Kyrksundet i Pargas kunde muddras och bli viktig båtled – möjligare och billigare än man trott

Pargas är unik då den har ett sund som går rätt genom staden. Många båtförare använder båtleden, men den kunde muddras och bli ännu populärare.

Sundet i Pargas i januarisolsken med gångbron i bakgrunden.
Sundet är vackert, men vid lågvatten har det hänt att båtpropellrar fastnat i något på botten. Bild: Linus Hoffman/Yle

Båtförare kommer lätt från Kustösundet och Kirjalasundet genom Kyrksundet i Pargas vidare till Pemarfjärden och Gullkronafjärden. Eller skulle komma, om Kyrksundet skulle muddras.

I dag är Sundet enligt officiella skyltar 0,8 meter djupt, men det är inte många ställen som egentligen är så grunda. Och det är fullt möjligt att muddra det till 1,8 meters djup. Då kunde Sundet bli en prickad, modern båtled som bättre passar dagens lite större motorbåtar och farkoster.

Det visar den bottenundersökning som föreningen Pro Kyrksundet i Pargas har beställt av Luode Consulting.

Ett flygfoto av Sundet i Pargas, med färger från lila och rött till blått för hur djupt vattnet är, från 0,5 till 2 meter.
Flygfotot av Kyrksundet med en tredimensionell bild av vattendjupet visar att det bara är ett fåtal ställen som är gula, orange eller röda. Där är det grundare än 1,80 meter och måste muddras. Bild: Luode

– Det intressantaste var att Sundet var relativt rent. Där finns några stenar, stockar, rör och ett tiotal bildäck, men det finns en naturlig båtled som relativt lätt kunde muddras, säger Antti Lindfors, chef för havsmätningsservice vid Luode.

Mängden muddringsmassor är bara cirka 550 kubikmeter, och det mesta skulle man kunna lyfta med en grävskopa från kajen direkt på ett lastbilsflak. Det är betydligt mindre arbete än vanligtvis i hamnar och farleder, och mindre arbete än man trott.

Ett tredimensionellt foto av Sundet i Pargas, med en bilring, stenar en stock och rör som syns på botten.
Till vänster på bilden finns några stenar i Sundet, i mitten en stock och till höger om den ett bildäck och vattenrör eller fjärrvärmerör. Bild: Luode

– Båtarna växer och har precis som bilarna blivit större, och därför vill vi garantera att man också med en lite större båt ska kunna komma igenom, och därför behöver muddras till en del, säger Folke Pahlman, ordförande för Pro Kyrksundet.

Tanken är att båtar på upp till 7–8 meter skulle kunna åka igenom Sundet, bara de inte har för stora hyttar. För fastän man muddrar en båtled som också vid lågvatten är minst 1,50 meter djup, så finns det ett antal broar som ska passeras också.

Ett svartvitt foto med Finlands flagga, båtar och människor vid en bro då det utgrävda Kyrksundet i Pargas invigdes 1934.
Det utgrävda Sundet var klart för båttrafik sommaren 1934. Bild: Privat

Kyrksundet i Pargas var i början av 1930-talet ett nästan igenvuxet dike. Då grävde man ut Sundet för hand, och kanterna pålades. Det nya sundet invigdes 1934, och då kunde större båtar ta sig igenom.

Efter det har båtarna blivit ännu större, så en muddring behövs för att göra Sundet lockande för besökare.

– Sundet har inte funnits med i stadens planering i egen skepnad. All planering utgår från landsidan, där Sundet har en biroll. Vi vill lyfta fram Sundet som utgångspunkt i planeringen, säger Jan-Erik Järvinen, vice ordförande för Pro Kyrksundet.

– Själva muddringen tar inte lång tid. Det skulle gå på några veckor eller högst några månader. Sedan finns fjärrvärmerör och andra tekniska saker som måste lösas, men själva muddringen går lätt från land, säger Lindfors.

En ny muddring skulle inte behöva göras på flera tiotals år, bara man med dykare regelbundet fortsätter att städa upp i Sundet.

Kyrksundet i Pargas pålas på 1930-talet. Ett tiotal män i kepsar står på en flotte och håller i rep.
Kyrksundet pålades på 1930-talet av ett pålningsgäng. Bild: Privat

Förutom muddringen vill föreningen Pro Kyrksundet också se till att omgivningen är lockande. Med välkomsttavlor i vardera ändan av Sundet, restauranger längs Sundet och vid taxitorget, med plankstöd för båtar, bättre angöringsmöjligheter och fler gästplatser vill föreningen att folk ska stanna och göra uppköp i staden, istället för att bara åka igenom.

– Det viktigaste är att de inte far förbi. Därför vill vi göra det så attraktivt som möjligt så att man kan komma på en dagsutflykt, och sedan antingen åka hem eller åka vidare, säger Pahlman.

Föreningen Pro Kyrksundet fortsätter nu tillsammans med Pargas stad att utreda möjligheterna till en muddring och utbyggnad av kajer inom rimlig tid.

Ett flygfoto av Sundet i Pargas, med färger från lila och rött till blått för att ange hur djupt det är i Kyrkgropen, mellan 1 och 3 meter
Den tredimensionella bilden av Kyrkgropen visar att det är grundare vid Runebergsbron och att ett fjärrvärmerör måste tas i beaktande då man muddrar. Bild: Luode

– Det handlar om finansieringen av muddringen, ett antal lov ska skaffas, bottensedimentet ska undersökas och placeras någonstans, så det tar sin tid. Om vi är hoppfulla kunde allt vara klart om ett par år, säger Järvinen.

Järvinen och Pahlman vill inte ange någon specifik tid eller summa för projektet, trots att de är ivriga att skapa en farbar, trygg och lockande båtled för besökare och ortsbor.

En satsning som på förhand befarats kosta miljoner ser nu ut att kunna vara genomförbart till helt överkomliga kostnader.

Två män med grånande hår står vid en kanal en solig vårdag då träden inte blommar ännu.
Jan-Erik Järvinen och Folke Pahlman vill se fler båtar i Sundet. Bild: Linus Hoffman / Yle

– Planerna är synnerligen realistiska, för det är ett så pass mycket mindre projekt än man någonsin kunnat tänka sig. Offerterna får utvisa vad det slutligen kostar, men vi talar om en bråkdel av de tidigare diskuterade miljonerna, säger Jan-Erik Järvinen.