle stärka områdets livskraft och ekonomi.
Oliver Pietilä (C) ser bron som en helt ny port till Sverige och Europa. Han skriver att projektet visserligen skulle kosta mycket, men att det skulle ge större ekonomisk nytta än exempelvis Finlandsbanan eller det såkallade entimmeståget.
De kandidater som argumenterar för en bro poängterar samtidigt att man redan i planeringsskedet av projektet bör ta hänsyn till den unika miljön i Kvarkens världsnaturarv.
Enligt Emilia Teerikangas (SDP) är broprojektet viktigt, men effekterna på miljön måste utredas grundligt.
– Till vilket pris som helst kan projektet inte förverkligas, skriver Teerikangas.
Laura Ala-Kokko (Gröna) påpekar att en tågbro skulle minska behovet av färjetrafik och uppmuntra till att även flytta frakt från landsvägarna till järnväg. Det vore gynnsamt för klimatet och skulle samtidigt sänka kostnaderna för exporten.
En del kandidater, däribland Petteri Lehtola (VF), är av åsikten att en bro skulle få långtgående och negativa konsekvenser för miljön och att man därför inte bör förverkliga projektet.
Jonathan Hemming (Gröna) tycker likadant.
– Om det en dag går flera färjor på rutten och man ändå inte får avgångarna att räcka till så kunde det finnas fog för bygget av en fast förbindelse, men idag är vi långt ifrån en sådant läge, skriver Hemming i valkompassen.
Varifrån skulle pengarna tas?
Statens ekonomiska situation ses som det största argumentet mot ett brobygge.
Kostnaderna för broprojektet har alltså år 2020 uppskattats till omkring 3-5 miljarder euro och därför anser många kandidater att det knappast bör finnas med under den kommande valperioden. Mest tvekar kandidater från Vänsterförbundet och Kristdemokraterna.
Exempelvis Teuvo Herranen (VF) undrar varför en bro behövs då en ny och miljövänlig färja nyligen har börjat trafikera över Kvarken.
Henrik Huhta (Saml) skriver i sitt svar i valmaskinen att det helt saknas realism kring broprojektet; varken passagerar- eller trafikmängden räcker enligt honom till för att en bro ska löna sig.
Att bygga bron skulle enligt Paula Sihto (C) kräva betydande mängder EU-stöd men också privata pengar. Många andra kandidater uttrycker liknande åsikter.
– EU-pengar till projektet och fullt med vindmöllor vid brofästena, skriver Anne Rintamäki (Sannf).
Den här texten är en översättning av artikeln Merenkurkun silta tarvitaan, sanoo moni Vaasan vaalipiirin eduskuntavaaliehdokas vaalikoneessa – ”Yhteydet länteen on varmistettava” skriven av Heidi-Maria Harju, Yle Keski-Pohjanmaa. Översättning av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.