Start
Artikeln är över 2 år gammal

Nu träder den nya translagen i kraft: ”Vi ska vara glada för det, men det här är bara ett steg framåt i ett jättelångt lopp”

På måndagen börjar den nya translagen gälla, då kan personer genom egen anmälan ändra sitt kön. ”Det är historiskt, men det är också på tiden”, säger Petra Lönnberg som ska bekräfta sitt juridiska kön direkt då det är möjligt.

Petra Lönnberg står framför en grön husfasad iklädd mössa och jacka. Trädet i bakgrunden är delvis snötäckt.
Petra Lönnberg beskriver den nya translagen som en triumf men poängterar att lagen är diskriminerande för personer under 18 år eller ickebinära, det vill säga de som identifierar sig som varken kvinna eller man. Bild: Jenna Emtö / Yle

Den nya translagen, det vill säga lagen om fastställande av kön, träder i kraft den 3 april och ersätter den tidigare kontroversiella och hårt kritiserade lagstiftningen.

I den nya lagen har den medicinska processen skiljts åt från den juridiska, vilket innebär att en medicinsk diagnos och tvångssterilisering inte längre krävs för att en person ska kunna ändra sitt kön.

– Vi har väntat på det här i 20 år och massor av individer har jobbat jättehårt för att vi ska nå det här. Det är en stor triumf och en milstolpe. När det handlar om mänskliga rättigheter borde vi tänka att vi ska lyfta nivån för mänskliga rättigheter men aldrig minska dem. Därför tycker jag att mänskliga rättigheter borde separeras från det politiska spelet som är kortsiktigt, säger Petra Lönnberg som bor i Ekenäs.

Från och med måndag kan en person själv ändra sitt kön om man upplever att det juridiska kön som tilldelades vid födseln inte överensstämmer med könsidentiteten. Det görs genom en anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och kraven är att man är myndig och finsk medborgare eller bosatt i Finland.

Lönnberg var redan i höstas i kontakt med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

– Jag kommer nu under veckoslutet höra av mig till samma representant på myndigheten igen för att försäkra mig att jag faktiskt finns bland de individer vars ärenden direkt nu förs vidare då den nya translagen börjar gälla, säger Lönnberg.

Ge lättnad och trygghet

Att Lönnberg snart kan fastställa sitt juridiska kön kommer underlätta livet på flera sätt.

– Jag får äntligen ett pass som ger mig rätt att inte bara vara fängslad inom Norden. Jag kan faktiskt förflytta mig, vilket borde vara en universal mänsklig rättighet. Kanske det också underlättar när jag söker vård, till exempel behöver jag inte vara den som konstant upplyser vårdpersonal och förklarar vad jag genomgår.

Det vållar problem för Lönnberg att hon saknar ett giltigt pass, ett aktuellt exempel kommer ske i samband med att hon går och röstar i söndagens riksdagsval.

– Jag kan inte använda mitt pass eftersom där är ett annat ansikte och fel namn, mitt dödnamn. Men jag kommer ändå söka mig till en vallokal och rösta men jag är fullt medveten om att det kan hända att jag inte får rösta. Men jag vill också att det syns någonstans, att det registreras att jag inte får rösta, för det speglar den här tiden vi lever i.

Den viktigaste förändringen med att få ändra sitt juridiska kön är inte praktisk, utan handlar om att Lönnberg får vara den hon är.

– Det ger mig en lättnad och en trygghet. Att jag får vara mig själv och bli respekterad för den jag är. Det känns positivt. Och jag blir nästan gråtfärdig när jag tänker på hur långt vi har kommit.

Borde skett för länge sen

Jasper Åkerblom som bor och studerar i Åbo tänker också ändra sitt juridiska kön så fort som möjligt.

– Lagen är nog ett jätteviktigt steg, men enligt mig borde det skett för länge sen, säger Åkerblom och fortsätter:

– Det här är något som man ska få bestämma om själv. Det kan ses som en liten sak men för en individ kan det vara en jättestor sak.

Åkerblom har väntat i över 1,5 år på att få ändra sitt juridiska kön. Han har inte kunnat göra det tidigare eftersom han inte fått den medicinska diagnos som krävts.

– Jag väntar ännu på det sista mötet på transpolikliniken för att kunna få diagnosen. Tidigare har man ju behövt få en diagnos och levt som det kön som man anser sig vara innan man kan byta juridiskt.

En ung man som tittar ut genom ett fönster.
Jasper Åkerblom har ännu inte bekräftat sitt juridiska kön eftersom han saknar den medicinska diagnos som krävdes av den tidigare translagen. Bild: Pontus Nyqvist / Yle

Hög åldersgräns

Trots att både Lönnberg och Åkerblom gläds åt att den nya lagen träder i kraft påpekar de att den också har flera brister.

– Jag är en binär människa så lagen kommer hjälpa mig. Men hur är det med ickebinära? Det finns inget tredje juridiskt kön till exempel. Lagen gäller inte heller för individer under 18 år. Det här är en jätteviktig grupp individer. Jag tycker vi missat det längre perspektivet här, säger Lönnberg.

Också Åkerblom anser att det borde finnas ett tredje könsalternativ.

– Jag tycker ett tredje kön borde införas för det är väldigt många som skulle vilja ha det. Jag känner personligen personer som skulle vilja byta till det. Jag ser inte varför det skulle vara ett problem att ha ett tredje kön som alternativ så att folk ska kunna vara så bekväma som möjligt.

Åkerblom är också kritisk till att lagen inte gäller för barn och unga. Han visste redan i en tidig ålder att han var trans och anser därför att den nya lagen har en för hög åldersgräns.

– Kanske 15-16 år skulle vara bättre för det är ju inte någonting man gör ens fysiskt utan det är ju bara ett juridiskt kön.