Det är mycket som står på spel när förhandlingarna om skuldtaket nu trappas upp i USA. Dessutom är det bråttom. Skuldtaket måste höjas innan den 1 juni säger den amerikanska finansministern Janet Yellen.
– Redan den första juni kan kontanterna ta slut.
Efter det är USA tvunget att ställa in sina betalningar. Det har aldrig hänt tidigare. Eller faktiskt en gång men det var länge sedan, 1789.
Ingen vet exakt vad som händer efter den första juni när USA slår i skuldtaket och inte längre kan betala sina räkningar.
Men de flesta är överens om att det innebär katastrofala följder för USA och skulle även skaka om den globala ekonomin. Något som även den amerikanska finansministern har varnat för.
Om inte skuldtaket höjs kan den amerikanska staten inte längre betala ut löner till de offentligt anställda. Också olika utbetalningar till pensionssystem och sociala avgifter skulle upphöra.
Dessutom skulle inte USA kunna betala av sina skulder. Alla de som äger de amerikanska statsobligationerna skulle alltså likaså bli utan sina pengar.
USA lever på lån
Förenklat handlar debatten om att USA gör av med mer pengar med vad staten får in. Det har USA alltid gjort. Idag ligger USA statsskuld på gigantiska 31 000 miljarder dollar.
Att världens största ekonomi USA lever på lånade pengar upplevs ändå inte som ett problem. Amerikanska statsobligationer är populära världen över, de anses vara en trygg placering eftersom USA betalar sina räkningar.
Det är kongressen som bestämmer hur hög statsskulden får vara, och i juni slår USA i skuldtaket.
Eller egentligen nådde USA skuldtaket redan i januari, men det amerikanska finansministeriet har använt sig av olika extraordinära åtgärder för att sköta betalningarna.
I början av juni är det inte längre möjligt.
Striden om skuldtaket har blivit en het politisk fråga
Skuldtaket har höjts otaliga gånger, oftast utan större protester. Men det finns undantag som 2011, då befann sig USA i en lika kritisk situation. Demokraterna och Republikanerna nådde en uppgörelse bara några dygn före deadlinen, eller dag X som det kallas i USA.
I år kan det bli lika dramatiskt.
Republikanerna har en knapp majoritet i Representanthuset och partiets radikala högerfalang håller talman Kevin McCarthys som gisslan. Får de inte igenom sin vilja kan de rätt enkelt avsätta honom. Det kom Republikanerna överens om i samband med det kaosartade talmansvalet i januari.
För att gå med på att höjda skuldtaket kräver Republikanerna att de statliga utgifterna ska skäras ned bland annat genom att det ska bli svårare att få olika sociala stöd.
Demokraterna däremot motsätter sig nedskärningar.
Länge var positionerna låsta. Men nu verkar det ändå röra på sig. President Joe Biden sade i onsdags att han tror på en kompromiss. Biden flyger hem tidigare från sitt besök i Asien för att fortsätta förhandla.
Också Republikanernas ledare, talmannen Kevin McCarthy är hoppfull. Enligt honom kan man nå en överenskommelse kanske redan nästa vecka.
Samtidigt tickar klockan, det återstår bara knappt två veckor till dag X. Ju närmare deadlinen i USA man kommer, desto större blir också oron på finansmarknaderna.