I en färsk utredning som Svenska lantbruksproducenternas centralförbund beställt av Kaj Suomela konstaterar man att ett problem i branschen är att allt färre väljer att studera inom lantbruksutbildningarna.
Vid Yrkesakademin i Österbotten (YA) erbjuder man en grundexamen för landsbygdsföretagare och skogsmaskinsförare. För landsbygdsföretagare har man 16 nybörjarplatser och inför nästa höst har man sju förstahandssökande. Rektor Anne Levonen är inte helt nöjd med den siffran.
– Gärna skulle det få vara fler sökande just till lantbrukssidan. Där har vi ganska få sökande med tanke på den här rapporten och vad den handlar om, säger Levonen.
Också skogsbranschen lyfts upp i rapporten som en bransch som behöver fler studerande. Vid utbildningen för skogsmaskinsförare har YA 20 nybörjarplatser och 23 förstahandssökande.
Skogsutbildningen populär
Enligt Levonen har skogsutbildningen varit populärare än lantbruksutbildningen redan i flera år.
Optima i Jakobstad erbjuder tre grundexamen inom lantbruk, lantbruksföretagare, lantbruksteknologi och djurskötare. Båda kompetensområdena har 18 platser. För nästa höst har både lantbruksföretagare och lantbruksteknologi 17 förstahandssökande och djurskötarutbildningen har enligt rektor Anna-Lena Forsman strax under tio förstahandssökande.
Forsman berättar att man för några år sen märkte att utbildningarna till lantbruksföretagare och djurskötare lockade många sökande och för tre år sedan startade man därför upp utbildningen i lantbruksteknologi.
– Då började vi se trenden att det började komma mer intresse för lantbruksbranschen och vi såg också att inom lantbruksteknologi fick vi från arbetslivet signaler om att här skulle behövas mer arbetskraft och här skulle finnas en potential, säger Forsman.
Lantbruksteknologi populärt vid Optima
Från Optima hörde man av sig till den grundläggande utbildningen om hurudant intresset skulle vara för lantbruksteknologi.
– Från första dag som vi startade har vi haft fullt på lantbruksteknologin.
Enligt YA:s rektor Anne Levonen finns det ganska mycket man kan göra för att landsbygdsföretagarutbildningen ska bli populärare. Hon tycker att man redan nu marknadsför utbildningen bra.
– Vi har nior från hela Österbotten som kommer på besök till Yrkesakademin på niornas dag och då besöker de lantbruket och vi pratar varmt för det här alternativet, säger Levonen.
Mer information av studiehandledarna
Levonen efterlyser mer aktivitet av studiehandledarna i högstadierna.
– Det är ju 15-16 åringar och innan de börjar fundera på sitt val av skola på nian borde det finnas information om lantbruksutbildning och lant- och skogsbruk över huvud taget som ett gott alternativ. Att det faktiskt finns arbete där och en god framtid i en väldigt viktig bransch.
I rapporten lyfts samarbetet med privata företag och gårdar upp som ett område som borde utvecklas. Enligt Forsman fungerar samarbetet med de privata lantbruksföretagarna bra och inom Optima vet man hurudana utbildningar de önskar sig
– Det är allt ifrån att ha bra och kvalitativa praktikplatser till att studerande kan byta över till läroavtal och då stannar de i branschen. Det är allt från löner till säkra arbeten till mångsidiga arbeten och att vi har bra samarbeten. Det är väldigt många olika nycklar som gör att en ung person stannar i en utbildning, säger Forsman.
I utredningen föreslås att utbildarna bör satsa på specialisering inom vissa områden för att höja sin kunskapsprofil.
Levonen på YA efterlyser mer samarbete mellan utbildningsanstalterna och att utbildningarna också kan specialisera sig.
– Ekologisk odling, teknik och så vidare. Som rektor vill jag också lyfta upp resurseringen. Att vi får tillräckligt med resurser för att bedriva bra verksamhet och god utbildning, säger Levonen.
Enligt Levonen krävs det samarbete mellan utbildningsanstalterna för att de ska ha råd med att specialisera sig.
– Jag tror att det är framtidens melodi inom de svenskspråkiga utbildningarna i den här branschen, säger Levonen.