Artikeln är över 2 år gammal

Unga fiskare har framtidstro, men säl och skarv är ett stort problem: "Sälen hade tagit en tugga av magen på en gädda och stjärten av en lake"

Antalet fiskare minskar stadigt vid Skärgårdshavet och de som är kvar blir allt äldre. Trots det är antalet studerande vid Livias fiskeri- och miljöinstitut i Pargas stabilt.

En man vid ett fiskenät.
Tuomas Miettinen trivs på fiskeriskolans utbildning i Pargas. Han uppskattar att utbildningen är så mångsidig. Bild: Carmela Johansson / Yle

Lari Karlsson jobbar som fiskare och fiskerilärare på Livia fiskeri- och miljöinstitut i Pargas. För åtta år sedan flyttade han från sin hemstad Uleåborg till Åbo för att studera till fiskare.

– Jag tror det för många fiskare är speciellt att få arbeta i naturen och på havet, men förstås är det också spännande att se om det kommer fisk eller inte, säger Karlsson.

I dag jobbar Karlsson som fiskare i Pargas och den största inkomsten får han från gösen. Men han får även lite abborre, gädda och mörtfiskar. I små mängder fångar han även lax och sik.

– Det finns en stor efterfrågan på gös, allt jag fångar går åt. Även efterfrågan på gädda har ökat och lax är alltid populärt. Mörtfiskar går däremot inte åt. De borde förädlas mer så att folk vill äta dem, säger Karlsson.

Karlsson kombinerar sitt fiskarjobb med att jobba som fiskerilärare på fiskeriskolan i Pargas. Han ser många fördelar med att kombinera sina jobb.

– Min hemhamn finns i närheten, så jag kan själva åka ut och fiska efter jobbet. Då jag undervisar i fiske utvecklar jag samtidigt min egen yrkeskunskap och jag ser det som en fördel att jag också fiskar själv. Fiske har varit mitt fritidsintresse sen jag var liten, så även om det numera är mitt jobb är fisket också lite som min fritid, säger Karlsson.

En man vid en fiskeriodling inomhus.
Lari Karlsson trivs med att både jobba som fiskare och lärare vid fiskeriskolan i Pargas. Bild: Carmela Johansson / Yle

Antalet studerande är stabilt

Livia fiskeri- och miljöinstitut i Pargas erbjuder bland annat en andra stadiets grundutbildning i fiskerinäring. Utbildningen är öppen för både ungdomar och vuxna. För unga personer tar utbildningen tre år och för vuxna två år.

Det första året inleds med grundstudier i bland annat fiske, fiskodling, fiskförädling och vattenundersökningar och provtagning. Under det andra studieåret väljer studerandena ett specialiseringsområde inom fiske, fiskodling, förädling eller fisketurism.

Förutom själva fiskenäringen får eleverna också lära sig hur man reparerar båtmotorer och tillverkar fiskeredskap. Utbildningen skräddarsys enligt de studerandes egna behov och de som redan arbetar som fiskare kan välja att läsa enskilda kurser.

En skylt med en karta, i bakgrunden ett hus.
För tillfället studerar cirka 60 till 70 personer på Livia fiskeri- och miljöinstitut i Pargas. Bild: Carmela Johansson / Yle

I Finland finns det tre yrkesinstitut som erbjuder en grundexamen inom fiskerinäringen, men Livia fiskeri- och miljöinstitut i Pargas är den enda utbildningen i landet som ordnas vid ett havsområde. För tillfället har skolan ungefär 60 studerande, men i verkligheten är antalet studerande ungefär 70 personer.

– Under de senaste fem åren har antalet studerande varit stabilt, men alltid finns det utrymme för fler studerande. En sak som kan påverka är att det är svårt att få lov för att utvidga fiskodling och det begränsar tillgången till inhemsk fisk och på hela branschens dragningskraft, säger Livia fiskeri- och miljöinstituts rektor Ilkka Harkkila.

