Som många andra konstnärer genom tiden har jag börjat intressera mig för naturen och på otaliga sätt försökt närma mig den. Min relation till naturen har funnits i de österbottniska skogarna och på senare tid i Helsingfors centralpark. Min nya grönväxt, en pilea, fick mig att börja fundera på om plantor har ett själsliv.
Men det var först när jag blev tipsad om boken The Secret Life of Plants av Peter Tompkins och Christopher Bird som en dörr till en underlig värld öppnades för mig.
Plantors hemliga liv
Under pandemin började allt fler intressera sig för grönväxter. Det berättar till exempel Tuuli Heinonen om i sitt sommarprat och i podden Svarta fingrar får vi höra om hur plantmarknaden plötsligt blev ett kapital.
Själv har jag aldrig varit särskilt intresserad av inomhusväxter, snarare har de fungerat som uppiggande ornament i min bostad som tyvärr ofta vissnat under min omvårdnad. Men när jag började läsa om CIA agenten Cleve Backster okonventionella experiment på plantor blev jag nyfiken.
Plantor kan tänka!
På 60-talet i USA satte förhörsspecialisten Backster fast sin lögndetektors sladdar på sin dracena. Han ville se om den reagerade när han vattnade den. En lögndetektor fungerar med en galvanometer som mäter små elektriska strömmar. Den mäter människors puls och andning och kan därför svara på olika känslolägen.
Dracenan reagerade inte så starkt vid själva vattningen men i samma veva upptäckte Backster att den nog reagerade när han i tanken föreställde sig bränna upp dess blad. I boken The Secret Life of Plants beskriver författarna Backsters upptäckt som revolutionerande.
Backster felt like running into the street and shouting to the world, ”Plants can think!” Instead he plunged into the most meticulous investigation of the phenomena in order to establish just how the plant was reacting to his thoughts, and through what medium.
The Secret life of plants s.5
Backster fortsatte göra experiment med plantor och kom fram till allt mer underliga resultat som skulle ge forskning om växter ett helt nytt perspektiv. Han blev mer och mer säker på att plantor kunde läsa av människors känslor och läsa tankar.
Otaliga forskare har försökt göra om Backsters experiment utan att få samma resultat och därför har forskningen och boken blivit klassificerade som pseudovetenskapliga. Backster höll däremot fast vid sina forskningsresultat och förklarade de olika resultaten med att plantor är selektiva och kan, precis som en människa vid ett övergrepp, gå in i frysläge.
Växter som kollegor och rumskompisar
I min jakt på inspiration genom plantor hittar jag den naturinspirerade mentorn Tigrilla Gardenia, som bor i ett ekosamhälle i norra Italien. Hon har en online community som lovar mig en helt ny syn på plantor. Hon använder pronomen kin för växter och ser på dem som jämlika varelser.
När jag ringer upp Gardenia berättar hon att vi inte är vana att reflektera över växterna som finns omkring oss.
– Vi ska inte bara se på plantor som ornament i bakgrunden, utan vara medvetna om salladen vi äter och gräset vi går på.
I hennes community ser man på plantor som personer som kan guida oss på olika sätt.
– Min ampellilja är min kollega som hjälper mig med mitt företag, säger hon.
Jag vill ta reda på om min pilea har ett hemligt liv och om vi kan få kontakt på ett djupare plan. För att nå dit följer jag hennes instruktioner om plantkontakt slaviskt. Jag mediterar, målar och försöker känna växtens energi. Jag försöker öppna dörren mellan människovärlden och plantvärlden.
I dokumentären Min plantas hemliga liv kan du höra mer om kontakten mellan mig och min pilea.
Känner plantor smärta?
När jag intervjuar forskaren Pedro J. Aphalo, vid Forskningsprogrammet för organism- och evolutionsbiologi vid Helsingfors universitet, berättar han att problemet kring diskussionen om plantintelligens är att man inte tittar på plantor som det de är – plantor.
Han nämner Backsters experiment och säger att det gott kan ha fått utslag, men han var inte en botaniker utan en fysiker. Därför är hans test svåra att anpassas och jämföras med biologers forskningar.
– Både bakterier och plantor kan röra sig, utvecklas och anpassa sig till faror men är det konstruktivt att kalla dem intelligenta för det? undrar Aphalo.
Aphalo ifrågasätter att personer och forskare talar om plantor som människolika varelser.
– Vi kan tänka oss att om en plantas blad hänger så är plantan ledsen, men hur kan vi veta det? Om plantan känner en form av smärta så är det ju inte en mänsklig smärta den känner.
– Plantor lever också på ett helt annat sätt än människor och djur och är därför svårare att studera än till exempel en hund som kan ha vissa liknande egenskaper, säger Aphalo
När jag frågar Aphalo om det är möjligt för en planta att svara på människors känslor dröjer det en stund innan han svarar. Han säger slutligen att det inte är omöjligt även om han tycker att det skulle vara osannolikt. Helt kemiskt svarar plantor på insektattacker och det kan indikera att de skulle kunna signalera vid mänskliga känslokast.
– Men det betyder inte att vi skall förändra vår syn på plantor, allt handlar om kemikalier, konstaterar Aphalo
Platons syn på växter
Vår västerländska syn på växter härstammar ganska långt från Platons teorier om själen. Växter låg längst ner i hierarkin, tillsammans med kvinnor, barn och slavar. Enligt Platon har växter ingen själ till skillnad från människor och djur.
Ännu på 1700-talet sade botanikern Carl von Linné att plantor inte kunde röra sig eller flytta på sig medan det idag har forskats i att plantor nog gör det, om än med en helt annan hastighet än människor.
Kontakt via musik?
Sångerskan Annika Cleo sjunger tillsammans med sina växter. Hon har en teori om att det själsliga finns bortom det vi människor vanligtvis är medvetna om. Jag frågar hur man kan få en djupare kontakt med sin planta och om alla är kapabla till det.
– Det handlar om på vilket sätt man är mottaglig för det icke synliga, det behöver inte vara mer än att man känner sig lugn när man är tillsammans med plantan, säger hon och sticker sin ljudapparat som överför plantans signaler till sång ner i jorden på min pilea.
– Nu skall vi se om din planta kan sjunga!
Audiodokumentären Min plantas hemliga liv publicerades första gången 26.3.2023.