Artikeln är över 2 år gammal

Det blev inte endast ett kort uppdrag – Olkiluoto 3 gjorde fransmän till finnar

Olkiluoto 3 har börjat producera el efter en över tretton år lång försening. Den långa väntan har påverkat projektets utländska arbetskraft på ett stort sätt.

En flicka med hästsvans, solglasögon uppe på det mörka håret, en näspiercing och med blå hängande örhängen tittar snett upp mot himlen,
Bild: Antti Haanpää / Yle

Då familjen Moisy anlände till Raumo en kall decembernatt för tretton år sedan syntes inte en själ på gatorna. Efteråt fick familjen veta att det var natten då finländarna dragit sig in i sina hem för att fira sin självständighet.

Av den händelsen minns familjens yngsta barn Jeanne Moisy, som numera kallas Jenny, ingenting. Då var hon bara två år gammal.

Ursprungligen var planen att pappan Richard Moisy skulle åka till Kina för att bygga en ny kärnreaktor. Det projektet försenades och behovet av arbetskraft i Finland var så skriande att hans dåvarande arbetsgivare Areva istället skickade honom till Finland.

Där skulle han och hans familj bara stanna ett par år, men så blev det inte.

Det fanns ändå något i Euraåminne som inte fanns i Kina, en chans att bygga ett helt kärnkraftverk. Det var första gången som Areva byggde mer än bara reaktorn på ett kärnkraftverk, dessutom var det det första kärnkraftverket i Europa på 30 år. Olkiluoto 3 producerar också mer el än någon annan reaktor i Europa.

– Det är som att bygga en av Egyptens pyramider, säger Richard Moisy.

En man med svart tröja och svart mössa och en flicka med gröngul jacka leker i snön med en stor hund med vit päls.
Richard och Jeanne Moisy med familjens hund. Bild: Antti Haanpää / Yle

Bygget av kärnreaktorn var redan försenat då familjen anlände till Finland i december 2010. Projektet började 2005 och det var menat att stå klart 2009.

Familjen som flyttade från den franska västkusten till den finska västkusten bestod av Richard, Jeanne, hennes bror Greg och mamman Fabienne. Familjens tre äldsta barn bodde redan självständigt i Frankrike. Flytten till Finlands mörka vinter verkade ändå inte påverka dem mycket. Miljön och lugnet passade familjen bra.

Areva grundade också en egen skola i Raumo. Meningen var att den skulle ge en fransk utbildning för att hjälpa barnen att anpassa sig bättre för flytten tillbaka till hemlandet. Oklarheter med skolan ledde ändå Jeanne rakt in i det finska systemet.

Allt var ändå inte en dans på rosor. Jeanne har inte alltid kallats för Jenny. Till en början kallades hon retsamt Janne av de finska barnen.

– Jag blev retad på första och andra klass, säger Jeanne Moisy.

En 3-årig flicka med hästsvans och röda spännen i håret tittar på en bägare med glass och födelsedagsljus.
Jeanne fyllde tre år rätt så snabbt efter flytten till Finland. Bild: Richard Moisyn kotialbumi

Raumo var också då en mycket internationell ort då bygget av Olkiluoto fört med sig hundratals utländska arbetare. Förutom fransmän så hade också polacker och tyskar flyttat in till staden.

– De började plötsligt sälja stora mängder baguette i affärerna, skrattar Fabienne Moisy.

Så började projektet med kärnreaktorn ändå dra ut på tiden.

Fabienne Moisy berättar också att de fortsatta buden om förseningar var en stor oro för de inflyttade familjerna. Många började tröttna på Finland och mådde dåligt.

– De trodde att de kommit till Finland för bara en kort stund. Men projektet dröjde och dröjde. Det var tungt, säger Fabienne Moisy.

Det som skiljde familjen Moisy från de andra franska familjerna var det att de hade börjat överväga att stanna i Finland.

En flicka med svart t-skjorta och en kvinna med blekgul tröja sitter i en soffa i sitt vardagsrum.
Jeanne Moisy med sin mamma Fabienne. Bild: Antti Haanpää / Yle

År 2013 lade ändå företaget Areva ner bygget av Olkiluoto 3 och skickade hem hundratals arbetare. Då stod Richadrd Moisy inför ett svårt val. Barnen hade trots den svåra starten anpassat sig till livet i Finland, och Fabienne hade hittat arbete som lärare.

Richard sade då upp sig från Areva och fick istället arbete hos Industrins kraft, TVO, två år senare. Hans arbete med kärnkraftverket fick alltså fortsätta. Nu ska han snart gå i pension.

Dottern släpper också strax en skiva under artistnamnet ”Janne”. Skivan ska heta No baguette.

Familjen vill stanna i Finland.

En man i mörka vinterkläder står i snön framför ett kärnkraftverk.
Richard Moisy framför sitt livsverk. Bild: Antti Haanpää / Yle

Artikeln är baserad på ”Parin” vuoden keikka av Hanna Eskonen. Översättningen är gjord av David Fagerudd.