Bonusföräldraskap är ett vanligt tema i telefon- och chattjänsterna som erbjuds av Mannerheims barnskyddsförbunds (MLL) föräldratelefon.
Med bonusförälder menas en person som delar ett gemensamt liv med sin partner och dennes barn. Frågor om tillhörighet, uppfostran och ansvar är vanliga för bonusföräldrar som försöker finna sin tillrätta i bonusfamiljen.
Att finna sin plats i bonusfamiljen är inte alltid lätt
Bonusföräldrar funderar ofta på hur man kan hitta sin roll i den nya familjen. Framförallt de som bor i samma hushåll som barnet går balansgång mellan stort ansvar, men få rättigheter gällande bonusbarnets uppfostran.
– Många känner svåra känslor, som otillräcklighet eller utanförskap. Sådana känslor väcker i sin tur ofta skuldkänslor, och med dem blir man lätt ensam, trots att det egentligen vore viktigt att tala öppet om dem. Om känslorna inte bearbetas kan de försvåra bonusföräldraskapet och påverka relationen med bonusbarnen, säger Tatjana Pajamäki, chef för MLL:s hjälplinje och digitala tjänster.
Föräldraskapsexperten Johanna Sassali från Befolkningsförbundet känner igen fenomenet. Om bonusföräldern är oense med sin make i till exempel frågor som rör barnuppfostran kan hen kämpa med sin egen roll. Har hen till exempel rätt att bestämma om att begränsa barnets skärmtid? Sådana situationer underlättas av att makarna har kommit överens om saken i förväg.
Då det kommer till skärmtid pekar forskning på ett samband mellan ökad skärmtid och sämre psykologiskt välmående bland barn och unga.
– Tydliga, konsekventa regler är viktiga även för barn. För föräldrar som skilt sig skulle det vara bra att hålla sig till ungefär samma regler i bägge hushållen, kommenterar Sassali.
Små barn är ofta mer mottagliga
I MLL:s barn- och ungdomstelefon och chattjänster vill både barn och unga ofta prata om de vuxna i sina liv – inklusive bonusföräldrarna.
– Många vill tala om känslor som dykt upp i olika situationer med bonusföräldern, säger Pajamäki.
Enligt Pajamäki bygger ofta framgången mellan barnet och bonusföräldern på barnets ålder och personlighet. Utöver det spelar det också stor roll hur barnet uppfattar sin andra förälders känslor gällande bonusföräldern eller det andra hemmet.
Om barnets egen mamma till exempel talar om bonusmamman i negativa tongångar kan det påverka barnets möjlighet och vilja att anknyta till bonusmamman.
För yngre barn är det ofta lättare att acceptera en ny vuxen i vardagen. Pajamäki säger att det hör till tonåren att barnet tar avstånd från sina föräldrar. Under denna tid vill barnet nödvändigtvis inte skapa en nära relation till en ny vuxen.
– Å andra sidan kan det ibland också vara helt tvärtom. Vissa ungdomar kan skapa en trygg men lagom avlägsen relation till bonusföräldern – där de till exempel kan dela saker som de kanske inte skulle dela med sina egna föräldrar, säger Pajamäki.
Källa: STT