Artikeln är över 2 år gammal

Flera ryska diplomater har utvisats – Skypos chef: ”Finland skulle kunna göra mer för att begränsa ryskt spionage”

I och med Finlands kommande Natomedlemskap vill Ryssland gräva fram mer information. Skyddpolisens främsta jobb är nu att hålla de ryska ögonen och öronen i styr – både fysiskt och på nätet.

Kostymklädd man i närbild mot en mestadels mörk bakgrund. Antti Pelttari är chef för Skyddspolisen.
Huvudtemat i Skyddspolisens årsbok 2022 är Ryssland, berättar Skypos chef Antti Pelttari. Bild: Benjamin Suomela / Yle

Skyddspolisens chef Antti Pelttari beskriver året som gått som det mest intensiva som han upplevt under sitt chefskap.

– Ryssland är nu, och de kommande åren, det största hotet mot den nationella säkerheten.

Ryssland är temat i Skyddspolisens årsbok för år 2022, som publicerades torsdagen den 30 mars. Fokus ligger på olaglig underrättelseinhämtning och cyberspionage.

I och med att Finland snart blir medlem i försvarsalliansen Nato ökar Rysslands intresse att inhämta information från Finland. Enligt Skypo ser Ryssland det som ett säkerhetshot att Nato utvidgas österut.

– Hela det finska samhället borde vara berett på olika ryska försök att påverka det finska beslutsfattandet, säger Pelttari.

Finlands och Natos flaggor.
Finlands väg in i Nato har enligt Skypo ökat Rysslands intresse av att hålla koll på oss. Bild: PX_MEDIA

Skyddspolisens bedömning av Ryssland förändrades inte då Ryssland inledde anfallskriget i Ukraina, men enligt Pelttari förändrades kommunikationen.

– Det talas nu mer explicit om hoten. En öppen debatt om eventuella hot hjälper företag, organisationer och människor att förbereda sig på dem.

Spionage under diplomatisk täckmantel blir svårare

Ryssland – men också Kina och vissa andra stater – försöker genom underrättelsearbete inhämta information, som de sedan utnyttjar för sina egna intressen.

Personbaserad underrättelseinhämtning under diplomatisk täckmantel har traditionellt varit den huvudsakliga metoden för rysk underrättelseverksamhet utomlands.

Skyddspolisen har under året som gått begränsat det här bland annat genom att utvisa ryska underrättelseofficerare från Finland eller neka dem visum. Också andra europeiska länder har skurit av band till ryska diplomater och underrättelseofficerer.

Rysslands underrättelsenätverk i Finland krympte till ungefär hälften under fjolåret.

– Det påverkar direkt Rysslands möjligheter att få information om Finland, eftersom deras möjligheter att värva informationskällor försämras, säger Pelttari.

Att hjälpa en utländsk underrättelsetjänst borde göras olagligt.

Skypos chef Antti Pelttari

I och med att band till diplomater skärs av bedömer Skypo att hotet för ryskt cyberspionage ökar. Ryssland försöker alltså hitta andra sätt att få information.

En rysk spion kan också uppträda som journalist eller forskare.

Enligt Pelttari har Finland möjlighet att skärpa lagstiftningen.

– Finland skulle kunna göra mer för att begränsa ryskt spionage, genom att skärpa lagstiftningen. Att hjälpa en utländsk underrättelsetjänst borde göras olagligt. Det har bland annat Danmark och Tyskland har gått in för, säger Pelttari.

Det kan till exempel handla om att göra det olagligt att hyra ut en lägenhet ifall man känner till att det gagnar en utländsk underrättelsetjänst.

Terrorismhot på nivå två av fyra

Även om uppmärksamheten under det senaste året framför allt har varit riktad mot Rysslands agerande har terrorhotet inte försvunnit.

Skypo bedömer i sin årsrapport att hotet om terrorism är förhöjt, liksom det varit de senaste åren.

På en skala med fyra nivåer har Skypo placerat terrorismhotet på nivå två, viket betyder ”förhöjt hot”.

Hotet om högerextrem terrorism har ökat, medan hotet om radikal islamistisk terrorism är oförändrat.

Skypo bedömer att det i Finland finns både högerextrema och radikalislamistiska aktörer som sannolikt har vilja och förmåga att genomföra våldsamma attacker. Det mest sannolika hotet utgörs av enskilda anhängare och smågrupper som stöder dessa ideologier.

På kort sikt är attacker ändå osannolika.

Soldater i en stridsvagn.
Att vapen från kriget i Ukraina på olaglig väg sprider sig till våra breddgrader är ett säkerhetshot. Illustrationsbild från kriget i Ukraina. Bild: Aris Messinis / AFP

Ett orosmoln är att olagliga vapen sprider sig från krigsområdet i Ukraina, och landar i extremisters händer.

– Vi vet att vapen spred sig hitåt till exempel efter krigen på Balkan. Men det här är främst på övriga polisens ansvar att följa med, säger Skypos specialforskare Petteri Lalu.

Fyra scenarier för hur kriget slutar

I årsrapporten för Skypo fram fyra möjliga scenarier för hur kriget i Ukraina kan sluta, och vad det betyder för Ryssland.

Den inre utvecklingen i Ryssland har nämligen en betydande inverkan på Finlands säkerhet. Specialforskare Petteri Lalu bedömer att Rysslands krigsframgångar skulle försvaga Finlands säkerhet medan Ukrainas framgångar skulle stärka säkerheten.

Skypos experter skissar fyra olika scenarier, men man tror inte att de förverkligas i just den formen eftersom verkligheten alltid är mer komplex.

I sin helhet hittas scenarierna i Skyddspolisens årsbok.