EU-kommissionen föreslog redan 2021 en lag för att reglera användningen av AI, det som kallas EU AI act. Målet är att skapa gemensamma spelregler för Finland och andra medlemsländer.
Men mycket har hänt på två år. Innovationer som Chat GPT av företaget OpenAI har öppnat många ögon för både möjligheterna och riskerna med AI.
I takt med att AI-teknologin avancerar uppstår också fler frågor om vad som bör regleras och hur.
– Vem är ansvarig om AI-utvecklingen resulterar i olyckor? Det måste till exempel den nya lagstiftningen kunna ta ställning till, säger EU-parlamentarikern Ville Niinistö som deltagit i beredningen av EU AI act och följt med frågan.
Förbud mot massövervakning i realtid och identifiering av känslor
Förra veckan tog lagstiftningsarbetet ett litet steg framåt, då EU-parlamentet via två av parlamentets utskott framförde nya krav på vilken form av AI-användning som bör begränsas.
Parlamentet vill till exempel förbjuda massövervakning och massövervakning i realtid på offentliga platser, med endast ett fåtal undantag till exempel vid hot om terrorattentat.
Man vill också förbjuda vissa myndigheter som polisen och gränsbevakning från att använda system som kan identifiera människors känslor.
I bakgrunden finns bland annat Frankrikes färska och kontroversiella beslut att använda AI för massövervakning under OS i Paris 2024. Niinistö ser beslutet som ett skräckexempel på varför det brådskar med gemensamma AI-regler.
– Man ska inte kunna använda AI för massövervakningen av folk, det måste alltid ske på ett begränsat sätt.
Enligt Niinistö hotar Frankrikes beslut människors rätt till rättsskydd och privatliv.
Oron för en okontrollerad utveckling av AI är utbredd. Flera AI-experter har krävt att man pausar utvecklingen för en begränsad tid.
Nyligen undertecknade tolv EU-parlamentariker ett upprop där man krävde att frågan får högre prioritet.
Ville Niinistö tror AI blir stor valfråga
Bollen ligger alltså nu inom EU när det gäller nya AI-regler som också kommer att påverka Finland. Frågan är när de nya AI-reglerna kan bli klara och börja tillämpas i praktiken – och om man lyckas hitta enighet.
EU-parlamentet fastställer sin ståndpunkt i juni. På hösten deltar Finland och andra medlemsländer i förhandlingen om lagförslaget.
Det blir inte lätt, tror Ville Niinistö, som varnar för uppkomsten av en ”polisstat” om inte klara regler införs till exempel gällande massövervakning och ansiktsigenkänning på offentliga platser.
– Jag är lite orolig att alla medlemsländer inte tar riskerna på allvar, säger Niinistö och nämner Frankrike, Italien, Spanien och Ungern som möjliga exempel.
Som allra tidigast torde ett nytt regelverk kunna godkännas våren 2024 i samband med EU-valet.
– AI blir säkert en av de stora frågorna i EU-valet nästa år.
Ville Niinistö tror ändå inte att det finns en risk att man i begränsningsivern kastar ut barnet med badvattnet och godkänner en lag som hämmar utvecklingen av ny teknik.
– Syftet är inte att göra vissa tekniker olagliga utan begränsa hur man använder dem.