Det har varit mycket fokus på sparåtgärder den senaste tiden, men i dag publicerades en ny rapport som lyfter blicken från potentiella nedskärningar till hur Finland ska få fart på tillväxten under kommande valperiod.
Arbets- och näringsministeriets rapport ger 75 rekommendationer för hur följande regering kan öka produktiviteten och sysselsättningen i Finland.
Jämfört med övriga Norden har Finlands produktivitet halkat efter och vi har en lägre sysselsättningsgrad. Den gemensamma nämnaren för att få upp de här två tillväxtmotorerna är utbildningen.
Utbildningssystemet måste bli mera lyhört för arbetsmarknadens behov. Fortbildning och livslångt lärande är nyckelord, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen som har lett arbetet för Arbets- och näringsministeriets del.
Enligt Pylkkänen utbildar vi unga till arbetslöshet. Problemet finns speciellt inom andra stadiets yrkesutbildning där 15 procent är arbetslösa ett år efter utexaminering enligt statistik från 2021. Det finns branscher där siffran är över 25 procent.
– Det är ju en katastrofal stor siffra, helt enkelt. Det har vi inte råd med, säger Pylkkänen.
Det beror på att vi utbildar för mycket av vissa grupper och för lite av andra. Vi utbildar för mycket kontorssekreterare och journalister, medan det råder brist på närvårdare och sjukskötare.
För att lösa det så kallade matchningsproblemet krävs det mera samarbete mellan utbildningsanordnare och företag.
Pylkkänen ger gott betyg åt Marins regering som har förlängt läroplikten, tagit i bruk den så kallade nordiska modellen inom arbetsförmedlingen och lättat på byråkratin för att komma och arbeta i Finland.
Trots det finns det en ytterligare siffra som är alarmerande: 4 000 kvinnor per år lämnar arbetslivet i förtid, berättar Pylkkänen. Speciellt unga kvinnor under 35 är en grupp som är speciellt utsatta och som går i förtidspension på grund av mental ohälsa.
Dålig dialog mellan arbetsmarknadsparterna
Arbetsmarknadsorganisationerna har deltagit i rapporten med syftet att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Tilliten på arbetsmarknaden är låg efter ett årtionde med nolltillväxt, säger Pylkkänen, vilket lett till en kultur där man skyller på varandra.
Det viktiga är enligt Pylkkänen att skapa en gemensam lägesbild på arbetsmarknaden. I nuläget har arbetstagar- och arbetsgivarsidan olika syn på läget gällande löner, samt arbetets efterfrågan och utbud.
– Jag tycker att vi kunde gynnas av att ha ett sådant medlingsinstitut som Sverige har. De samlar ihop statistik på arbetsmarknaden, lönebildning, arbetstimmar och så vidare. Det är lättare att diskutera om vi har en gemensam syn på både arbetsmarknaden och ekonomin, säger Pylkkänen.
Som exempel nämner hon social- och hälsovårdens arbetskraftsbrist. I nuläget har arbetsgivaren varit tvungen att höja lönerna för att få flera läkare, men det är inte den optimala lösningen, anser Pylkkänen.
– Ett annat sätt att lösa de här problemen är förstås att utbildningen reagerar efter efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är inte enbart lönerna som löser alla problem utan det är också utbildningen och vilka linjer som finns, säger Pylkkänen.
Ansvaret för att utbilda enligt arbetsmarknadens behov är gemensamt för staten, kommunerna och företagen, säger Pylkkänen.
Den här artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln som publicerades 27.03.2023 kl. 17.17 stod det felaktigt att en fjärdedel av av personer med yrkesexamina är arbetslösa ett år efter utexaminering. 10.5.2023 kl. 12.25 är det rättat till 15 procent.