Borgå stad har skurit ner på mängden pengar som sätts på material i skolor och daghem i år. Det här oroar lärarfacket OAJ:s lokala förening i Borgå.
Det handlar om en nedskärning på ungefär 15 procent, i reda pengar betyder det knappt 320 000 euro.
Materialet är i praktiken läromedel, lyfter lärarföreningen fram. Summan kanske låter liten, men enligt föreningen skulle man kunna köpa en lärobok till varenda elev i grundskolan och gymnasiet i Borgå för pengen.
Läromedel viktiga av flera orsaker
Leena Aaltonen är lärare i finska Albert Edelfeltsskolan och ordförande för lärarföreningen i Borgå.
Hon upplever att pengarna för läromedel har blivit mindre och mindre under årens lopp.
– Vi har varit tvungna att tänka ännu mer på vad vi måste beställa, vilka böcker vi inte klarar oss utan, berättar hon.
Aaltonen lyfter fram att läromedel är viktiga för att elever ska lära sig läsa och skriva. I läroböcker kan eleven följa med sin egen utveckling och också föräldrarna kan hålla koll på vad barnet kan och inte kan.
Det kan också vara belastande för läraren om hen inte har tillgång till ett visst material.
– Om man bara har textboken och inte arbetsboken i något visst ämne så krävs det mer från läraren som då behöver förbereda uppgifter, förklarar Leena Aaltonen.
Aaltonen lyfter också fram att digitala läromedel är bra komplement, men att det finns ett behov av fysiska böcker.
Skolan väljer själv vad den sätter pengar på
Enligt lärarföreningen har Borgå stad i år uppmanat skolorna att skaffa alla läroböcker och annat material som behövs. Skolorna har sedan getts en möjlighet att överföra pengar inom sin budget.
Det här leder enligt lärarföreningen till att skolpersonal kan bli tvungna att fundera på om man behöver nya böcker, pennor eller suddgummin eller om man behöver sätta pengarna på att betala för en lärare eller skolgångshandledare.
Det här påståendet tillbakavisar ändå Rikard Lindström, som är direktör för svenskspråkig grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i Borgå.
Han menar att skolorna själva kan bestämma om man vill köpa in till exempel slöjdmaterial eller om man lägger pengarna på läroböcker. Flexibiliteten handlar inte om att flytta pengar från löner till material, säger han.
Lindström upplever att skolorna nog klarar sig med de pengar som finns budgeterade för läromedel i år. Han sticker ändå inte under stol med att det alltid skulle finnas ett behov av ännu mera pengar för läromaterial.
Enligt Lindström behövde tjänstemännen inom bildningen hitta något som kan balansera årets budget och därför kom den här nedskärningen till i slutskedet av budgetarbetet.
– Nog är det vårt mål att vi lyfter den här summan till en annan nivå redan nästa år, säger han.
Överskottspengar skulle kunna betala för nya skolböcker
Borgå stad gjorde ett stort överskott i fjol och gick drygt 31 miljoner euro på vinst. Staden har meddelat att en del av överskottet ska överföras till en fond för grön omställning.
Nu föreslår lärarföreningen att en del av vinsten öronmärks för läromedel.
Nu skulle Borgå stad ha en ypperlig chans att byta ut till exempel slitna eller föråldrade läroböcker som använts i flera år, säger Leena Aaltonen.
– Om man har möjligheten att satsa så borde man göra det, anser hon.
Rikard Lindström ställer sig positiv till att skolorna skulle få en del av fjolårets överskottspengar, även om han inte är oroad för att skolorna inte skulle klara sig med de pengar som redan finns i budgeten.
Om det visar sig att de budgeterade pengarna inte räcker till för skolornas behov så lovar han se till att situationen åtgärdas.
Frågan om en del av fjolårets vinst kan läggas på läromaterial har inofficiellt diskuterats på stadsstyrelsens möte i måndags (27.3). Men det är ännu oklart om lärarföreningens vädjan om mer pengar till läroböcker leder någonvart.