Beslutsfattandet i Nato fungerar annorlunda jämfört med EU eller Finlands riksdag. Alla viktiga frågor avgörs genom konsensusbeslut, alltså så att medlemsländerna måste vara överens. Omröstningar förekommer inte.
Därför kunde Finland heller inte bli medlem i Nato förrän alla medlemsländer hade gett sitt godkännande. Sverige väntar fortfarande på ratificeringsbeslut från Ungern och Turkiet. Här förklarar vi i fyra punkter hur beslutsfattandet går till och hur Finland berörs.
1. Var fattas de viktigaste besluten?
Natos högsta beslutsfattande organ är Nordatlantiska rådet (North Atlantic Council, NAC) där alla medlemsländer är representerade. Rådet möts regelbundet i olika sammansättningar. Medlemsländernas ambassadörer möts varje vecka, medan utrikes- och försvarsministrarna samlas några gånger årligen.
Stats- och regeringscheferna samlas till toppmöte vanligtvis en gång varje år eller vartannat år. Följande toppmöte, som samtidigt blir Finlands första som fullvärdig Natomedlem, ordnas i Vilnius i mitten av juli.
Natos generalsekreterare fungerar som rådets ordförande. Under Nordatlantiska rådet verkar ett nätverk av kommittéer, som bereder ärenden inför rådets möten och utgör stommen i Natos civila organisation. I det här beredningsarbetet deltar främst tjänstemän från medlemsländernas Natorepresentationer. Kommittéernas arbete stöds i sin tur av Natos internationella sekretariat.
– Kommittéarbetet är mycket viktigt, det är här som alliansens gemensamma åsikter formuleras och där finns mycket jobb att göra för oss, säger överdirektör Janne Kuusela vid Försvarsministeriet till Svenska Yle.
2. Hur beslutar Nato om att använda medlemsländernas trupper?
Natos kollektiva försvar bygger på en militär kommandostruktur, gemensam försvarsplanering, operativ planering och olika övningar.
Syftet med försvarsplaneringen är att medlemsländerna ska kunna försvara varandra i ett så kallat artikel 5-scenario. Säkerhetsgarantierna i artikel 5 i Natostadgan innebär att ett angrepp på ett medlemsland är att betrakta som ett angrepp på hela alliansen.
Försvarsplaneringen sker i fyraårscykler, där medlemsländerna slår fast målsättningar för hela alliansen och kommer överens om hurdana trupper, fartyg, fordon och andra resurser varje land ska ställa till alliansens förfogande. Den här planeringsprocessen styr också delvis medlemsländernas anskaffningar av ny försvarsmateriel.
Arbetet med att integrera Finland i alliansens kommandostrukturer och processer är redan i gång, intygar Janne Kuusela. En central fråga som sannolikt avgörs under våren är vilken av Natos ledningsstaber för samoperationer Finland ska ansluta sig till.
Alternativen är JFC (Joint Forces Command) Brunssum i Nederländerna och JFC Norfolk i Virginia på USA:s östkust.
– Det är en viktig fråga med tanke på hur Natos försvar av Finland ska byggas upp, men det är främst en militärteknisk fråga, säger Janne Kuusela.
3. Vad förväntas Finland ställa upp med?
Varje medlemsland förväntas ställa upp med trupper och andra resurser beroende på landets bnp och förmågan hos landets väpnade styrkor. Enligt Försvarsministeriet ligger Finland i mellanskiktet på den här skalan.
– Finland har ett välfungerande territoriellt försvarssystem, vi har mycket kunskap om Ryssland och Arktis och Nato förväntar sig att vi ska dra nytta av våra kunskaper, säger Janne Kuusela.
Nato har redan ställt upp vissa målsättningar för Finland, men exakt vilka målsättningarna är och hur de förverkligas i praktiken är ändå att betrakta som försvarshemligheter.
Tänkbara fredstida uppdrag för Finlands del är exempelvis Baltic Air Policing, Natos gemensamma flygövervakning över Baltikum och norra Östersjön. Medlemsländerna turas om att stationera jaktplan vid baser i Baltikum för att hålla koll på Rysslands flygaktivitet i regionen.
Natos bestående maritima styrkor är också intressanta ur finländsk synvinkel. Finland förväntas också delta i Natos snabbinsatsstyrkor, där vi hittills deltagit som partnerland. I fjol hade marinen ställt två minjaktfartyg till Natos förfogande i den kompletterande beredskapspoolen för snabbinsatsstyrkan Nato Response Force (NRF).
4. Hur mycket kostar medlemskapet?
Som Natomedlem bidrar Finland till alliansens gemensamma budget, som i år är omkring 3,3 miljarder euro. Finlands andel är omkring 30 miljoner euro, plus kostnader för övningar och annan verksamhet.
Den uttalade målsättningen är att alla Natoländer ska satsa en summa motsvarande minst två procent av landets bnp på försvarsutgifter, men något absolut krav är det inte. Flera av Natos medlemsländer har redan länge legat under tvåprocentsmålet, utan några sanktioner från Natos sida.
Natomedlemskapet innebär alltså inte att Finlands riksdag avstår från sin budgetmakt. Finland klarar tvåprocentsmålet nu i och med de miljardinvesteringar som regeringen beslutat om de senaste åren, främst flygvapnets nya jaktplan och marinens nya korvetter.
Flera partier i riksdagen säger att de vill hålla fast vid tvåprocentsmålet också i fortsättningen, men det blir en fråga för kommande regeringar.