Artikeln är över 2 år gammal

Arvsskatten vållar problem för många – skatten går allt oftare till utmätning

Statistik tidigare i veckan visade att arvsskatten ofta går till utmätning. År 2019 gick arvsskatter till ett värde av fyra miljoner euro till utmätning – i slutet av 2022 var summan uppe i tolv miljoner euro.

Förfallet hus på jussarö
Skattmasen vill att du betalar arvsskatt också på svårsålda objekt. Bild: Linus Westerlund / Yle

Statistikcentralens siffror talar sitt krassa språk: i slutet av år 2022 var utsökningsärendena två procent fler än under motsvarande period året innan. Den största gruppen var arvsskatter som gått till utmätning.

De stora åldersgrupperna är allt förmögnare

– Det är ett faktum att värdet på arven blivit större och den här utvecklingen fortsätter då de stora åldersgrupperna börjar avlida. De lämnar avsevärt mycket större egendom efter sig än tidigare generationer, säger juristen Marjatta Onnela-Kariniemi till nättidningen Taloussanomat.

Den allra förmögnaste gruppen är i dag över 64 år gamla. Mest förmögenhet finns i åldersgruppen 65 till 74 år.

Problem om arvet inte kan omvandlas till pengar

Det blir problem om arvet inte går att realisera, det vill säga omvandlas till pengar, och då det inte finns likvida medel i dödsboet.

Ibland kan det också handla om mycket känslomässiga saker som sommarstugor, som varit i släkten i generationer.

Om en person ärver exempelvis sin fars eller mors andel i en lägenhet så ska arvsskatt också betalas trots att änkan eller änklingen bor kvar i lägenheten.

Ett grälande dödsbo och en svårsåld fastighet i glesbygden kan också ställa till det för arvtagarna – skattmasen vill ändå ha sitt.

Ingen skatt på arv under 20 000 euro

Så här står det om uppbärandet av arvskatt på Finansministeriets webbplats:

”Arvsskatt betalas för arvslott vars värde uppgår till 20 000 euro eller mera. Arvsskatten bestäms utifrån värdet av den ärvda egendomen och släktskapsförhållandet enligt skalan för arvsskatt och enligt skatteklass. Dödsboets tillgångar värderas enligt deras gängse värde vid personens död.

Gemåler, föräldrar, barn och barnbarn hör till den första skatteklassen och betalar därmed lägre skatt än eventuella andra arvtagare.

Inte problemfritt att avsäga sig arvet

Oberoende av om arvet består av reda pengar eller fastigheter, svårsålda aktier i familjebolag och fallfärdiga hus ska arvskatt betalas utgående från det värde de hade på dödsdagen.

Det enda sättet att klara av arvsskatten utan att realisera egendom är att ha pengar på kontot, säger Onnela-Kariniemi.

– Men det är det få som har, konstaterar hon. Om det inte finns likvida medel i boet är det en knepig situation.

Man kan givetvis avsäga sig arvet, men då går arvet vidare till arvtagarens egna arvtagare, exempelvis barnen, och de tvingas betala arvsskatt.

Många vill se ett nytt system för arvsskatten

En reform av arvsskattesystemet har diskuterats med jämna mellanrum – bland annat har man funderat på en arvsskatt som betalas först då den ärvda egendomen realiseras.

Onnela-Kariniemi hoppas att den nya riksdagen tar sig an frågan om arvskatt.

– Nog är det en absurd situation då medborgare utan egen förskyllan blir föremål för utsökning på grund av en arvsskatt.

I Sverige avskaffades både arvs- och gåvoskatten år 2005. I Finland har flera medborgarinitiativ startats med krav om ett avskaffande.