Kaoset i Frankrike är en följd av den trotsighet som president Emmanuel Macron visar i förhållande till en pensionsreform som han drivit igenom utan omröstning i parlamentet.
Det handlar om den tionde mobiliseringsdagen sedan protesterna inleddes i mitten av januari.
Proteströrelsen mot pensionsreformen har förvandlats till den största inhemska krisen under president Macrons andra mandatperiod.
Motorvägar, flyg, bensinstationer, studieinrättningar påverkas
Enligt den franska regeringen har 740 000 fransmän gett sig ut för att protestera på gatorna på tisdag kväll.
I Paris har minst 27 personer gripits då polis och demonstranter drabbat samman. Demonstranter ska ha tänt eld på soptunnor och kastat saker mot polisen.
Polis och demonstranter har också drabbat samman i bland annat Nantes i västra Frankrike och Lyon i ost.
Vägblockader i flera städer
Motorvägar i flera franska städer blockerades på tisdagsmorgonen. I Nantes blockerades tillfartsvägarna till staden under morgonen, och där uppstod 45 kilometer långa köer.
Strejker inom transport, flyg och energisektorerna fortsätter att störa delar av den offentliga infrastrukturen.
Även verksamheten vid bensinstationer störs.
Studentkåren UNEF har meddelat att ingångarna till cirka 20 universitet inklusive Sciences Po och delar av Sorbonne i Paris samt institutioner i Lyon, Nice och Toulouse också har blockerats.
Över 13 000 poliser sätts in på tisdagen – av dem 5 500 i Paris
Inrikesminister Gerald Darmanin har meddelat att ett rekordstort antal poliser – 13 000 – sätts in i landet på tisdagen. Av dem placeras 5 500 ut i Paris.
Enligt honom måste polisen vara redo för alla ”mycket allvarliga risker” som den allmänna ordningen kan hotas av.
De våldsammaste sammandrabbningarna hittills mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor ägde rum i torsdags då över 450 personer greps och över 440 poliser skadades.
Facket ger inte upp och regeringen ger inte heller vika
Fackföreningarna har meddelat att protesterna fortsätter och att man kräver att regeringen backar.
Enligt Macrons pensionsplan ska pensionsåldern höjas med två år till 64.
Premiärminister Élisabeth Borne väntas erbjuda facket förslag som underlättar effekten av pensionslagen. Det är främst människor som har fysiskt krävande jobb och äldre arbetstagare som behöver bättre villkor.
- Laurent Berger, ledare för det moderata CFDT-facket, efterlyser en person som kunde medla mellan fackföreningarna och regeringen så att parterna kunde hitta en väg ut. Enligt Berger har det gjorts några försök till samtal mellan fackliga ledare och regeringen under de senaste dagarna – men de har misslyckats.
- Den mer hårdföra falangen CGT:s ledare Philippe Martinez säger att målet är att pensionslagen dras tillbaka. Också han efterlyser en medlare.
- Regeringens talesman Olivier Veran säger att själva lagen inte längre diskuteras, och att den ligger i det förflutna. President Macron, som lovade att genomföra en reform av pensionssystemet under båda sina presidentkampanjer, säger att nya pensionsbestämmelser behövs för att hålla landets finanser i balans.
Anti-Macron-protest
Allmänhetens frustration har utvecklats till en bredare anti-Macron-protest.
Protesterna har intensifierats sedan regeringen använde sin särskilda konstitutionella befogenhet att kringgå parlamentet i den sista omröstningen om pensionsförslaget för nästan två veckor sedan.
Oroligheterna håller på att trappas upp till ett liknande kaos som pågick då de så kallade gula västarna protesterade under president Macrons första mandatperiod som president.
Artikeln uppdaterades 28.3.2023 klockan 23.03 med antalet demonstranter.
Källor: AFP, Reuters