För tillfället kämpar hela yrkesinstitutet Livia med ekonomiska problem och måste spara 1,5 miljoner euro.

Harkkila, som även fungerar som samkommunsdirektör för Peimarin koulutuskuntayhtymä, säger att målet i första hand är att minska fastighetskostnaderna samt att utnyttja naturliga personalavgångar.

– Det finns inga planer på att dra in någon utbildning. Vår målsättning är att undervisningen inte ska påverkas av sparkraven, säger Harkkila.

Fiskeodlingsbassänger i en hall.
Fiskeriskolan fick nya utrymmen för fiskodling för ett par år sedan. Här får små regnbågslaxyngel växa till sig. Bild: Carmela Johansson / Yle

På fiskeriskolan lär man sig också annat än att fiska

I en av hallarna i fiskeriskolans hamn står vuxenstuderande Tuomas Miettinen och knyter på en not som fiskeriskolans studerande tillverkar som ett beställningsarbete. Miettinen kommer ursprungligen från Helsingfors, men flyttade 2016 till Åbo för att studera på universitet. Snart började han ändå längta efter att studera något mer praktiskt.

– Jag fick höra om fiskeriskolan i Pargas och beslöt att lägga universitetsstudierna på paus ett år och prova på det här. Jag märkte att den här branschen passar mig och redan efter det första året fick jag jobb, säger Miettinen.

Miettinen tycker att det bästa med fiskerinäringen är att den är så mångsidig. Själv har han ända sedan han var en liten pojke tyckt om att gå och fiska, men han tycker att utbildningen också passar dem som kanske inte är så intresserade av själva fiskandet.

– Här får man också lära sig att bygga fångstredskap, att odla fisk och att förädla den. Fiskförädling handlar ganska långt om att laga mat och utveckla olika produkter, säger Miettinen.

En man som binder ett fiskenät.
Tuomas Miettinen är också intresserad av att bygga fiskeredskap. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Sälen och skarven gör fiskandet väldigt svårt”

Själv jobbar Miettinen nu som projektsekreterare i ett fiskeriprojekt, men han hoppas att han i framtiden ska kunna flytta någonstans med sin familj där han kan jobba yrkesfiskare. Men visst förstår han också att fiskeribranschen inte lockar alla.

– Speciellt här i Skärgårdshavet gör skarvarna och sälarna fiskandet väldigt svårt. Då vi fiskat i skolan har vi sett skador på fiskarna som orsakats av sälen. Sälen hade tagit en tugga av magen på en gädda och stjärten av en lake. Så sälens framfart syns väldigt konkret och det gör säkert det helt omöjligt att fiska på en del områden, säger Miettinen.

Miettinen tror även att de långa arbetsdagarna och den ekonomiska osäkerheten också bidrar till att många väljer bort fiskerinäringen.

– Att bli företagare kan också vara skrämmande för många unga. Det känns kanske inte som den enklaste vägen, men det är ett roligt jobb, konkret och äkta, säger Miettinen.

Även Karlsson medger att speciellt sälen är ett stort problem också på de vattenområden han fiskar.

– Sälen är ett stort problem och den äter upp lönsamheten. De jagar bort fisken från området och skadar både fisken och fiskeredskapen. Men om jag skulle få använda andra vattenområden som ligger lite närmare stränderna, skyddade och lägre vattenområden, skulle sälen inte vara ett lika stort problem, säger Karlsson.

En gråsäl ligger på en sten på ett havsområde utanför Helsingfors.
Gråsälen vållar stora problem hos fiskare i Skärgårdshavet. Bild: Vesa Marttinen / Yle

Livias fiskeri- och miljöinstituts studerande ordnar en pop-up fiskbutik på torsdag 6.4 kl. 10-17. Då är det möjligt att köpa fiskprodukter som skolans egna studerande gjort. Fiskbutiken finns i Fiskeriskolans utrymmen på Fiskeriskolvägen i Pargas.