Tävlingarna, som ordnades första gången 1997, har under årens lopp vuxit till ett av Finlands populäraste ridsportsevenemang.
Hästveckan är också en av Sommarhangös pärlor i och med att det är ett öppet evenemang i parkmiljö utan inträde.
Speciellt under veckans sista dag då de tuffaste GP-klasserna rids, har det varit smockfullt på läktarna.
Unikt koncept med gemensamma krafter
Seahorse Week har också varit en viktig tävling för regionens lokala, unga ryttare för att få rutin i lite större tävlingssammanhang.
Orsaken till att tävlingarna nu ordnas för sista gången är framför allt tidsbrist. Tävlingsveckan tar nästan ett år att förbereda, vilket upptar mycket tid av nyckelpersonerna som sköter allt vid sidan av sina jobb.
Själva tävlingsveckan har skötts helt med frivilliga krafter. Det är föreningarnas medlemmar som skött tävlingskansliet, byggt banan, städat området, ansvarat för kafé för publiken och buffé för arrangörerna, rest och tagit ner de mobila utomhusboxarna för hästarna, mockat, patrullerat på området under natten och dirigerat trafiken.
Listan på uppgifter kan nästan göras hur lång som helst.
”Det är ingen dramatik bakom beslutet, men vi vill sluta medan vi är på topp. Vårt koncept har ändå varit så unikt att vi inte vill ändra på det”, berättar Minna Ruolanto som är Seahorse Weeks informatör.
Ridskolan fortsätter fostra nya tävlingslöften
Tävlingarna har ordnats i föreningen Seahorse Weeks regi i tätt samarbete med Hangö Udds Ryttare som driver ridskolan i Hangö.
Ruolanto säger att andra tävlingar fortsättningsvis kommer att ordnas i ridskolans regi vid Stormossens stall. Där ordnas också många andra aktiviteter året om och talkoandan lever starkt kvar.
Många av föreningens ryttare tävlar också aktivt på andra håll.
Bland klubbens egna framgångsrika ryttare under senare år kan nämnas Ida Repo, i fjol utsedd till Södra Finlands bästa ekipage tillsammans med hästen Prima Mia, även kallad Räpsy.
Andra som skördat framgångar på tävlingsbanorna är Emilia Hellman, Pinja Varsanpää och Annika Grönroos (banhoppning).