Riksdagsvalet anno 2023 är klappat och klart. Och igen fick ett antal ex-toppidrottare förtroende, vissa fortsatt sådant, medan andra valdes in som nya, fräscha ansikten.
Marko Asell är den enda riksdagsledamoten som kan stoltsera med en OS-medalj. Ylöjärvis gåva till brottarmattorna vann silver i 74-kilosklassen i Atlanta 1996. SDP:aren Asell, som valdes in i riksdagen första gången redan 2007, fick nu 4 537 röster i Birkaland.
Ville Skinnari från Tavastlands valkrets fortsätter även han. Hans meriter inom idrottsvärlden kan inte mäta sig med Asells, men man kan man med gott samvete sätta in den 49-årige utrikeshandelsministern i sportfacket: han lirade totalt 33 ligamatcher i ishockey för Lahtisklubben Reipas i början av 1990-talet. I riksdagsvalet 2023 blev hans saldo 5 983 röster.
Nästan lika nära som Asell – rättare sagt tre hundradels sekunder – att vara både OS-medaljör och riksdagsledamot, är Mika Poutala. Poutala vann EM-silver i hastighetsåkning på skridskor 2018, men det finländska idrottsfolket minns honom allra bäst för hur snubblande nära han var att samma år på samma sträcka vinna OS-brons i Pyeongchang.
Nu gled han ändå in i Riksdagen på första försöket. Parti? Kristdemokraterna. Röstantal? 4 873 röster i Nyland.
Essayah tionde störst i landet
Med tanke på valframgången profilerar sig Kristdemokraterna som ett idrottarparti av rang. Partiets ordförande Sari Essayah, före detta gångstjärna, fick fortsatt förtroende – dessutom med ett väldigt stort antal röster.
Essayah fick hela 15 783 röster vilket var tionde flest i landet, och med råge störst i valdistriktet Savolax-Karelen. Inte illa för en medlem av ett av de mindre partierna. På sportarenorna var Essayahs främsta bedrift VM-guldet på 10 kilometer gång i Stuttgart 1993. Två år tidigare blev det VM-silver på samma sträcka och i hemma-EM i Helsingfors 1994 vann hon guld.
Trots att SDP och Kristdemokraterna lyckades få in två ex-toppidrottare, var Samlingspartiet snäppet vassare med tre meriterade idrottare.
Triathlonisten Pauli Kiuru har suttit i riksdagen sedan 2011 och 10 979 röster i Birkaland ser till att han fortsätter sitta där i fyra år framöver. I sportvärlden hör EM-bronset 1987 och några topplaceringar i de lika egendariska som högklassiga Iron Man-tävlingarna till hans främsta insatser.
Sari Multala gjorde sig ett stort namn inom segling – snarast E-jolle och Laser Radial – där det blev VM- och EM-medaljer av alla de slag under 2000-talets första decennium. Multala återvaldes, för tredje gången, med 7 175 röster från Nyland.
Några hundra flera röster, och likaså ett förnyat kontrakt till Arkadiabacken, fick partikamraten Sinuhe Wallinheimo från Mellersta Finland. Den före detta landslagsmålvakten och VM-silvermedaljören i ishockey nådde sina främsta sportsliga meriter först i mogen ålder, och också inom politiken ser formkurvan liknande ut: i riksdagsvalsdebuten 2011 fick han drygt 4 000 röster, fyra år senare drygt 5 000 röster, år 2019 nästan 7 000 röster och nu inte mindre än 7 467.
Med den mängden slog han för övrigt den tidigare kroppsbyggaren Ritva ”Kike” Elomaa som kammade hem 6 753 röster i Egentliga Finland för sitt parti Sannfinländarna. Utanför politiken hör framgångar i VM i bodybuilding samt Ms. Olympia-titeln till Elomaas tunga idrottsliga framgångar. Hon inledde sin bana som riksdagsledamot 2011 och sitter stabilt kvar på sin riksdagsstol.
Ordförande för partiet Rörelse Nu, Harry Harkimo, får även han fortsätta en period till i det av arkitekt J. S. Sirén ritade riksdagshuset från 1931. 8 610 röster i Nyland säkerställde att världen-runtseglaren får njuta av riksdagsmannens förmåner ytterligare fyra år.
Och så har vi Timo Furuholm, fotbollsspelaren som sadlade om och blev politiker. Först i kommunalpolitiken och nu, tack vare 3 985 röster i Egentliga Finland, även i rikspolitiken. Den 35-årige anfallaren spelade tio landslagsmatcher och korades bland annat till skyttekung i den inhemska ligan år 2011.
I fotbollen spelade Furuholm sina bästa år i Åboklubben Inter, i politiken kämpar han för Vänsterförbundet.
Före detta toppidrottare i politikens finrum är förvisso ingen ny företeelse. Tvärtom. Bland andra Juha Mieto, Antti Kalliomäki, Lasse Viren, Arto Bryggare, Markku Uusipaavalniemi, Marjo Matikainen-Kallström och till och med Urho Kekkonen har gjort karriär både inom sport och politik.
Kekkonen? Javisst. På hans CV fanns FM-guld 1924 i längdhopp utan ansats, tresteg och höjdhopp.