Vi vet redan att Finlands kommande regering kommer att arbeta på att öka den ekonomiska tillväxten i Finland.
Redan 2021 kom alla partier i riksdagen överens om att från och med i år öka Finlands satsningar på forskning och utveckling. Allt för att öka produktiviteten i våra företag och den vägen få fart på tillväxten.
Vårt hållbarhetsunderskott och växande statsskuld har fått Finansministeriet att slå larm. De stora sparkraven som regeringsförhandlarna nu brottas med bygger på en dyster syn på Finlands förmåga att få fart på sin ekonomiska tillväxt och den vägen öka statens inkomster.
Ju sämre tillväxten blir, desto mera av välfärdssamhället måste sparas bort.
Labore, som tidigare gick under namnet Löntagarnas forskningsinstitut, har ändå en helt annan syn på företagens tillväxtpotential.
Företagens tre steg mot tillväxt
Enligt Labore stämmer det att allt såg dystert ut under åren efter 2008. År 2008 drabbades den globala ekonomin av en finanskris. I Finland förvärrades läget av att både Nokias mobiltelefonverksamhet och efterfrågan på tidningspapper kollapsade.
Nokias mobiltelefonverksamhet återhämtade sig aldrig och skogsindustrin övergick till att sälja cellulosamassa. Cellulosamassa är inte alls en lika förädlad produkt som tidningspapper, och varken inkomsterna eller sysselsättningen inom branschen i Finland har återhämtat sig.
Men enligt Labore har läget sakta förbättrats sedan 2015. Sakta men säkert har företagen skapat allt fler högproduktiva jobb.
För att illustrera den här utvecklingen lyfter Labores direktör Mika Maliranta upp tre faser i ett företags utveckling.
– Den första är då man genom forskning och utveckling skapar nya produkter och arbetssätt. Efter tre till fem år går företaget in i nästa skede då de nya idéerna testas på marknaden.
Här talar Maliranta om ett Slush-skede i företagens utveckling. Under det här skedet sållas de bra idéerna från de dåliga, och vanligen går en stor majoritet av företagen under. Men en liten del av företagen överlever.
– De kan börja söka finansiering för att öka sin produktion. Då är det mycket viktigt att det finns kunniga finansiärer som är villiga att satsa på företaget. Ofta byter företagen ägare. I många fall köps mindre bolag upp av multinationella företag med stora försäljningsnätverk och kunskap om hur man ska styra stora bolag.
Labore ser lovande tillväxt som bygger på bättre produktivitet
Utgående från den här teoretiska modellen har Labore undersökt om de hittar tecken på en sådan utveckling i Finland.
– Förutom elektronikindustrin, som inte återhämtat sig från Nokias fall, har företagen i Finland kraftigt ökat sina satsningar på forskning och utveckling under många år. Det har lett till att det har börjat födas allt fler nya företag i Finland sedan 2015, säger Mika Maliranta.
Han ser också klara tecken på att många bolag har kommit in i det tredje stadiet och håller på att bygga upp en större produktion.
– Mängden riskkapital har ökat under de senaste åren. Det gäller både inhemskt och utländskt kapital. Vi har nu mera riskkapital i förhållande till ekonomins storlek än Sverige, Danmark och Tyskland. När det gäller produktiviteten är utvecklingen alltså mycket lovande. Orsaken till att det ännu inte syns i produktivitetssiffrorna är att sådan här utveckling alltid tar tid och resultaten syns i statsfinanserna först när företagen har vuxit sig tillräckligt stora.
Mika Maliranta oroar sig inte för att en stor del av företagen säljs utomlands. Även om vinsterna efter det inte längre stannar i hemlandet hålls lönepengarna här så länge som till exempel finländska kodare har den kunskap som krävs.
Forskning visar också att utländska ägare har hämtat bland annat en bättre ledningskultur till Finland. De finländare som sålt sina bolag har också fått kapital som de kan investera i nya växande företag som då kan utöka sin produktion.
Den ökade produktiviteten syns redan som löneökningar
De företag som har lyckats hitta nya lönsamma verksamhetsformer har också höjt viktiga anställdas löner. Ju snabbare företagen växer, desto mer har de höjt lönerna.
– Bristen på arbetskraft visar att företagen vill växa och behöver mer arbetskraft, säger Mika Maliranta.
Det är främst högutbildade specialister inom vetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik som har fått stora lönepåslag. Mika Maliranta säger att lönerna inom dessa branscher har dragit ifrån den övriga löneutvecklingen.
– Det gäller speciellt dem som har bytt arbetsgivare. Det visar att företagen verkligen konkurrerar hårt om en del av dessa specialister. En tolkning av den situationen är att vi verkar ha många bolag som är i det tredje skedet av sin utveckling och vill utöka sin produktion. Tidigare forskning visar att företag behöver speciellt många högutbildade anställda i det skedet av sin utveckling.
Här hänvisar Mika Maliranta till forskning som visar att företag har ett särskilt stort behov av högutbildad arbetskraft i det skedet då de bygger upp sin verksamhet. Senare då verksamheten redan är klar är behovet mindre.
Ett exempel kunde vara pappersindustrin som anställde många ingenjörer när pappersmaskinerna utvecklades. Senare då maskinerna var klara och fokus låg på att använda dem för att producera papper var behovet av ingenjörer mindre.
Varför ser vi inte den positiva utvecklingen?
Mika Malirantas argumentation kan verka övertygande. Förutom att han leder Labore är han också professor i ekonomisk vetenskap vid Jyväskylä universitet.
Frågan är förstås ändå varför inte ministerierna och regeringen ser den här positiva utvecklingen om den är så övertygande.
– Det har jag inget svar på. Jag har undrat över det själv. Statistiken över innovationer visar att de har ökat i accelererande takt sedan 2015. Vi har gått förbi Sverige, Danmark och Tyskland om man ser på Eurostats statistik över nya produkters andel av företagens omsättning. Finland låg efter andra länder ännu för några år sedan, men under de senaste åren har våra företag förnyat sig, säger Mika Maliranta.
Han tror att de som ännu ser dystert på läget inte har förstått särdragen i den finländska ekonomiska krisen.
De dåliga åren strax efter finanskrisen kastar ännu en skugga över statistiken, men om man ser på utvecklingen från och med 2015 tycker Mika Maliranta att läget ser mycket ljusare ut.