I takt med att vargstammen växer så blir det också vanligare att ensamma vargar rör sig i närheten av bebyggelser. Det är frågan om unga vargar som sannolikt har lämnat sin flock och som letar efter en partner för att kunna skapa ett eget revir.
Det är inte helt lätt för en ung varg att skapa sig ett revir i Sydvästra Finland. 75 procent av området är redan täckt av vargrevir och det är egentligen bara kring Åbo centrum och i Pargas som det just nu inte finns något vargrevir, konstaterar Jörgen Hermansson som är jaktchef vid Viltcentralen i Egentliga Finland. Ett nytt revir skapas sannolikt just nu på Kimitoön, där ett vargpar har setts tillsammans.
Finland har i dag cirka 300 vargar. En stor del av dem finns i Sydvästra Finland, där man räknar med att det just nu finns 110 individer.
Finns det noll vargar så är risken för att det ska hända något noll. Finns det en varg så finns det en risk, och den är aldrig noll
Jörgen Hermansson, Viltcentralen
Experter påminner oss om att en normal varg inte är intresserad av att äta upp människor – men samtidigt hör vi berättelser om barn som fotograferat vargen då de väntat på bussen i glesbygden. Hur ska vi klara av att hålla huvudet kallt när vargen står på en åker nära dig?
I Slaget efter tolv diskuterades på torsdagen vår rädsla för varg och hur vi kan försöka hantera den. Där deltog Maria Johansson som är professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet och expert på rädslor förknippade med större rovdjur som varg och björn. Vesa Hanski som är polis vid sydvästra Finlands polisinrättning medverkade också samt jaktchef Jörgen Hermansson från Viltcentralen i Egentliga Finland.
”Inte ett enda fall med hotfull varg under 20 år”
Om en varg beter sig hotfullt ska man ringa nödcentralen. Då är det polisen som rycker ut.
Vesa Hanski har jobbat 20 år vid Åbopolisen och berättar att han inte kan minnas ett enda fall under alla dessa år då polisen skulle ha fått rycka ut på grund av en varg som beter sig hotfullt.
Hotfulla vargar har jag inte stött på
Vesa Hanski, polisen i Sydvästra Finland
– Det är klart att människor har tagit kontakt på grund av skador på egendom, men det är en annan sak. Visserligen kan det ha förekommit sådana fall där en varg inte beter sig så som man skulle förvänta sig, att den till exempel inte förstår att avlägsna sig, men hotfulla vargar har jag inte stött på, säger Hanski.
Internationell statistik tyder också på att det är väldigt sällsynt att vargar skulle förorsaka hotfulla situationer. Svenska lantbruksuniversitet har sammanställt statistik över attacker mot människor och konstaterar att den senaste attacken mot en människa i Europa skedde 1974 i Spanien. I Finland skedde den senaste vargattacken på människa år 1882.
En del hävdar att det här också hänger ihop med att vargen har varit mer eller mindre utrotad sedan 1800-talet. Nu växer stammen igen, kan riskerna för människor öka då, Jörgen Hermansson?
– Finns det noll vargar så är risken för att det ska hända något noll. Finns det en varg så finns det en risk, och den är aldrig noll, säger Hermansson.
Ibland händer det att vargen tar får och ibland får en hund sätta livet till, konstaterar Hermansson. Men ingen person har kommit till skada eller blivit hotad.
– I allmänhet är vargen inte farlig. De erfarenheter vi har från de senaste 15–20 åren av att ha varg i Sydvästra Finland är precis så som polisen bekräftar. Vi har egentligen inga sådana fall där vi skulle ha haft problem med en aggressiv varg, säger Hermansson.
Hermansson säger ändå att Viltcentralen stött på otaliga situationer där en varg betett sig problematiskt. I början av april avlivade man en varg i Virmo norr om Åbo som upprepade gånger besökte gårdsplaner och rörde sig bland människor. Sådant beteende kan på lång sikt medföra problem och otrygghet, även om vargen inte hade betett sig direkt hotfullt eller aggressivt, förklarar Hermansson.
Testade metoder hjälper mot vargrädsla
Maria Johansson som är professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet har forskat i hur väl olika metoder fungerar som har som målsättning att minska rädslor för rovdjur. Saklig information och en känsla av att ansvariga myndigheter lyssnar och tar rädslan på allvar är två viktiga verktyg för att minska rädslan för till exempel varg.
– Den metod som vi ser att fungerar allra bäst är guidade vandringar, vi har vandringar där man rört sig i marker typiska för björn. Under vandringarna har man möjlighet att dela sina känslor med andra, samtala med erfarna guider som känner rovdjuret och deras beteende och dessutom exponeras för sådana miljöer där det är sannolikt att möta en björn, berättar Johansson.
På vandringarna lär man känna igen miljöer där björnen trivs så att man kan undvika dem, och man kan lära sig känna sig själv och hur man själv reagerar i sådana miljöer.
Johansson berättar att man också har arrangerat vargvandringar i Sverige, men deras effekt har ännu inte utvärderats.
Jörgen Hermansson har ordnat otaliga informationsmöten för invånare som oroar sig för varg och är väl medveten om att det har en stor betydelse hur han som myndighet lyckas förmedla känslan av att man lyssnar på allmänhetens oro.
Framför allt gäller det i inflammerade situationer där barn är involverade, och där föräldrar till exempel kräver skolskjutsar på grund av varg.
– Som pedagogisk metod är guidade vandringar säkert ett lämpligt verktyg, konstaterar Hermansson som ändå är tveksam till att de kan bli kostsamma och svåra att organisera i praktiken.
– Om ett informationsmöte skulle kunna hållas i form av en vandring skulle det säkert vara lätt att få fram sitt budskap som myndighet. Så jag får fundera på det framöver, funderar Hermansson.
Sveriges lantbruksuniversitet har också gett ut en guide för hur du kan göra om du möter en varg.