Den 17 mars utfärdade den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, en arresteringsorder mot den ryska presidenten Vladimir Putin och barnombudsmannen Maria Lvova-Belova.
Domstolen ansåg att det fanns ”rimliga skäl” att Putin bär ett straffrättsligt ansvar för förflyttningen av barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland, vilket kan ses som ett krigsbrott.
– I det här skedet är det en krigsförbrytelse som har aktualiserats vid den internationella brottsmålsdomstolen, säger Anna Andersson, forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.
Hon är en av fem experter som höll föredrag vid Folk och försvars seminarium ”Kan Putin dömas för krigsbrott?” i Stockholm, torsdagen den 11 maj.
– För brottet krigsförbrytelse behöver man bara bevisa att gärningen har begåtts med avsikt att begå den specifika gärningen, säger Andersson.
– Här behövs inget särskilt uppsåt för att förinta hela befolkningen, så som till exempel folkmord gör.
Olika ryska krigsbrott
Misstänkta krigsbrott i Ukraina har utretts både av ukrainska och internationella åklagare samt ideella organisationer som Human Rights Watch.
De ryska krigsbrotten, exempelvis attacker mot civila mål, plundring, sexuellt våld och tortyr, har kunnat bevisas i flera olika led.
En del av brotten skulle också kunna utgöra folkmord eller brott mot mänskligheten.
– Men då måste man kunna visa på uppsåtet: att man vill förinta ett folk, helt eller delvis, säger Andersson.
Hon tror att den internationella brottsmålsdomstolen har valt att börja med att driva en rättsprocess kring en krigsförbrytelse gällande förflyttning av befolkning för att det är relativt enkelt.
– Det är ett ganska okomplicerat brott att bevisa.
ICC-medlemmar ska föra till domstol
Arresteringsordern från ICC har satt den internationella humanitära rätten under lupp. ICC har ingen egen polisstyrka och kan inte utföra rättegångar om den åtalade personen inte är på plats i Haag.
ICC måste därför förlita sig på att någon av dess medlemmar, de 123 länder som förbundit sig till Romstadgan, för personer som arresteringsordern gäller till domstolen.
Dessutom är varken Ryssland eller Ukraina medlemmar i ICC, vilket innebär att Ryssland inte har någon skyldighet att själv utlämna Putin.
Frågan som många ställt är således vilka möjligheter som faktiskt finns att åtala och döma individuella ledare och maktpersoner i internationella domstolar i dag.
Men experterna på Folk och försvars seminarium var alla överens om att det finns mekanismer på plats, så länge som den politiska viljan finns.
– Romstadgans 123 parter är traktatförbundna att samarbeta med domstolen och därmed gripa Putin om han skulle komma till något av de länderna, säger Niklas Kebbon, enhetschef för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt vid Utrikesdepartementet i Sverige.
Fokus ligger på Sydafrika
Medan statsöverhuvuden åtnjuter immunitet i nationella domstolar, gäller inte samma regler i de internationella domstolarna.
Det här är också anledningen till att fokus nu legat på om Putin kommer kunna besöka Sydafrika, som är värd för BRICS-möte i augusti, eller inte.
– Sydafrika uppges ha sagt att de inte har något val om Putin kommer – de måste arrestera honom, säger Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.
– Det här gör att Sydafrika kommer att försöka få Putin att inte resa dit.
Klamberg menar att det här också visar på att arresteringsordern får reella konsekvenser. Den har därmed inte bara ett symboliskt värde.
– Jag tror att arresteringsordern har påverkat Ryssland. Vi kan se våndan som den skapar i fallet med Sydafrika - det skapar problem för Putin.
Klamberg tror också att ICC:s arresteringsorder, som fokuserat specifikt på bortförandet av ukrainska barn, kan ha ett syfte att förhindra liknande brott.
– Jag tror att de ryska familjer som överväger att adoptera barn, att de kan tänka att de blir en del av det här brottet.
Svårt att döma för aggressionsbrott
Medan ICC kan inleda rättsprocesser för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, har domstolen endast en begränsad jurisdiktion gällande aggressionsbrott, det vill säga en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende.
ICC kan endast åtala för aggressionsbrott i vissa länder och inte alls i Ryssland eller Ukraina.
Det här gör att det blir omöjligt för ICC att åtala den ryska statsledningen för att ha startat själva kriget.
– En av de mest uppmärksammade frågorna gäller slutligen ansvarsutkrävande för aggressionsbrottet. En särskild tribunal behövs för att pröva den ryska statsledningen för att folkrättsstridligt ha invaderat ett grannland, säger Niklas Kebbon.
Detta skulle i sin tur kräva att FN upprättade en särskild domstol, i stil med de som infördes i samband med folkmorden i Rwanda och i det forna Jugoslavien, något som flera länder nu aktivt lobbar för.
Men eftersom Ryssland har vetorätt i FN:s säkerhetsråd är det osannolikt att säkerhetsrådet skulle kunna inrätta en sådan domstol.
– Det var ganska stort stöd för FN:s tidigare resolutioner gällande kriget i Ukraina, runt 140 av sammanlagt 190 länder som stöttade. Men det krävde mycket lobbyarbete, säger Kebbon.
Han påpekar att även om man kunde gå förbi säkerhetsrådet och det ryska vetot, är det inte säkert att man skulle få tillräckligt mycket stöd från medlemsstaterna i FN:s generalförsamling.
Kan Putin dömas?
Putin är inte det enda statsöverhuvudet som blivit föremål för en arresteringsorder från ICC. Men han är den första som är ledare för ett land som är permanent medlem i FN:s säkerhetsråd och som därför har vetorätt.
För att han ska kunna dömas tror Mark Klamberg att ICC behöver få utökad jurisdiktion.
– Utöver att man behöver en särskild tribunal behöver man också ta bort de här särskilda bestämmelserna gällande aggressionsbrott, så att dessa brott också kan landa i den internationella brottmålsdomstolen.
Experterna är inte helt överens gällande hur de ser på det internationella rättsväsendets möjligheter att utkräva Ryssland på ansvar.
– Jag tror att Putin kan dömas för krigsförbrytelser eftersom den internationella brottsmålsdomstolen inte ser sig hindrade av immunitet när de utfärdat arresteringsordern. Men det är svårare med aggressionsbrottet, säger Niklas Kebbon.
Mark Klamberg är däremot mindre optimistisk.
– Jag tror att Putin kommer ställas till svars först när det skett ett regimbyte i Kreml, för han kommer inte resa någonstans där han kan bli arresterad.