I Birkaland finns ungefär 2 000 svensktalande och av dem beräknar organisationen Transfeminina att 10 procent, alltså 200 personer, är regnbågspersoner.
Nu försöker organisationen nå ut till dem via verksamheten Regnbågsmingel på svenska som ordnas i Tammerfors.
– Regnbågsmingel finns till för minoriteten inom minoriteten, som vi är i Birkaland. Målet är att vi kan träffas i ett glatt sällskap och diskutera ämnen som man kanske inte vill diskutera med alla andra, säger Tanja von Knorring, som är Transfemininas verksamhetsledare och gruppledare under träffarna.
Vem som helst får komma till träffarna, också om man inte själv är regnbågsperson men vill veta mer om ämnet, säger von Knorring. Det enda kravet är att man följer principerna för en säker miljö, alltså att man respekterar de andra deltagarna och inte gör antaganden om andra. Det som diskuteras får inte heller spridas utanför gruppen och sammanhanget.
Jag gjorde flera försök att komma ut genom åren
Tanja von Knorring, verksamhetsledare för Transfeminina i Birkaland
Svårt att vara anonym på svenska i Tammerfors
Tidigare ordnades Regnbågsmingel på svenska i Luckan i Tammerfors, men där var det svårt att uppfylla principen för en säker miljö eftersom det samtidigt ordnades annat program i lokalen. Deltagarna får vara anonyma om de så vill, vilket var svårt i Luckan då en del var rädda för att bli igenkända.
Motsvarande träffar för unga regnbågspersoner ordnades precis invid Svenska Samskolan i Tammerfors, vilket inte heller var ett optimalt ställe.
– Det handlar om säkerhet. Verksamheten för de unga var placerad så att man såg vem som gick dit från skolgården, säger Tanja von Knorring.
Jag tror att jag är den första i skolans historia som kom ut under skoltiden
Nea Lepaus, gruppledare för Regnbågsmingel på svenska
Därför flyttade Transfeminina in i en ny lokal på Näsilinnankatu i början av april, som ligger lite avsides från Luckan och Svenska Samskolan i Tammerfors. I lokalen ordnas i fortsättningen verksamhet för både yngre och äldre regnbågspersoner.
Regnbågsmingel på svenska får finansiellt understöd av Social- och hälsovårdsministeriet och av Brita Maria Renlunds stiftelse.
Det fanns ingen som lyssnade
Förutom verksamhetsledaren Tanja von Knorring fungerar också Nea Lepaus som gruppledare under träffarna. Lepaus har vuxit upp på svenska i Birkaland och gått i Svenska Samskolan i Tammerfors, alltså den enda svenskspråkiga skolan i landskapet.
Hon kom ut som lesbisk då hon var 16 och gick i gymnasiet. Då fanns det ingen som kunde lyssna till hennes tankar och ge henne stöd, säger Nea Lepaus.
– Jag funderade över vad som är mina egna känslor, vad som kommer från samhället och på vem jag är på riktigt. Det handlade nog om en inre kamp. Jag funderade över att om jag kommer ut som lesbisk och ett par år senare känner inte känner mig som lesbisk, vad händer då?
Processen var speciellt svår eftersom Lepaus var tonåring och hon inte kände att hon blev tagen på allvar. Det är över tio år sedan hon kom ut och då var synen på homosexualitet gammalmodig både i skolan och i samhället, säger hon.
– Min mentala hälsa blev så dålig att jag tänkte, okej, nu kommer jag ut. Allt har varit jättebra sedan dess. Jag tror att jag är den första i skolans historia som kom ut under skoltiden.
Efter att ha bott utomlands i flera år flyttade Lepaus tillbaka till Tammerfors 2020 och jobbar numera i skolan där hon själv en gång var elev.
Hon gläds åt att synen på sexuella minoriteter och könsminoriteter i dag är mer positiv, både i skolan och i samhället.
Nea Lepaus är också tacksam över att det nuförtiden finns ett forum där regnbågspersoner i Birkaland får tala ut om sina tankar och känslor om sin identitet, på svenska.
– Det fanns inget stöd att få för att prata om sina känslor då jag kom ut, speciellt på mitt modersmål. Det skulle ha varit jätteviktigt. Jag hade inte den chansen, därför är jag superglad att den möjligheten nu finns.
Levde med fel identitet i 50 år
Eftersom Regnbågsmingel på svenska ordnas i form av mingel får också Tanja von Knorring själv stöd av träffarna.
von Knorring visste redan som 8-åring att hon är kvinna född i en mans kropp. Det var inte förrän 50 år senare, år 2017, som hon kom ut och inledde processen att korrigera sitt kön.
– Det tog tyvärr många tiotals år innan jag kom fram till att nu får det vara nog. Jag gjorde flera försök att komma ut genom åren.
Särskilt på 80- och 90-talet dominerade det heteronormativa och tanken om att det bara finns två kön, och det fanns ett samhälleligt stigma kring sexuella minoriteter och könsminoriteter, säger von Knorring. Därför kände hon att det var omöjligt att komma ut.
– Ingen visste ju något om vad det innebär att vara trans. När man gick till stadsbiblioteket och läste en bok stod det att man var mentalt sjuk. Det var inte så hemskt inspirerande precis.
Tanja von Knorring flyttade till Tammerfors 2020, samtidigt som Transfeminina registrerades som förening. Då fanns inga stödgrupper för regnbågspersoner på svenska i Birkaland. Strax därefter startade von Knorring Regnbågsmingel på svenska.
Enligt henne är Tammerfors en regnbågsvänlig stad men i kranskommunerna kan attityderna vara mer negativa. von Knorring vill ge stöd till dem som behöver det.
– Det betyder mycket att få vara sig själv. Men det är en stor sak, ingen beger sig plötsligt dit. Man väljer inte sin identitet själv, utan det är medfött i en.