Budgetchefen Mika Niemelä vid Finansministeriet chockerade många då han presenterade förslaget om att skära ner i yrkesutbildningen och förkorta studietiden från tre år till två år.
Bakgrunden till förslaget är att spara pengar och höja sysselsättningen.
Max Gripenberg, direktör för yrkesskolan Optima, tror inte på det här.
– Jag är väldigt tveksam till förkortningen av utbildningen. Vi ska komma ihåg att yrkeskunnigt folk spelar en nyckelroll i ett framgångsrikt samhälle. Att förkorta utbildningen skulle helt klart få effekter för kvaliteten på utbildningen.
Laila Andersson, vd och rektor för yrkesinstitutet Prakticum, säger att en förkortning av utbildningstiden skulle ha en negativ inverkan på fortsatta studier.
– På 80-talet såg man att det inte var bra med korta yrkesutbildningar och då förlängde man dem för att få fler att studera vidare. Lärare och studerande tycker att det är bra som det är, varför vill man ändra det? Den här besparingen skulle bara leda till andra problem. Det skulle vara fatalt att förkorta utbildningen.
Svårt att ge sig ut i arbetslivet i så ung ålder
Också Benita Wolin, studiehandledare vid Yrkesakademin i Österbotten, är orolig. Hon konstaterar att de som vill redan nu kan ta sin examen på kortare tid än tre år.
– Alla får en personlig plan och alla har en möjlighet att förkorta studietiden bara de når upp till 180 kompetenspoäng. Men de flesta studerande använder hela studietiden på tre år. Studierna är en mognadsprocess och om studietiden skulle förkortas är många av studerandena inte ens 18 år när de tar sin examen.
Det kan vara svårt att ge sig ut i arbetslivet i en så ung ålder, säger Wolin.
– De kanske inte har körkort då ännu så det kan vara svårt ur arbetsgivarens synpunkt. Det är ett stort ansvar för en arbetsgivare att anställa en ung person. Det här förslaget oroar mig också eftersom det påverkar vidare studier.
En utbildningstid på två år skulle också påverka utbildningens innehåll.
– Jag funderar vad man plockar bort om man tänker sig att studerande ska bli klara på två år. Jag hoppas att man inte skulle röra de allmänbildande ämnena som ingår i studierna. Det är de som ger beredskapen att studera vidare och leva i samhället. Man behöver växa till sig under studietiden i yrkesskolan då man är i de sena tonåren, säger Wolin.
Laila Andersson tror inte heller att man direkt från klass 9 på två års tid får en tillräcklig utbildning som räcker som grund för arbetslivet.
– Två år är för kort tid för att man ska få all den kunskap som krävs i arbetslivet. Tiden räcker inte till.
– Det går definitivt inte att lära sig ett yrke på två år om man ser på helheten. För dem som kommer direkt från klass 9 skulle en förkortning av utbildningen helt klart få negativa följder för utbildningskvaliteten, säger för sin del Max Gripenberg vid Optima.
Oro för teoridelen i yrkesutbildningen
Max Gripenberg, Laila Andersson och Benita Wolin har full förståelse för att Finland är i ett behov av arbetskraft och att man vill öka sysselsättningen, men konstaterar att nedskärningar i yrkesutbildningen krockar med andra mål.
– De senaste åren har vi haft en utbildningspolitik som lyft fram att halva befolkningen före år 2040 borde ha en högskoleutbildning. Tillräckligt många i yrkesutbildningen borde ha det här som grund för att målet ska nås, säger Gripenberg.
Gripenberg och många andra befarar att en förkortning av yrkesutbildningen kan leda till att färre utbildar sig vid yrkeshögskolor och universitet.
Avgående undervisningsminister Li Andersson (VF) kritiserar också Finansministeriets förslag och konstaterar att ett tredje år i yrkesskolan behövs för att förbereda inför vidare studier.
Det tredje året har nämligen setts som ett förberedande år för vidare studier och arbetslivet.
– Om vi vill nå målet att varannan ung vuxen ska ha en högskoleutbildning så lyckas det bara om ännu fler fortsätter till högskolor, säger Andersson.
Li Andersson konstaterar att även så kallade vanliga knegare, eller ”duunarit” som hon säger på finska, behöver veta hur samhället fungerar och få allmänutbildning under det tredje studieåret.
– Också de behöver kunna matematik, språk och modersmål. Vi har utvecklat ett skolsystem så att vi ska ha två liknande farleder på andra stadiet: Yrkesskolan och gymnasiet. Också i yrkesutbildningen måste det finnas allmänbildande studier.
– Tjänstemän från Finansministeriet får gärna komma på besök till Undervisningsministeriet. Vi berättar gärna hur yrkesutbildningen fungerar, säger Andersson i en pik till Mika Niemelä.