Det är lektion i franska, fast den här gången på tyska. Den här onsdagen i maj har gymnasisterna från Kimitoön fått bekanta sig med skolvardagen på Graf-Engelbert-Schule i staden Bochum.
På programmet har man dagen innan också haft ett besök i den tidigare huvudstaden Bonn. Resor till den tyska vänskolan har ordnats sedan slutet av 1990-talet.
– Jag tror att många när de väljer tyska tänker på att de får komma på en resa hit. Jag ser det också som en underbar möjlighet att få vara med, säger Lisa Engblom som går på gymnasieettan.
Jag träffar henne tillsammans med Fiona Nordell och Maria Kruglova strax efter att man har gjort ett besök på det tyska gruvmuseet i Bochum.
– Vi får här höra hur man talar tyska på riktigt. Vi kanske ju inte uttalar allt riktigt rätt, säger Nordell.
– Den här resan handlar också om att man inte bara sitter i klassen och lär sig ord, fortsätter Kruglova.
”Man försöker så bra man kan”
De tre gymnasisterna har läst tyska redan i högstadiet och den tyskan får man nu öva upp bland annat inom värdfamiljerna här i Ruhrområdet.
– Det är nog lite svårt, inte kan man ju tyska så bra. Man försöker så bra man kan och så använder man nog engelska också, säger Fiona Nordell som går i klass två.
– Man använder nog engelska. Fast jag har haft tyska i tre år, så kan jag inte prata flytande och största delen av orden fattas, säger Lisa Engblom.
Tyskaläraren Marianne Thomander är i vilket fall som helst nöjd med det hon hör.
– Jag tycker att många försöker använda tyska och de ord de kan. De bygger upp lite meningar, testar språket och de vågar nog använda det de kan.
Poängsättning gynnar inte språken
Sammanlagt deltar sju elever från klass ett och två på resan. Det här är drygt hälften av dem som studerar tyska vid skolan.
Vid Kimitoöns gymnasium har man tidigare också läst franska och ryska, men för tillfället får man inte ihop några grupper.
– Jämfört med tidigare har det nog blivit en utmaning. Det är kanske en nationell trend just nu att man inte väljer korta språk överlag, utan man satsar på de ämnen som ger mera poäng när man ska ansöka till det tredje stadiet.
– Det går mer ut på ett strategiskt tänkande än tidigare och vi får nog jobba för att locka studerande att läsa tyska, säger Marianne Thomander.
Hon efterlyser därför att man borde se över poängsättningen i betygsantagningen. Den har kritiserats bland annat därför att de korta språken ger så lite poäng i jämförelse med andra ämnen.
Hur poängfördelningen kommer att se ut från och med år 2026 är något som slås fast före slutet av sommaren.
Samtidigt får man enligt Thomander inte heller glömma bort andra motivationsfaktorer inom språkundervisningen.
– Att få en resa som belöning för att man läser tyska går nog hem hos många. Vi brukar också försöka vända på steken och förklara hur viktig tyskan är med tanke på vidare studier och i yrkeslivet, i synnerhet i branscher som till exempel teknik och medicin.
– Och så poängterar vi också att tyskan allt mer blir en merit när det är färre som kan tyska och främmande språk i allmänhet, säger Thomander.
Tyskan i kräftgång
Siffror från några år tillbaka visar att intresset för att skriva de korta språken i studentexamen har rasat. Hårdast har det här raset drabbat just tyskan.
År 1997 skrev ännu omkring 12 400 abiturienter provet i tyska, i fjol var det bara knappt 1 400 som gjorde det.
I nuläget är Tyskland Finlands viktigaste handelspartner och samtidigt är det också ett land där man inte kan förlita sig på att enbart engelskan räcker till.
– Det här är kanske något vi borde ta upp mera. Många har ju den uppfattningen att man klarar sig i hela världen bara man kan engelska, säger Marinne Thomander.
– För att till exempel etablera handelskontakter tror jag att allt det som går på tyska kan vara avgörande i många fall.
För Lisa Engblom var det alltid självklart att läsa tyska i gymnasiet.
– Språk är något man aldrig kan för många av. Det är alltid värt att sätta energi på att lära sig ett språk, säger Lisa Engblom och hon får medhåll av de andra i gruppen.
– Jag tycker att tyskan och den tyska kulturen är intressant. Jag kommer från en musikalisk familj och vi är också intresserade av just tysk musik, säger Maria Kruglova.
– Det känns som en möjlighet också i yrkeslivet. Om man kan flera språk så kanske man också lättare får jobb, säger Fiona Nordell.