Enligt en rapport av tankesmedjan Sitra så kan 770 miljoner euro sparas varje år, om datamaterialet om klienter och patienter inom social- och hälsovården slussas vidare effektivare mellan olika vårdinstanser, och sparas så att det är lättare tillgängligt när det behövs. Det är ingen självklarhet i dag.
– Det kan också frigöra arbetsinsatsen av till och med 5 000 sjukskötare och 1 300 läkare. För mer effektivt arbete, kommenterar Kristo Lehtonen som är direktör på Sitra.
Rapporten bedömer att sjukskötare och läkare skulle spara i medeltal 40 minuter per arbetsdag på effektivare datahantering.
Långsam och manuell informationsgång
Lehtonen berättar till exempel om en man som i fjol somras insjuknade i gallblåsinfektion på sin stuga i S:t Michel. Det krävde så gott som omedelbar kirurgisk behandling, konstaterade en läkare på orten. Patienten fick en remiss till Jorvs sjukhus i huvudstadsregionen, till operation.
Men sjukhuset hade inte fått tillgång till patientens digitala hälsouppgifter eftersom de inte ännu hade skrivits in i det nationella Kanta-systemet, och man ville inte heller godkänna pappersdokument som mannen hade med sig.
– Patienten fick vänta flera timmar i receptionen på att hans uppgifter skulle komma från sjukhuset i S:t Michel, direkt till Jorv. Via fax, berättar Lehtonen.
Sedan räckte det ännu lite tid innan någon på Jorvs sjukhus manuellt hann skriva in uppgifterna i deras patientdatabas Apotti. Efter det lades patienten omedelbart in på avdelningen.
EU kräver förändringar så småningom
På Sitra anser man att de många olika datasystem som social- och hälsovården använder sig av i Finland måste bli snabbare och bättre på att kommunicera med varandra.
EU planerar också lagstiftning som kommer att kräva det här, via en gemensam standard för informationsöverföring av hälsodata. De reglerna väntas träda i kraft om ett par år, påpekar Lehtonen.
– Data måste vara i rätt format. Det handlar också om systemens användbarhet. Datamaterialet borde inte vara för strukturerat.
Det måste alltså vara lätt att skriva in data i systemet, utan alltför många klick och olika menyer.
Sitra ser också en stor potential när det gäller användning av artificiell intelligens. Man anser att det borde bli obligatoriskt för vården att använda AI-teknik i framtiden.
AI kan till exempel hjälpa till med förebyggande hälsovård – såsom att identifiera riskgrupper i tid, och kalla dem till screening. AI-tekniken har också potential att kunna skriva in patientuppgifter på rätt sätt i datasystemen, på basis av det läkaren dikterar.
Sitra föreslår dessutom att ansvaret för att förbättra datahanteringen inom social- och hälsovården görs tydligare, så att Institutet för hälsa och välfärd skulle ta det operativa ansvaret för att de här förändringarna faktiskt sker.