Start

Färre än vart tredje hushåll har bostadslån – men räntehöjningarna gör alla bostadsägare fattigare

Trots de stigande räntorna och minskande köpkraft amorterar finländarna i stort sett sina banklån som förr. Men viljan att ta nya lån är låg, och det sänker bostädernas värde i hela landet.

En person håller ett dokument där det finns information om en bostad till salu.
Många låginkomsttagare äger sina bostäder, så de sjunkande bostadspriserna slår också mot den tiondel av befolkningen som tjänar minst. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Den främsta orsaken till att bostadspriserna nu sjunker i Finland är att folk inte vågar ta lika stora bostadslån som tidigare nu när lånen är dyrare.

Det skriver banken Aktia i sin senaste bostadsmarknadsöversikt.

– Då kan man inte heller betala lika mycket för bostäderna som tidigare och det sänker bostädernas pris, säger Aktias chefsekonom Lasse Corin.

Också låginkomsttagare äger ofta sin bostad. Därför slår de sjunkande bostadspriserna också mot den tiondel av befolkningen som tjänar minst.

Aktias chefsekonom Lasse Corin tittar ut genom ett fönster.
Aktias chefsekonom Lasse Corin säger att Finländarna fortfarande betalar tillbaka sina lån i mycket högre grad än i andra nordiska länder. Bild: Terhi Liimu / Yle

Lasse Corin säger att många låginkomsttagare har har ärvt sin bostad.

– Ofta handlar det om pensionärer som redan har betalat tillbaka sina bostadslån för länge sedan då de hade större inkomster. En del har blivit arbetslösa eller varit tvungna att byta jobb efter att de har köpt sin bostad.

Statistiken omfattar hela Finland och många bostäder har betydligt lägre värde än i Helsingfors. Medianvärdet på bostäder som ägs av den tiondelen av finländarna med de lägsta inkomsterna är 90 000 euro.

Finländarna fortsätter att betala av på sina lån trots brist på pengar

När räntorna började stiga fick många rådet att anhålla om amorteringsfria månader från sin bank ifall det annars blev svårt att få pengarna att räcka till.

Nu visar statistiken att ganska få ändå har gjort det.

– Jag är själv överraskad över att låntagarna sköter sina lån så bra. Ganska få har ansökt om amorteringsfria perioder, säger Lasse Corin.

En orsak är enligt honom att arbetsmarknaden är ganska stark i Finland.

Ett vitt höghus på sex våningar.
Bostadspriserna har sjunkit med flera procent sedan i fjol. Bild: Raimo Torikka / Yle

– Arbetslösheten har minskat under de senaste månaderna, och folk har fortfarande pengar. Någonstans måste man spara, och det syns i konsumtionen. Bostadslånet är inte det första man sparar in på.

Det kan bero på att fortsatta låneamorteringar är det enda sättet för hushåll att på sikt minska sin lånebelastning. När lånesumman minskar har man mindre skuld som man måste betala ränta på.

Den totala summan av våra privata lån har inte förr ökat så långsamt som nu. Om man räknar bort husbolagens lån, där statistiken inte uppdateras lika ofta, minskar summan.

Vi betalar alltså av på våra lån snabbare än vi lyfter nya.

Bostadspriserna fortsatte sjunka i februari – och det minskar också statens skatteintäkter

Vi går på restaurang men köper mindre hemelektronik

Då hushållen väljer att fortsätta att amortera på sina lån samtidigt som deras köpkraft minskar leder det ändå till att de inte mera har lika mycket pengar som tidigare för konsumtion.

Ofta talar man om att den inhemska konsumtionen är viktig för sysselsättningen. Under tidigare lågkonjunkturer har många skurit ner på restaurangbesök och andra tjänster när pengarna minskat. Då många gör det samtidigt slår det i regel hårt mot sysselsättningen inom servicebranschen.

Den här lågkonjunkturen verkar åtminstone tills vidare ändå vara annorlunda.

– För tillfället syns den minskade konsumtionen inom varuhandeln. Konsumtionen av hemelektronik har minskat klart. För tillfället byter vi inte ut fungerande gamla apparater mot nya, säger Lasse Corin.

En portion fish and chips på en vit tallrik på restaurangen Vltava i centrum av Helsingfors i oktober 2020.
Lågkonjunkturen har hittills inte satt stopp för finländarnas restaurangbesök. Bild: Silja Viitala / Yle

Men när det gäller tjänster och service har vi inte sett något fall i konsumtionen.

– Jag måste säga att jag själv hade väntat mig en kraftigare nedgång när det gäller restaurangbesök, men det har vi hittills inte sett, säger Lasse Corin.

Det är viktigt eftersom tjänster och service står för en betydande del av arbetskraften.

Lasse Corin säger därför att den ekonomiska helhetssituationen för tillfället ser ganska bra ut.

– Men när man ser på framtiden är molnen nog lite mörkare. Man kan ännu inte säga att vi sett det värsta av den nuvarande recessionen. Det kan nog hända att läget ännu blir lite sämre när det gäller den finska ekonomin och arbetslösheten.

Här är skattehöjningarna som är pengamaskiner för tjänstemännen – men bitter medicin för politikerna