Ett svenskt nattåg startar från järnvägsstationen i Uleåborg vid skymningsdags, det färdas genom Sverige under natten och anländer till Stockholms centrum i arla morgonstund. Därifrån fortsätter tågfärden till Berlin, Hamburg eller någon annan centraleuropeisk stad.
Detta blir verklighet om Finland tar i bruk europeisk spårvidd.
En ny tågförbindelse skulle också göra invånarna i norra Finland mindre beroende av flygförbindelserna via Helsingfors-Vanda, i och med att de kunde ta tåget via Sverige vidare ut till Europa.
Europeiska kommissionen vill att möjligast mycket av persontrafiken förflyttas över på räls och många järnvägsbolag håller på att återinföra nattrafiken.
– För närvarande är endast fem procent av persontrafiken och 18 procent av godtrafiken transnationell, säger Henrik Hololei, Europeiska kommissionens högsta chef för transportfrågor.
Kommissionens målsättning är att en tredjedel av den internationella persontrafiken och varutransporterna går på räls.
Nya banavsnitt planeras för europeiska tåg
Nu förbereder man sig på att anlägga fyrskensspår på alla nya järnvägsförbindelser som planeras i Finland så att de har både den finländska rälsvidden 1524 millimeter och den europeiska rälsvidden 1435 centimeter. Skillnaden är alltså knappa nio centimeter.
– Spåret har två skenor parallellt och då kan man trafikera förutom med finländskt även med europeiskt materiel, säger vd för Suomirata Timo Kohtamäki.
Kohtamäki säger att det ökar på de europeiska järnvägsbolagens intresse för att börja trafikera i Finland, då de inte behöver planera och ändra på sin utrustning.
På Finlandsbanan Suomirata kunde de första europeiska tågen trafikera på 2040-talet, däremot kunde ändringar göras snabbare på etappen Torneå-Brahestad, på bara några år.
Kommissionen anser att ändringarna kunde göras stegvis i Finland och att projektet borde vara ekonomiskt förnuftigt.
– Att ändra på hela Finlands järnvägsnät inom en snar framtid är på inget sätt förnuftigt. Men vi måste se om det skulle finnas enskilda förbindelser som genererar mervärde, funderar Hololei.
Ett förslag är att man startar med Finlandsbanan mellan Helsingfors och Tammerfors då man börjar göra ändringar på nya banavsnitt, och sedan fortsätter längs med huvudbanan mot Uleåborg.
– Det vore logiskt att starta från huvudbanan som är det överlägset mest trafikerade banavsnittet och sedan utvidga fyrskensspåret mot Jyväskylä och Vasa, säger Timo Kohtamäki.
Tryggar Finlands försörjningsberedskap
Rysslands anfall mot Ukraina sätter fart på Finlands planer att övergå till europeisk spårvidd.
I det nuvarande säkerhetspolitiska läget önskas ett alternativ till fartygstransporter på Östersjön med tanke på om trafiken till havs stoppas av någon orsak. En del av frakterna skulle då förflyttas över på räls, via Torneå till Narvik i Norge och via det svenska järnvägsnätet ut till Europa.
– Om vi ser till försörjningsberedskapen och det att Finland och Sverige går med i Nato ger den europeiska spårvidden mervärde, påpekar Henrik Hololei.
Det blir möjligt att inleda tågtrafiken mellan Finland och Sverige i slutet av nästa år då elektrifieringen av banavsnittet mellan Keminmaa och Torneå blir klar. Det går att använda diesellok redan på det nuvarande banavsnittet, men trafiken har varit obetydlig.
Rail Baltica intressantast för Finland
Ur finländsk synvinkel är den delvis EU-finansierade tågförbindelsen Rail Baltica den intressantaste av de europeiska järnvägsprojekten.
Den omkring tusen kilometer långa banan byggs ut som bäst från Tallinn genom Baltikum till Warszawa. Tågtrafiken på den nya banan kan inledas i början av 2030-talet.
Banans ändstation i norr skulle förflyttas till järnvägsstationen belägen under Helsingfors-Vanda flygplats om det fattas beslut om att bygga den 83 kilometer långa tunneln mellan Tallinn och Helsingfors.
I så fall kunde man åka direkttåg från Helsingfors till exempelvis Berlin.
Tallinntunnelns betydelse för Finlands säkerhetspolitiska situation och för tillgängligheten har ökat på grund av det pågående kriget.
– Rysslands anfall mot Ukraina har satt igång funderingar om att det vore bra om vi hade en enda rälsvidd i hela Europa. Också Ukraina ska på lång sikt ändra sina järnvägar till europeisk standard, säger Hololei.
Det finländska järnvägsnätet är nästan 6 000 kilometer långt och det är dyrt att övergå till europeisk spårvidd. Förutom fyrskensspår måste alla banans tekniska system såsom elektrifieringen och växlarna omplaneras och det måste göras ändringsarbeten på stationsplattformarna.
Trafik- och kommunikationsministeriet blir klart med sin uträkning över kostnaderna före april månad.
EU-parlamentet och ett råd bestående av medlemsländerna behandlar snart kommissionens förslag till övergång till europeisk räckvidd.
– Jag skulle tro att vi snart kommer igång med förhandlingarna och sedan får vi se hurdan förordning vi har framför oss, säger Timo Kievari som leder Trafik- och kommunikationsministeriets utvecklingsenhet.
Om Finland beslutar sig för att ändra på spårvidden kommer arbetet att ta många år i anspråk.