Som bäst pågår en kurs för simlärare på svenska i Nyland för att råda bot på bristen på simlärare. Har vi inte kunniga simlärare har vi inte simskolor för barn i samma utsträckning. Det i sin tur påverkar också simkunnigheten. Folkhälsan arbetar hårt för nyrekryteringar.
Julia Berlin som själv som barn gått i simskola säger att hon alltid tyckte att det var roligt i simskolan och att hon redan som barn visste att hon själv en dag kommer att jobba som simlärare. Nu går hon Folkhälsans simlärarutbildning och ska jobba som simlärare redan i sommar.
– Jag kommer att jobba som simlärare i Hitis och på Rosala i sommar, berättar Julia Berlin.
Vatten som element ställer höga krav på läraren
Den största utmaning med jobbet ser hon att är att man inte på förhand vet hurdan grupp man ska lära och att det kan finnas barn som inte alls vill gå i simskola och barn som kan vara rädda för vatten.
Ghita Johansson som är simkoordinator för Folkhälsan säger att simlärarjobbet är väldigt ansvarsfullt och krävande.
– Vatten som element ställer mycket krav på simläraren. Men det är ett jätteroligt jobb. Och givande när du ser framstegen hos barnen eller ungdomarna eller vuxna, säger Ghita Johansson.
Rejäl nedgång i simkunnigheten hos barn under de senaste åren
Hon berättar också att i den senaste simkunnighetsundersökningen så stod det klart att simkunnigheten dramatiskt gått ner mellan åren 2016-2022.
Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund utför en simkunnighetsmätning bland barn i sjätte klass vart fjärde år. Enligt den nordiska definitionen är man är simkunnig om man kan simma 200 meter i ett sträck av vilka 50 meter på rygg.
– I den senaste simkunnighetsmätningen 2022 så är det endast 55 procent av sjätteklassare som uppger att de kan simma 200 meter, berättar Ghita Johansson.
Coronapandemin ställde till det
Den största orsaken till nedgången i simkunnighet är coronapandemin. Skolorna hade under de åren inte möjlighet att ordna simundervisning för eleverna. Det försöker man rätta till nu genom att utbilda simlärare och ordna så många simskolor som möjligt.
En annan sak som dykt upp när man undersökt nedgången i simkunnighet är att en del elever har uppgett att de känner sig osäkra eller obekväma med att visa sig utan kläder eller i baddräkt.
– Det här är någonting som man måste börja fundera på. Det är en utmaning för simhallarna, som redan nu har brist på utrymme, att kunna erbjuda utrymmen med större avskildhet än man vanligen har i dagens läge, säger Ghita Johansson.
Okej läge med simlärare för tillfället
På Folkhälsan har man för tillfället ett okej läge beträffande simlärarsituationen.
– Läget är helt okej, men alltid kunde vi ha fler simlärare så att det skulle finnas möjliga inhoppare också, säger hon. Men hon tillägger att hon endast kan tala för Folkhälsans del och att det kan råda brist på simlärare på annat håll.
Betty Aschan som också utbildar sig till simlärare säger att hon alltid älskat vatten och därför tänkte att det här jobbet skulle vara perfekt för henne. På kursen får deltagarna leka barn för att miljön och utmaningarna ska vara så realistiska som möjligt.
– Vi leker alltså barn för att öva olika sorters situationer och olika barn och vad som kan hända i simskolan så att vi är beredda på vad som kan hända, säger Betty Aschan.
Julia Berlin tycker det är viktigt att barn lär sig simma.
– Jag har som liten varit i skärgården om somrarna och då är det farligt om man inte kan simma. Simkunskap ger också en slags trygghet när man vet att om man hamnar i vattnet så kan man ta sig upp, avslutar hon.
Folkhälsans lokalföreningar publicerar info om simskolorna på www.folkhalsan.fi/sim, oftast i april/maj.
En del föreningar har ännu inte publicerat sina simkurser, och en del föreningars simgrupper börjar vara fullbokade. För intresserade är det alltså bara att följa med situationen.