I genomsnitt var de kommunalt anställda frånvarande 20,7 dagar under 2022 på grund av sjukdom, vilket är fyra dagar fler än 2021. Sjukfrånvaror ökade inom alla yrken, kön och åldersgrupper.
Siffrorna baserar sig på Arbetshälsoinstitutets undersökning Kommun10, genom vilken man har följt med antalet sjukfrånvaror bland de anställda sedan 2000.
Statistiken baserar sig på arbetsgivarnas register och omfattar all frånvaro som beror på sjukdom. Undersökningen innehåller inte uppgifter om orsaken till sjukfrånvaron.
”Det är sannolikt att den nu upptäckta ökningen beror på frånvaro orsakad av coronavirussjukdom”, säger ledande forskare Jenni Ervasti i Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande.
Enligt Folkpensionsanstaltens statistik över sjukdagpenning ökade antalet frånvarodagar under år 2022 till följd av coronaviruset.
Däremot hölls den sjukdagpenning som beviljades för psykiska störningar, sjukdomar i stöd- och rörelseorgan och sjukdomar i andningsvägarna på samma nivå som året innan.
Personalen mest frånvarande inom vården
Lärare inom småbarnspedagogiken, lärare, familjedagvårdare, lokavårdare, närvårdare, barnskötare, skolgångshandledare och hemvårdare var frånvarande från arbetet på grund av sjukdom i snitt mer än 25 dagar under 2022.
Antalet sjukfrånvarodagar ökade proportionellt mest bland parkanställda, hemvårdare, brandmän och väktare, chefer inom utbildningsväsendet, lokalvårdare, barnskötare och lärare inom småbarnspedagogiken.
Den minsta sjukfrånvaron syns bland chefer, specialkunniga, ekonomisekreterare och informatörer. Inom de grupperna låg antalet frånvarodagar på i snitt 9–11 dagar.
Färre anställda med noll sjukfrånvarodagar
Andelen med noll sjukfrånvarodagar minskade i alla yrkesgrupper inom de kommunalt anställda. År 2021 hade 29 procent av de anställda inga sjukfrånvarodagar. År 2022 sjönk siffran till 16 procent.
”Minst en sjukfrånvarodag förekom oftast i arbeten där det förekommer täta mänskliga kontakter såsom inom hälso- och sjukvård, socialarbete, småbarnspedagogik, undervisning och räddningsväsendet. Orsaken här är antagligen också frånvaro på grund av coronavirussjukdom”, säger Jenni Ervasti.
Enligt Ervast minskade andelen anställda med noll sjukfrånvarodagar mest bland personer i chefspositioner. Trots det förekommer det fortfarande flest personer med noll sjukfrånvarodagar inom den yrkesgruppen.