Vinsektorn i Georgien har länge varit beroende av den ryska marknaden, men den marknaden har blivit allt mer oberäknelig.
En stor majoritet av georgierna ser sitt lands framtid som en del av väst och strävan efter kandidatstatus i Europeiska unionen ses som den viktigaste frågan i landet.
Men samtidigt har maktpartiet Georgisk dröm och dess ledare Bidzina Ivanisjvili steg för steg närmat sig Ryssland under det senaste året. Georgiens ekonomiska elit verkar inte heller vara villig att söka andra marknader för sina produkter.
Men inom vinsektorn, som utgör en viktig del av den georgiska ekonomin, finns det tecken på en förändring. Ett bolag som valt att helt kapa banden till Ryssland är vinproducenten Tbilvino. När Ryssland inledde sitt anfallskrig valde Tbilvino att helt dra sig från den ryska marknaden.
– Det här var inte ett lätt beslut eftersom Ryssland är huvudmarknad för georgiska viner. Det var inte det för oss, men den var stor. De stod för kring 20 procent av vår totala försäljning, säger Tbilvinos delägare och styrelseordförande George Margelasjvili.
För Tbilvino som är en av Georgiens större vintillverkare betyder det kring en miljon flaskor om året. Bortfallet är svårt att ersätta snabbt, men Margelasjvili säger att beslutet varit bra för bolaget.
– Det har hjälpt vårt team att fokusera på mer stabila marknader, säger han.
Georgierna är stolta över sina viner och vinsektorn har blivit en viktig del av den georgiska ekonomin. Viner är också en viktig exportvara för Georgien.
Vintillverkningen har också uråldriga rötter, de äldsta arkeologiska fynden är 8 000 år gamla och samma tillverkningsmetoder är används också i dag.
– Georgierna har återskapat sina gamla traditionella vintillverkningsmetoder, så kallad kvevri-tillverkning. Vinerna får jäsa i amforaformade lerkärl. Kärlen är begravda i marken upp till halsen, säger Margelasjvili.
Den här tillverkningsmetoden är den samma som de 8 000 år gamla arkeologiska vinfynden. Kvevri-metoden ger vinerna en egen karaktär som skiljer sig klart från modernt framställda viner.
Egen teknologi
Georgiska vintillverkare ser det här som en nyckel till framgång i den hårda konkurrensen på marknaderna i väst.
Vid Tbilvinos stora vingård i regionen Kvareli står en högmodern vinanläggning bredvid de traditionella Kvevri-kärlen. Här är merparten av produktionen modern, eftersom det tills vidare är enklare att sälja de mer bekanta vinerna.
Iago Bitarisjvili äger en liten ekologisk vingård i centrala Georgien. Han tillverkar endast naturvin och metoderna är traditionella.
– Vi producerar organiska naturviner och de kommer aldrig att vara massproducerade. Vi gör allt för hand och vi gör så många flaskor som vi kan, säger han och tillägger att vingårdens årsproduktion är mellan 7 000 och 8 000 flaskor.
Första festivalen efter 8 000 år
Vingårdens hela produktion går till export, främst till Europa. Så har det varit ända sedan han inledde sin verksamhet i början av 2000-talet. Orsaken är att vinkulturen i Georgien inte var kommersiell till någon högre grad.
– När jag började tappa vin på flaska fanns det ingen efterfrågan i Georgien. Få georgier gillade vin på flaska eftersom alla hade eget vin hemma. Och till stora fester som födelsedagar och bröllop så bjöd man på familjens eget vin, säger han.
– När jag och några vänner arrangerade en vinfestival i Georgien 2010 var det den första någonsin i landet. Vi har 8 000 år av vinhistoria men den första festivalen var 2010.
Iago Bitarisjvili är övertygad om att också andra georgiska små vingårdar kan nå framgång i Europa. Han säger att konkurrensen på marknaden i väst är tuff och att det finns gott om goda viner på den internationella marknaden.
– Det finns väldigt stora vintillverkare från många länder. Men ibland är den internationella marknaden tråkig: Det är samma viner, samma druvsorter och samma teknologi.
Georgiska vingårdar har en lång rad egna druvsorter, och det här skapar en till möjlighet att sticka ut på marknaden.
– Vi är ett litet land. Vi kan inte klara oss genom att producera stora volymer och billiga viner. Vårt marknadssegment är att skapa viner med hög kvalitet, intressant historia, med bra terroir – Georgien har många olika terroirer – och vi har många olika autentiska druvsorter, säger Bitarisjvili.
Terroir är en term för hur vin från en specifik region ska smaka.
”Det är vår dröm”
George Margelasjvili säger att den största utmaningen för georgiska viner är att de är relativt okända på den internationella marknaden. Han understryker att de georgiska vinerna redan är konkurrenskraftiga.
– Men viner kan inte klara sig ensamma. Vin kopplas alltid till mat eller till en viss region, land och folk. För att människor ska bli intresserade av ett nytt vin måste de veta varifrån det kommer, säger han.
Han tillägger att en fortsatt EU-process skulle göra Georgien mer känt samtidigt skulle det påverka hur georgierna ser sin omgivning.
– Det skulle innebära en omvandling för Georgien både politiskt och socialt. Landet skulle rikta sitt fokus till EU och det skulle definitivt hjälpa vinsektorn, säger han.
Iago Bitarisjvili säger också att ett EU-medlemskap skulle göra hans liv enklare, när det gäller till exempel tillstånd och certifikat. Samtidigt säger han att Georgien har mycket att ge.
– Det handlar också om vad vi kan ge till EU. Vi är ett litet land med med en fin historia, både när det gäller vårt land och våra viner. Det här är vår dröm, säger han.