För första gången på åtminstone två decennier kommer förändringar av Sveriges nationella politik att leda till ökade utsläpp av växthusgaser. Det slår Klimatpolitiska rådet fast i en färsk rapport.
Rådet har som uppgift att granska regeringens klimatpolitik, och har under flera år kritiserat svenska regeringar för att inte göra tillräckligt.
Men om utvecklingen har tidigare gått åt rätt håll, har landet nu tappat styrfart, menar rådet.
– Vi tycker att det är anmärkningsvärt och allvarligt att politiken leder till ökade utsläpp, säger Ola Alterå som är kanslichef på Klimatpolitiska rådet.
En klimatpolitisk rävsax
Det nuvarande svenska regeringsunderlaget gick till val på ambitiösa löften om att lösa energikrisen och sänka bränslepriserna.
Det har lett till en klimatpolitisk rävsax då partierna samtidigt ska leverera vallöften och förhålla sig till både nationella och europeiska klimatmål.
Ett av de mest omtalade förslagen handlar om bränslepriserna.
För att få ner de höga bränslepriserna vill regeringen sänka kraven på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten.
Det leder i sin tur till ökade utsläpp, och i längden till att man inte kommer kunna nå klimatmålen, säger både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket.
– Tar man bort en så stor sak ställer det krav på att man kommer med andra kraftfulla styrmedel för att leva upp till de mål som riksdagen i stor majoritet har beslutat, och svenska folket, näringslivet och alla tycks stå bakom, säger Ola Alterå på Klimatpolitiska rådet.
Vilka de styrmedlen är har regeringen ännu inte specificerat, men man har lovat komma med fler åtgärder i den klimatpolitiska handlingsplan som ska presenteras under hösten.
– Jag kan lova att vi kommer göra allt för att vi ska nå målen, säger statsministerpartiet Moderaternas klimatpolitiska talesperson Helena Storckenfeldt.
Klimatgräl kan leda till regeringskris
Sverige leds i dag av en minoritetsregering bestående av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna med stöd i riksdagen av Sverigedemokraterna (SD). I höstas lovade partierna att sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå.
Problemet är att EU inte har specificerat någon lägstanivå för reduktionsplikten, vilket har lett till en diskussion som kan bli tung för regeringspartierna.
– Vi anser att den överenskommelse som vi har med de andra samarbetspartierna innebär att den ska nollas. Reduktionsplikten kostar väldigt mycket pengar och sett i ett globalt perspektiv gör den ingen stor nytta, säger SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen.
Regeringens politik som ni stöder kommer att öka utsläppen på kort tid för första gången på två decennier, är det en utveckling som oroar dig?
– Jag är inte oroad. På lång sikt kommer vi att se att utsläppen kommer att minska kraftigt. Men på kort sikt så kommer vi att få lite högre utsläpp sannolikt, men det beror på att klimatpolitiken saknar folklig legitimitet.
Medan SD vill skrota reduktionsplikten, vill landets klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ha kvar den, om än på en tillfälligt lägre nivå. Om reduktionsplikten inte nollas har företrädare för SD hotat med att det kan leda till en regeringskris.
– Det är inte rimligt att vi ska straffa vår befolkning på det sättet, det är inte så vi gör skillnad för klimatet på global nivå, säger Martin Kinnunen och hänvisar till att Sverige har högre krav på inblandning av biobränsle än exempelvis Finland och Danmark.
Kapar miljöbudget med hälften
Att man kommer att göra skillnad på global nivå istället för att endast fokusera på nationella utsläpp har varit ett av den nya regeringens svar på kritiken mot klimatpolitiken.
I vårändringsbudgeten, som presenterades i måndags, meddelade regeringen att de kommer öka summan som läggs på klimatåtgärder i andra länder från 450 miljoner till 1,5 miljarder kronor till 2032.
Samtidigt skriver Dagens Nyheter att regeringen kapar i klimat- och miljöbudgeten. Enligt regeringens prognos ska satsningar på miljö- och naturvård mer än halveras från årets siffra fram till 2026.
Den här siffran är ändå inte helt överensstämmande med verkligheten enligt den ansvariga ministern.
– Det jag kan säga är att vi inte har för avsikt att halvera budgeten. Vi ser att det här är ett område som både kostar och lönar sig att investera i. Det kommer vi även att göra framgent, men mer exakt än så kan jag inte uttala mig just nu. Vi kollar vad som behövs för verktyg i form av ekonomiska resurser men också lagstiftning och reglering, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (Liberalerna) till DN.
Satsning på elektrifiering räcker inte
Regeringen vill också öka koldioxidupptaget i skog och mark.
Dessutom satsar man stort på den fossilfria elproduktionen, där man bland annat uppmuntrar utbyggnad av kärnkraft i landet.
Ett omtvistat beslut var att lägga ner landets miljödepartement, och samtidigt slå ihop klimat- och energidepartementet. Det här, menar man, för att skapa ett mer effektivt departement.
– Vi ser att tillväxt och klimat går starkt hand i hand men även inom det så tror vi att just energin och klimatet måste gå hand i hand, säger Moderaternas klimatpolitiska talesperson Helena Storckenfeldt.
Men en storsatsning på energi och elektrifiering räcker inte för att nå klimatmålen, menar Klimatpolitiska rådet.
– Fossilfri elproduktion är en viktig del i klimatomställningen, inte minst i Sverige när vi ser en väldigt positiv och stor omställning i industrin. Men rådet menar att regeringens fokus är lite för smalt, det handlar inte bara om elektrifiering, säger Ola Alterå.
Klimatpolitiska rådet riktar också kritik mot den förra Socialdemokratiskt ledda regeringen, som man menar tappade fart i omställningen under det sista året.
– Men det som är nytt är att de beslut som den nya regeringen har aviserat eller redan beslutat faktiskt riskerar att utvecklingen går bakåt, att vi får ökade utsläpp och det har vi inte sett på åtminstone två decennier, säger Alterå.
Regeringspartierna menar å sin sida att man endast börjat jobba, och att det är orättvist att redan nu kritisera den för att inte göra tillräckligt.
– Vi tror att det är lite tidigt att döma ut regeringens klimatpolitik i detta läge i och med att det klimatpolitiska handlingsprogrammet kommer i höst och det är där som bulken av vår klimatpolitik kommer att finnas, säger Helena Storckenfeldt.
Svenska Yle har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.