Dyra, tidsbundna avtal har varit en het potatis under de senaste månaderna då börselen blivit allt billigare. Vi har talat med två kunder om hur de har klarat av vinterns elkris.
Simon Grundvall som bor i Pargas i ett egnahemshus tillsammans med fru och tre barn brukar ha en elförbrukning som ligger kring 15 000 kilowattimmar per år. Han berättar att han under förra sommaren började få offerter från sitt elbolag, eftersom familjen satt på ett utgående kontrakt.
– Vi hade ett bra kontrakt som gick ut i oktober 2022. Det låg på 4,5 cent i kilowattimmen plus en grundavgift på tre euro. Under sommaren kom det ett första erbjudande på 12 eller 13 cent i kilowattimmen. Så där i efterhand skulle det kanske ha varit helt okej, men då tänkte jag att jag verkligen inte ville låsa mig vid det för två år framåt.
Grundvall berättar att han tänkte att läget nog inte skulle bli så dåligt, men månad för månad så kom det nya avtal, och i slutet av året landade erbjudandet på 49 cent per kilowattimme i ett avtal som skulle sträcka sig två år framåt.
– Det var det mest hutlösa de skickade till mig. Då funderade jag vad jag skulle göra, ifall jag skulle ta ett tidsbundet avtal eller satsa på börsel.
”Som att välja mellan pest och kolera”
Med rörligt elpris finns alltid risken att elen blir väldigt dyr, men med ett tidsbundet avtal så låser du dig för en lång tid framåt till ett högt pris, fortsätter Grundvall.
– Så det var lite som att välja mellan pest och kolera, men jag valde att låta vårt avtal löpa ut och fortsätta med börsel. I slutändan är nog de som tagit spot-avtal vinnarna den här vintern.
Vi är en stor familj med tre barn. Min fru är vårdledigt så vi lever mer eller mindre på en lön. Det har nog varit lite nervöst.
Simon Grundvall, Pargas
Grundvall berättar att han är nöjd med chansningen som gjordes i höstas, men säger också att han under perioder har oroat sig över beslutet.
– Man förutspådde att pikarna för de högsta elpriserna kunde vara uppe i en euro, eller åtminstone 50 cent per kilowattimme, det är mycket då man är van att betala 4,5 cent i timmen. Jag inte hur jag hade fått det att gå runt ekonomiskt. Vi är en stor familj med tre barn och frun är vårdledigt så vi har levt mer eller mindre på en lön. Det har nog varit lite nervöst, säger Grundvall.
Fick elkompensation
Något gott som elkrisen ändå har fört med sig har varit att familjen fått ner sin elförbrukning väldigt mycket genom att justera på det ena och det andra, berättar Grundvall.
– Inte har vi direkt haft kallt under fötterna, men har ändå vi fått ner förbrukningen genom att justera lite på golvvärmen och tänka lite mer energisnålt, säger Grundvall.
Han berättar också att familjen följer med elpriserna och planerar dagen utefter. Grundvall berättar han nu har fått elkompensation från sitt elbolag, och att läget just nu ser ljust ut, med tanke på de allt lägre priserna på elbörsen.
– Januari, februari, mars har varit hur bra som helst. Och nu fick vi också första gången elkompensation från elbolaget för november-december, så mars månads räkning så betalade vi ingenting för. Det var bara ett streck där var man skulle betala för mars månad, och det kändes ganska bra.
Nu är det billigt på elbörsen – priserna hålls låga tack vare smältande snö och ny kärnkraft
Börspris funkar inte för alla
Elpriserna har varit låga den senaste tiden, och nu menar experter att det kan löna sig att teckna avtal om att köpa el till börspris. Men för alla är rörligt elpris ändå inte ett vettigt alternativ.
– Vi hade utforskat börsel, men alltså man har inte tid att sitta på telefonen och kolla hur priserna ser ut för att kunna diska. Jag undervisar och min partner jobbar heltid, det går inte, Sven Fernandez från Kervo.
Fernandez har tidigare berättat för Svenska Yle om sina problem med att betala hutlösa elräkningar. Han bor i ett egnahemshus och har en årsförbrukning på el som ligger mellan 13-16 000 kilowattimmar.
Sedan intervjun gjordes i augusti förra året har elkostnaderna blivit närmast omöjligt att hantera berättar Fernandez. Fram till slutet av förra sommaren kostade elen mellan 6-8 cent per kilowattimme, men sedan löpte avtalet ut blev elen snabbt dyrare.
– Plötsligt fick vi besked att elen för den kommande månaden skulle kosta 70 cent per kilowattimme. Då avbröt vi vårt avtal, säger Fernandez.
Besparingarna gick till att betala elräkningar
Familjen fick ett nytt avtal med ett annat bolag som erbjöd lite över 30 cent per kilowattimme. Men det började också stiga, och snart var räkningarna igen uppe kring 500 euro.
– Då började vi betala elräkningarna med besparingarna. Det har blivit så svårt att vi har förlorat våra besparingar. Nu är det så att vi är tvungna att slänga ut huset på marknaden, säger Fernandez.
Är det inte meningen att stöd ska vara för de mest utsatta i samhället?
Sven Fernandez, Kervo
När besparingarna tog slut så fick de övergå till betalningsplaner, men det var heller ingen hållbar lösning då räkningarna började hopa sig. Snart var familjen tillbaka till att betala 500 euro i månaden för el. Så ser läget också ut just nu.
– Vi känner oss helt bortglömda av systemet. Elstödet är bara en bråkdel av det som överstiger en särskild gräns. Det är bara fråga om en del av en del av en del som inte hjälper alls. Vi har inte fått något, vi fick avslag från FPA med motiveringen att vi har hus och ifall vi inte kan betala räkningarna så ska vi sälja huset.
Just nu har familjen Fernandez ett tvåårigt elavtal på 30 cent per kilowattimme dagtid, med nattel som ligger på halva priset.
Stöden som finns tillgängliga har inte hjälpt er?
– Stödet verkar vara till för folk som får jättestora räkningar som 1 000 euro i månaden. Om man har ett så stort hus att man får sådana räkningar, behöver man verkligen stödet? Är det inte meningen att stöd ska vara för de mest utsatta i samhället? Det kändes absolut inte så, säger Fernandez.
Färsk beräkning bekräftar: Regeringens elstöd går främst till de rika hushållen
Tappat tilliten
Sven Fernandez har bott i Finland sedan år 2011 och berättar att han hade planerat att investera i en bostad, starta ett företag och ta ut flera lån. Men efter allt som hänt det senaste året har han beslutat sig för att flytta utomlands.
Han känner sig besviken och ledsen över situationen.
– Vi har helt och hållet förlorat tilliten på finska staten, på systemet och på elbolagen för att ingen har satt ser foten och sagt ”nej, ni får inte bedriva så här mycket vinst på befolkningens bekostad”.