Start

Tingsrätten lät bli att straffa aktivister som stoppade rysk koltransport – straffrättsprofessor: “Ganska unikt”

Nio aktivister som klättrade upp på konstruktioner vid Sundholmens hamn i Helsingfors i fjol får inga straff, trots att de gjort sig skyldiga till både brott mot offentlig frid och till tredska mot polis.

Greenpeace-aktivister protesterar mot importen av rysk stenkol den 5 april 2022.
Greenpeace-aktivister protesterade mot importen av rysk stenkol vid Sundholmens hamn den 5 april 2022. Bild: Greenpeace / Mari Vaara

Det var den 5 april i fjol som protesten ägde rum, dagen efter att Rysslands massmord av civila i den ukrainska staden Butja avslöjades. Aktivisterna protesterade mot att bland annat elbolaget Helen fortsatt att importera rysk stenkol, trots löften om att sluta.

I onsdags beslöt Helsingfors tingsrätt att avstå från att döma ut straff till aktivisterna. Enligt domstolen var omständigheterna med Rysslands anfallskrig i Ukraina exceptionella, och massakern i Butja hade berört aktivisterna djupt.

Tingsrätten menar att aktivisterna upplevde en moralisk skyldighet att agera, och att deras mål i sig var godtagbara. Därtill understryker tingsrätten att demonstrationen inte orsakade någon större skada.

Greenpeace: “Historisk beslut”

Enligt Greenpeace är tingsrättens beslut historiskt. De tolkar beslutet som ett bevis på att aktivisternas kamp är befogad, och att även rätten delar denna syn.

“Finland finansierar fortsättningsvis Rysslands krig genom import av fossil energi för miljontals euro i månaden. Den här moraliska paradoxen skapar en skyldighet att agera, vilket också tingsrätten med sitt beslut nu har erkänt”, skriver Touko Sipiläinen från Finlands Greenpeace-avdelning i ett pressmeddelande.

Greenpeace-aktivister protesterar mot importen av rysk stenkol den 5 april 2022. Här klättrar de över ett stängsel till Sundholmens hamn.
Aktivisterna tog sig in på hamnområdet vid Sundholmens hamn, och gjorde sig skyldiga till brott mot offentlig frid. Bild: Greenpeace / Mari Vaara

Frågar man Kimmo Nuotio, professor i straffrätt, betyder beslutet inte att tingsrätten godkänner aktivisternas agerande. Det handlar snarare om att omständigheterna i just detta fall ansågs vara så speciella att aktivisternas handlande kunde ursäktas.

– Händelserna i Butja var chockerande och aktivisterna kände ett moraliskt behov av att reagera. Tingsrätten betonar i sin dom att det handlar om mycket speciella omständigheter, förklarar han.

Nuotio: ”Man ska inte tro att allt är okej”

Paragrafen om domseftergift används ganska sällan, så Nuotio anser att det här fallet kan ses som något av en seger för Greenpeace.

Även professor Susanna Lindroos-Hovinheimo, specialiserad bland annat på skillnaden mellan rätt och moral, anser att den aktuella domen är mycket intressant.

– Just denna paragraf brukar tolkas snävt och används inte ofta. Därför anser jag att domen är unik och pekar på en viss modighet i tingsrätten, säger hon.

Kimmo Nuotio betonar ändå att fallet är unikt och att civil olydnad inte är något man brukar komma undan med.

– Man ska inte dra slutsatsen att allt är okej så länge man har goda intentioner. I vanliga fall leder brott till straff, säger han.