Det är fortfarande oklart vad som förorsakade att Finferries splitternya hybridfärja mellan Nagu och Korpo tappade styrförmågan för en knapp vecka sedan.
Gränsbevakningen, Transport- och kommunikationsverket Traficom, Finferries och Olycksutredningscentralen utreder nu vad som orsakade olyckan som lyckligtvis inte förorsakade några personskador.
Men olyckan har gett vatten på kvarn för alla de skärgårdsbor som redan långt innan olyckan hårt har kritiserat färjan eftersom den styrs med hjälp av en så kallad virtuell vajer. Den virtuella vajern har möjliggjort att kompetenskraven för färjföraren har sänkts, vilket väcker oro.
Ska du köra taxibåt så behöver du förarbrev, ska du köra frivilliga brandkårens brandbåt behöver du inrikesskepparexamen. Men av en förare på en vajerfärja krävs ingen formell maritim utbildning alls.
Sandra Bergqvist
Nagubon och riksdagsledamoten Sandra Bergqvist (SFP) konstaterar att färjorna är otroligt viktiga för skärgårdsbor.
– Färjorna blir nästan personifierade för oss, de är så jätteviktiga! Man har ett eget personligt förhållande till dem. Därför väcker frågan om den virtuella vajerfärjan och färjförarnas kompetenskrav så mycket känslor. Bara om färjorna fungerar som de ska så fungerar våra liv som de ska, säger Bergqvist.
Från myndighetshåll hävdar man ändå att den virtuella vajern tvärtom gör trafiken ännu säkrare och är ett betydligt bättre och tryggare alternativ än de traditionella styrvajrar som hittills har använts av vajerfärjor.
I torsdagens Slaget efter tolv diskuterades för- och nackdelar med virtuella vajerfärjor och där deltog riksdagsledamoten Sandra Bergqvist, Håkan Fagerström, vice verkställande direktör för rederiet Finferries, Magnus Winberg som är kurschef vid sjöfartsutbildningen i Åbo, Aboa Mare och Thomas Lundström som är ledande sakkunnig inom sjöfartstillsynen vid Transport- och kommunikationsverket Traficom.
Vad är en virtuell vajer?
Håkan Fagerström från Finferries förklarar skillnaden mellan en traditionell vajer som fungerar som styrlina på en vajerfärja, och de nya så kallade virtuella vajrarna.
– Styrvajern i en vanlig vajerfärja är en fysisk vajer som följer färjan från punkt a till b. Nackdelen med dem är att i hård sjö eller dimma kan vajern vara svår att se. Vintertid är man tvungen att ta bort vajern helt och hållet.
Fagerström förklarar att styrvajern bara är ett mekaniskt hjälpmedel.
– Styrvajern fungerar inte som en skena, en vajerfärja går inte på räls. Det är bara en styrvajer – styr man bort färjan från rutten så brister vajern.
Den virtuella vajern är i sin tur ett digitalt hjälpmedel som berättar för föraren var den rätta kursen går. Fördelen med den virtuella vajern är att den fungerar lika bra vintertid och i dåliga väder.
Däremot är det inte så att det är track piloten som kör, utan det är befälhavaren som både kör och styr färjan.
Håkan Fagerström om den virtuella vajern
Fagerström förklarar att den virtuella vajern är som ett digitalt sjökort med en färdigt utstakad kurs. Den berättar i samma mån som en fysisk vajer var färjan befinner sig på rutten.
– På färjans brygga har vi alltså i praktiken en radar, ett digitalt sjökort och en ”track pilot”. Track piloten är en så kallad autopilot som används på väldigt många färjor. Däremot är det inte så att track piloten kör, utan det är befälhavaren som både kör och styr färjan.
Fagerström förklarar att det är föraren som väljer hur hen vill köra och vilka hjälpmedel hen vill använda.
– Våra färjförare väljer oftast att köra helt manuellt, säger Fagerström.
Magnus Winberg behövs det en sådan här virtuell vajer på en rutt som mellan Korpo och Nagu? Tillför den något?
– Bevisligen behövs den inte, den tidigare färjan Prostvik 1 har kört på rutten i många år utan virtuell vajer utan problem. Men den tillför en säkerhetsmarginal, troligen blir det lite säkrare, konstaterar Winberg.
Likadana färjor – olika krav
Längs Skärgårdsvägen finns det alltså i praktiken liknande färjor där lagen ställer olika krav på förarna. De frigående färjorna mellan Pargas och Nagu kräver till exempel att föraren har minst inrikesskepparkompetens.
Vid följande färjpass mellan Nagu och Korpo kör likaså en stor frigående bilfärja men eftersom den har utrustning ombord som fungerar som ett digitalt hjälpmedel – den virtuella vajern – så krävs det inte samma inrikesskepparkompetens av föraren. Då räcker det med Finferries egen utbildning.
