Under regeringsförhandlingarna som förs mellan Samlingspartiet, Sannfinländarna, SFP och KD har biståndet lett till en svår tvist.
Sannfinländarna vill skära i biståndet så mycket det går. I sin skuggbudget för i år drog partiet ner biståndet till hälften och sparade 600 miljoner euro.
SFP vill däremot höja biståndet, som också är en traditionellt viktig prioritering för KD. Samlingspartiet har sagt att det är möjligt att spara i biståndet, men inte nämnt några tydliga mål.
Sannfinländarna vill också att merparten av biståndspengarna ska riktas till Ukraina.
Gyöngyi Kovács, som är professor i humanitär logistik vid Hanken, svarar på vad som över huvud taget är möjligt.
Kan Finland skära radikalt i biståndet utan att bryta mot internationella avtal?
I år lägger Finland drygt 1,1 miljarder euro på bistånd till andra länder, till flyktingmottagning och stöd till humanitära organisationer. Biståndet beräknas uppgå till 0,42 procent av bnp, det vill säga mindre än det långsiktiga mål på 0,7 som Finland har förbundit sig till i EU och FN.
En del av biståndet är bilateralt, det vill säga att Finland riktar pengar direkt till organisationer i några av världens minst utvecklade länder. En stor del av biståndet är ändå multilateralt och bygger på överenskommelser med flera olika länder inom till exempel EU eller FN.
– Finland har ingått flersidiga avtal med till exempel andra EU-länder. Det är ganska svårt att gå ur sådana avtal. Samtidigt är också avtalen om bilateralt bistånd till vissa länder eller områden långsiktiga och långvariga projekt som inte är lätta att avsluta på kort sikt, säger Kovács.
Finland har själv åtagit sig det här. Om man binder sig till någonting kunde man förvänta sig att man också uppfyller det
Gyöngyi Kovács
Finland binds även av EU:s och FN:s mål att på sikt höja biståndet till 0,7 procent av bnp. De senaste åren har biståndet legat på mellan 0,4 och 0,5 procent av bnp.
– Finland har själv åtagit sig det här. Om man binder sig till någonting kunde man förvänta sig att man också uppfyller det. Samtidigt blir Finlands betydelse inom de olika organen mindre om man inte deltar.
Att skära ner biståndet med hälften, som Sannfinländarna har talat för, är enligt Kovács närmast omöjligt.
– Det finns alltid utrymme för politiska riktlinjer. Lite kan man styra det åt det ena eller det andra hållet. Men de avtal Finland har gått med på kan man inte dra sig ur så lätt. Hela summan kan jag inte ens tänka mig. I så fall blir Finland isolerat i den internationella gemenskapen – i EU och FN – och får mindre betydelse där.
Kan Finland ge största delen av biståndet till Ukraina?
Finland har redan nu sänt såväl bistånd som vapen till Ukraina. Enligt Utrikesministeriet har Finland gett vapen för cirka 990 miljoner euro och bistånd för 140 miljoner till Ukraina.
Sannfinländarna har emellertid sagt att de vill att merparten av allt finländskt bistånd ska gå till Ukraina. Enligt Kovacs är det inte så enkelt.
– Lite kan man säkert styra om beroende på vilket land eller område man vill stödja. Men Finland är välkänt för sitt multilaterala biståndssamarbete, till exempel humanitärt bistånd via EU. Det är unikt att vi prioriterar det bistånd som behövs mest, inte det som är politiskt mest på agendan.
Vilka följder får det för Finland om man skär ner biståndet?
Den största följden av minskat bistånd är att att Finland förlorar anseende och inflytande i internationella institutioner.
Också finländska företag kan gå miste om möjligheter till nya marknader och att utveckla nya produkter, även om det inte primärt är biståndets idé.
Det är också viktigt att träna på att hantera katastrofer. Det är jätteviktigt för Finland att behålla både kunnandet och beredskapen
Gyöngyi Kovács
Kovács lyfter särskilt fram biståndets betydelse för Finlands egen beredskap vid kriser.
– Den finländska beredskapen för olika katastrofer går hand i hand med biståndsverksamheten. Det humanitära bistånd för naturkatastrofer som går till utlandet via finländska organisationer utnyttjar samma beredskapslager som vi har för olika katastrofer i Finland.
Enligt Kovács måste lagren ändå förnyas kontinuerligt så biståndsverksamheten är en slags win-win-situation.
– Det är också viktigt att träna på att hantera katastrofer. Det är jätteviktigt för Finland att behålla både kunnandet och beredskapen, säger Kovács.