– Det var gamla tian, det lät som det men med ett annat namn. Det lät bra, säger Johan Seger.
När Seger efter grundskolan inte fick en gymnasieplats så lät Prakticums nya Hux-utbildning som det bästa alternativet. Där kunde han höja sina vitsord för att söka in till gymnasiet igen.
De första frågetecknen föddes kort efter att skolåret började. Eleverna erbjöds en möjlighet att göra ett utbyte vid något av de gymnasier som Prakticum samarbetade med. Seger valde att stanna vid skolan.
– Jag visste redan att jag vill gå gymnasiet så jag valde att stanna på Prakticum för att arbeta upp mina vitsord. Men under utbytesperioden hände ingenting på skolan. Vi läste ämnen, men hade inga prov. Första provet hölls först i december. Det tog ett halvt läsår före vi fick någon feedback, säger Seger.
Först i mars fick eleverna tillbaka de rättade proven.
Ett stort problem var att utbildningen endast övervakades av Prakticums studiehandledare, och ämneslärarna var på plats väldigt sällan.
Själva ”tians del” av Hux, alltså att höja grundskolebetyg, ansvarar Åshöjdens skola för, eftersom Prakticum saknar tillstånd att ordna grundläggande utbildning.
– Vi har inte träffat en enda lärare från Åshöjden. Vi hade Prakticums modersmålslärare och en specialiseringslärare som kunde matematik och fysik lite bättre, de var på plats en gång i veckan, säger Seger.
Trots att utbildning ska lära studieteknik så säger Seger att de endast hade en två timmars lektion under läsåret som handlade om studieteknik.
Hux är så mycket mer än att höja vitsord, det handlar om att växa och gå vidare
Laila Andersson, Prakticums rektor
”Ett misslyckat experiment”
Hux-utbildningen skapades för att ersätta och praktiken slå ihop tionde klass och förberedande utbildningar för både gymnasiet och yrkesskolan. De tidigare utbildningarna slogs ihop till Hux på grund av den förlängda läroplikten.
De som studerar på Hux kan välja mellan bitar från alla de tre tidigare helheterna, enligt preferens.
– Det är en total flopp, ett misslyckat experiment som barnen nu får ta smällen för, säger Segers mamma Paulina Standertskjöld-Nordenstam.
Hon och andra föräldrar hade länge uppfattningen att Hux motsvarar vad som tidigare kallades tionde klassen, påbyggnadsutbildning inom den grundläggande utbildningen. Ett skolår som skulle ge barnen goda möjligheter att höja sina betyg och ge dem en andra chans att komma vidare, in på de utbildningar de vill gå.
Inte meningen att det ska motsvara tian, säger Prakticum
Standertskjöld-Nordenstam var i kontakt med skolan redan förra sommaren inför skolåret. Då kunde skolan berätta att utbildningen var ny, och att det ännu fanns detaljer som var oklara. Men mycket verkar enligt föräldrarna fortfarande vara oklart nu när skolåret nästan är slut.
Svenska Yle har talat med flera föräldrar som är kritiska mot andelen självstudier och hur de har förverkligats. De förundrar sig över hur unga som skulle behöva handledning och stöd i praktiken lämnas rätt ensamma med att läsa upp sina kunskaper i till exempel matematik och fysik.
Prakticums rektor Laila Andersson är medveten om kritiken mot Hux-utbildningen.
– Också om Hux är under Prakticum så förverkligar vi Hux i huvudstadsregionen tillsammans med andra aktörer. Vi samarbetar med bland annat städerna i regionen och deras gymnasier, samt i Helsingfors även med Åshöjdens grundskola, säger Laila Andersson.
Under det här året har jag förstått att om skolan inte hjälper så måste jag själv fixa det
Studerande Johan Seger
Prakticum saknar rätt att ge grundläggande undervisning, därför bedömer lärare vid Åshöjden de prov på kunnande som Hux-studerande avlägger. Även essäer och muntliga prestationer som muntliga prov i språk bedöms av lärarna. Förfarandet heter särskild examen.
Andersson säger vidare att det aldrig har varit meningen att Hux ska motsvara den tidigare påbyggnadsutbildningen.
– Vi försökte nog kommunicera det här i början, men det är helt klart att sådana som hade andra förväntningar som tänkte att det är samma som tian kanske inte hörde vad vi sa då.
Problem nationellt då Hux-studerande siktat in sig på gymnasiet
I praktiken finns Hux-utbildningarna nationellt i skolor som ordnat förberedande utbildning inför yrkesstudier, berättar Kurt Torsell på Utbildningsstyrelsen.
– De som har haft anordnartillstånd för det har automatiskt fått tillstånd för Hux.
I huvudstadsregionen har utbildningsnätet blivit glesare. Innan fanns det tionde klass både i Lagstads skola i Esbo och i Åshöjdens skola i Helsingfors.
– De som hade tionde klass kunde ha ordnat Hux under en övergångsperiod. Det har ingen gjort i huvudstadsregionen, i praktiken har man kommit överens om att Prakticum tar över, säger Torsell.
Beror problemen på Prakticum på själva skolan eller Hux-modellen?
– Det är svårt att ta ställning till ett enskilt fall. När man startar en ny utbildning är det klart att där finns många rörliga delar. Det är olyckligt om vårdnadshavarna är missnöjda, och ännu värre om de unga inte får det de borde få, säger Torsell.
Han känner ändå igen kritiken, och säger att övergången till Hux generellt sett gått bättre på orter där de som söker sig till Hux i huvudsak siktar på att påbörja yrkesstudier – kanske just på grund av att de flesta anordnarna är yrkesskolor.
– I de situationer där det i huvudsak är de som vill till gymnasiet som söker sig till Hux, har det varit mer arbete med att skapa behövliga samarbetsformer, säger Torsell.
”Om skolan inte hjälper måste jag fixa det själv”
På Hux-utbildningen som ordnas på Prakticums enhet i Borgå finns det just nu ingen som vill höja sina grundskolevitsord, så där gäller inte samma problematik som i Helsingfors.
Andersson säger att Prakticum har ansökt om rätt att ordna grundläggande utbildning. Det skulle göra det lättare och smidigare för alla inblandade om allt skulle ske under samma tak. Samtidigt ser hon inte höjandet av betyg som det centrala med Hux.
– Hux är så mycket mer än att höja vitsord, det handlar om att växa och gå vidare. Jag håller med de här föräldrarna om att det inte är helt lätt med något nytt som ska byggas upp tillsammans. Vi har jobbat hårt på det, det har inte varit som påbyggnadsutbildningen men det har inte heller varit meningen, säger Andersson.
Hemma hos familjen Standertskjöld-Nordenstam finns det en oro för hur det blir med Johan Segers gymnasiestudier.
– Jag har vänner och bekanta vars barn har gått tian. De säger alla att tian var det bästa som någonsin har hänt deras barn, så vi tänkte inför skolåret att det här blir bra. Och det här har jag fått som svar från Prakticum, att vi har missförstått och det har kommunicerats fel. Men alla föräldrar har trott att deras barn går i ”tian”, säger Standertskjöld-Nordenstam.
Det Johan Seger har lärt sig har han lärt sig den hårda vägen, säger han.
– Under det här året har jag förstått att om skolan inte hjälper så måste jag själv fixa det.