De åtta senaste åren har varit de varmaste sedan man började föra statistik över temperaturen. Samtidigt har mängden koldioxid nått nya rekordnivåer. Det visar en rapport från Meteorologiska världsorganisationen WMO som kom ut förra veckan.
WMO:s finländska chef Petteri Taalas kommenterade rapporten med att lyfta fram att det finns ett visst hopp att finna i att gröna energiformer har blivit billigare än fossila bränslen och att världen utvecklar bättre metoder för att lindra klimatförändringen.
Men hur stor tilltro kan man lägga till nya teknologiska lösningar? Enligt forskaren Riina Bhatia måste vi göra något åt den rådande ekonomiska politiken och tilltron till evig ekonomisk tillväxt om vi verkligen vill få till stånd en förändring.
Vi har bundit vår fantasi vid fortsatt ekonomisk tillväxt.
Riina Bhatia
Riina Bhatia är forskare vid VTT och doktorerar för Helsingfors universitet om ekonomisk politik som kommer efter kravet på tillväxt. Hon forskar i hurdan roll innovationer och teknologier har i övergången till tiden efter evig tillväxt.
Enligt forskningen är det själva kravet på tillväxt som är orsaken till många kriser.
– En evig tillväxt är mer ideologi än empiri. Vi har bundit vår fantasi vid fortsatt ekonomisk tillväxt, men istället borde resurserna riktas till att stödja ekologisk hållbarhet. Enbart nya teknologiska innovationer är inte lösningen, menar Riina Bhatia.
Mer om hennes tankar kan du läsa här (på engelska).
Ekonomisk tillväxt behövs för att kunna satsa på ny grön teknologi. Men enbart nya teknologiska lösningar räcker inte. Vi behöver också minska vår konsumtion och ge upp tanken på en evig ekonomisk tillväxt.
Problemet med att enbart lita på grön teknologi för att minska utsläppen är enligt Bhatia att det finns en risk att den nya tekniken gör att materialanvändningen växer. Till exempel behöver både vindkraft och solpaneler sällsynta mineraler som förstör natur i andra länder genom gruvdrift.
Även hur ekonomin och marknaden regleras är ett problem. Tillväxt och vinst har blivit den ekonomiska politikens viktigaste mål. Bhatia tycker vi borde tala mer om hur vinsten uppstår.
– Vi har bundit våra samhällen vid att ekonomin ska växa för annars hamnar vi i arbetslöshet och stora inkomstskillnader. Om vi inte kommer ifrån det här beroendet så dras vi allt starkare in i en ekologisk kris.
Kan omställning ske utan tillväxt?
Riina Bhatia lyfter fram att beslut om att förändra ekonomin ska fattas av demokratiska institutioner, men det sker inte ifall medborgarsamhället ser tillväxt som en prioritet. Enligt Bhatia har vi godkänt ett ekonomiskt system där det är ok att välstånd och rikedom samlas i stor mängd till ett litet antal människor i samhället.
Hur Finlands kommande regering ska se ut kommer att klarna inom kort. Regeringssonderaren Petteri Orpo har träffat alla riksdagspartier och det står klart att Orpo i första hand vill bilda en högerregering med Sannfinländarna, Kristdemokraterna och SFP.
Sannfinländarnas Riikka Purra har tidigare sagt att hon anser att grön omställning blir för dyrt så frågan är om de demokratiskt valda ledarna vill se den förändring som forskarna förespråkar.
Den berömda kakan borde delas bättre
Riina Bhatia talar om kakan som bara ska växa även om vi börjar ha slut på både ägg och mjöl. Istället för att stanna upp gör vi kakan högre och bredare fast vi borde inse att den håller på att mögla bort. Den borde fördelas på flera. Men det är en mycket känslig fråga.
– Vi vill inte beskatta stora inkomster och rikedom, istället vill vi skära i vissa sociala förmåner just i tillväxtens namn, menar Riina Bhatia.
Relativ frikoppling möjlig, men inte absolut
Riina Bhatia ser ändå tecken på att frågan börjar tas på allvar i det att även EU kommissionen börjat finansiera forskning kring hur en stabil ekonomi eller post-tillväxt ekonomi skulle se ut.
Till en viss del kan ekonomins tillväxt frikopplas från utsläpp, men inte helt. Enligt Europeiska miljöbyrån är den långsiktiga trenden att EU:s samlade utsläpp fortsätter minska, och ligger lägre än innan pandemin. Hittills har utsläppen av växthusgaser minskat med 30 procent sedan år 1990 trots att EU:s samlade ekonomi under samma period vuxit med 61 procent.
Men samtidigt har de globala utsläppen ökat i länder som Kina och Indien, på grund av både deras och vår ökade konsumtion.
Ännu har vi inte absolut sett lyckats frikoppla ekonomin från ökad användning av materia och ökade utsläpp. Enligt Riina Bhatia är det därför inte realistiskt att öka ekonomin som helhet och tro att vi samtidigt kan begränsa klimatförändringen och naturens utarmning.
Nationalekonomen som tvingar oss att fråga: "När kommer planetens gränser emot?"