Liknande bilfärjor som båda tar emot stora mängder bilar och passagerar klassas alltså på olika sätt.
Sandra Bergqvist är kritisk till systemet.
För att få köra moped krävs det mopedkörkort, men det är helt ok att köra en 70 meter lång färja utan formell kompetens
Sandra Bergqvist
– De lägre kompetenskraven för vajerfärjor är en relik från det förgångna då vajerfärjorna var mycket små. Nu pratar vi om ett 70 meter långt fartyg, som tar 52 bilar och 200 människor. Den virtuella styrvajern skulle säkert göra trafiken säkrare om de övriga kompetenskraven skulle bibehållas. Men nu sänker man det ena och höjer det andra. Då tycker jag inte att trafiken blir säkrare, slår Bergqvist fast.
Sandra Bergqvist jämför den virtuella vajern med styrassistans i nyare bilar.
– Många som kör med assistans har märkt att det rycker till i ratten då man kör på landsvägen för att man ska hållas på körbanan. Men inte har vi slopat kravet på körkort för det, jämfört Bergqvist.
Bergqvist anser att de krav som idag ställs på färjförarna har väldigt lite med sjöfart att göra.
– Det finns inget krav på att du vet skillnaden på styrbord och babord trots att du får köra en 70 meter lång färja över en livligt trafikerad handelsfarled! Ska du köra taxibåt så behöver du förarbrev, ska du köra frivilliga brandkårens brandbåt behöver du inrikesskepparexamen. Men av en förare på en vajerfärja krävs ingen formell maritim utbildning alls. Det här är ett kryphål i lagen som används enbart för att spara pengar, menar Bergqvist.
Vi har en otroligt lång lista på lagar och föreskrifter som ska tenteras.
Håkan Fagerström om Finferries utbildning för färjförare
Håkan Fagerström säger att förarna som kör Finferries färjor mycket väl känner till skillnaden mellan styrbord och babord.
– Vi som arbetsgivare kräver det, säger Fagerström.
Det är operatören vid ett färjpass, i det här fallet Finferries, som ska se till att vajerfärjornas förare har tillräcklig kompetens för att kunna hantera en vajerfärja. Fagerström räknar upp en lång lista på krav och övningar som ingår i Finferries egen utbildning.
– Vi har en otroligt lång lista på lagar och föreskrifter som ska tenteras. Här ingår till exempel sjölagen och väglagen. Först efter avklarat prov får förarna börja övningsköra. Efter det ska de öva i simulator och då övar de bland annat krissituationer.
Sandra Bergqvist håller fast vid att det borde krävas en formell utbildning av förarna.
– Det är jättebra med utbildningen vid Finferries, men ingen annanstans i samhället har vi liknande regler, att man skulle kunna slopa formella kompetenskrav. För att få köra moped krävs det mopedkörkort, men här är det helt ok att köra en 70 meter lång färja utan formell kompetens. Det är helt enkelt inte vettigt. Det här motsvarar inte reglerna i resten av samhället.
Också myndigheterna vill ha uppdaterade regler
Thomas Lundström från Traficom skriver inte direkt under Bergqvists dom om att det nuvarande systemet inte är vettigt.
Men det viktiga för att trafiken ska vara trygg är ändå att utbildningen är skräddarsydd för just ett specifikt färjpass
Thomas Lundström, Traficom
– Jag håller med om att lagstiftning och myndigheter inte hänger med i utvecklingen riktigt. Vajerfärjorna har förändrats mycket och regelverket borde uppdateras. Men det viktiga för att trafiken ska vara trygg är ändå att utbildningen är skräddarsydd för just ett specifikt pass, menar Lundström.
Lundström tycker inte att det optimala skulle vara att kräva till exempel en styrmansexamen för ett färjpass som det mellan Nagu och Korpo.
De nya moderna färjorna kräver ändå att Traficom ser över sitt nuvarande regelverk. Den nya hybridfärjan mellan Nagu och Korpo visade att det nuvarande regelverket inte fungerar särskilt bra.
Vid Närings-, trafik och miljöcentralen i Egentliga Finland konstaterar också vägingenjör Tapani Jaakkola att man redan länge efterlyst en uppdatering av gällande regler av Kommunikationsministeriet.
Också Olycksutredningscentralen efterlyser uppdaterade regler för färjetrafiken. För fem år sedan då vajerfärjan Palva i Velkua gick på grund slog Olycksutredningscentralen fast att behörighetskraven för färjförarna borde höjas eftersom vajerfärjor kan köra långa perioder utan styrvajer. Man ansåg också att vajerfärjor borde definieras som fartyg då de körs utan vajer.
Olycksutredningscentralen utreder också den nu aktuella olyckan i Korpo.