De mastodontiska pansarfordonen rullar fram förvånansvärt snabbt och smidigt över det smutsgröna fältet medan smattret från eldgivningen är öronbedövande.
Fienden – som kallas Occasus – har landstigit i den lilla skånska kustorten Åhus. Svenska trupper, förstärkta av finländska och amerikanska går till motattack på en vid slätt i närheten.
Det är övningsscenariot för det pansarslag med 700 deltagare som simuleras framför ögonen på en samlad presskår och inbjudna gäster på det iskalla, soliga men väldigt blåsiga övningsfältet i Rinkaby, Kristianstad.
Det handlar förstås om Aurora 23, den jättelika internationella militärövningen med deltagare från 14 länder plus värdlandet Sverige. Hela 26 000 personer från olika försvarsgrenar deltar och Aurora 23 syns i stora delar av landet.
För Sveriges del handlar det om att testa inte bara det militära, utan också det civila försvarets förmåga.
– Det vi inte övar, det kan vi inte.
Så sammanfattar övningsledaren, brigadgeneral Stefan Andersson idén med Aurora 23.
Ett par dagar innan storövningen avslutas är han rätt nöjd med vad man lärt sig, bland annat vad gäller att agera som värdland för allierade och interagera med dem på djupet. Enheterna från olika länder har inte bara samarbetat sida vid sida, utan jobbat ihop under samma ledning.
– Även om vi inte haft samma kommunikationssystem så har vi löst det, konstaterar Andersson.
Under Aurora 23 har scenariot innehållit bland annat samtidig luftlandsättning av fiendestyrkor på flera platser i södra Sverige, fiendefartyg på väg mot Gotland och användning av kryssningsrobotar.
Hur ska man skala upp?
Enligt övningsledningen har man lyckats motarbeta de här attackerna i simulationen. Men det finns alltid saker man kan och bör utveckla, säger övningsledaren Andersson.
– Vi har kapaciteten, kunskapen, resurserna för att klara av de lägen som vi nu övat på. Men frågan är hur vi lyckas skala upp detta, nu har det ju handlat om en mindre version av det som kunde ske på riktigt.
Vad har den här övningen visat, skulle man klara av att försvara Sverige i skarpt läge?
– Ja, det skulle man.
Andersson förklarar att man i övningen nått målen, att skydda Sverige mot militär aggression, med hjälp av sina allierade.
Upprustning på gång
För att se till att svaret på dagens hotbilder är på rätt nivå, satsar Sverige nu allt mer på försvaret.
Efter att länge ha trappat ner och bland annat gjort värnplikten frivillig, har man under de senaste åren gjort en U-sväng och börjat rusta upp igen. Och det här gäller alla delar av försvaret, konstaterar landets överbefälhavare Micael Bydén.
– Vi behöver mer av allt. Mer personal, mer materiel, bättre infrastruktur. Men vi är på rätt väg nu. Det gäller att fortsätta på den vägen, inte minst med tanke på vårt framtida medlemskap i Nato. Alliansens avskräckande verkan bygger ju på ett starkt nationellt försvar, säger Bydén till Yle.
Han har också kommit till Skåne bland annat för att följa med uppvisningen. Han verkar nöjd med det han fått se.
Det ökande intresset för försvaret märks i det svenska samhället på många plan.
Nyligen la försvarsberedningen i Sverige fram en rapport, enligt vilken man bör skynda på uppdateringen av riksdagens så kallade försvarsbeslut.
Det skulle tas fram till 2025, men ska nu sammanställas ett år tidigare, menar den eniga försvarsberedningen. För bristerna är många, inom allt från materiel till anläggningar, precis som överbefälhavaren konstaterar.
Fler värnpliktiga
Inte minst gäller behovet av nytänk och nya åtgärder värnplikten.
Efter att den återinfördes i begränsad form 2017, är det nu årligen ungefär 5 000 unga som går grundutbildningen, jämfört med 20 000 i Finland. Målet är att antalet i Sverige fördubblas till år 2030.
En utmaning är de hårda krav som ställs på dem som vill göra lumpen, som det kallas i Sverige. Tre av fyra gallras bort redan i starten, rapporterade Sveriges Television nyligen.
Här måste man tänka om nu, medger överbefälhavaren.
– Visst, det här är något vi ser över. Men dagens beväringar är otroligt duktiga, extremt motiverade och drivna, de har höga ambitioner. Vi behöver hitta en balans här, säger Bydén.
Lärdomar för livet
Med andra ord måste Sverige kanske småningom övergå från att ha en liten spetstrupp som grund för försvaret till en bredare massa som grundbult.
Bland dem som just nu gör värnplikten i Sverige är det många som deltar i Aurora 23.
En som redan gjort sin del av övningen är Josephina Stenmark. Hon är första mekaniker vid Blekinge flygflottilj och till hennes uppgifter hör att ta hand om jaktplanen, tanka dem och se till att de är i ordning inför varje flygning.
– Det har varit väldigt kul. Det har varit den första stora övningen för mig, det har varit lärorikt. Jag har bland annat fått öva att vara ständigt redo. Planet kan komma när som helst och behöva lastas med olika robotar och så vidare, berättar Stenmark.
För henne har erfarenheten som värnpliktig varit så positiv att hon tänker sig en framtid inom försvaret.
– Jag har sökt anställning, men oberoende av hur det går så har tiden här varit oerhört kul och lärorik. Någonting jag har med mig resten av livet.
Får de som bestämmer i Sverige som de vill, kommer 9 999 andra unga att tänka som Josephina Stenmark – om bara sju år.