– Det behövs en premiärminister som har auktoritet och känner alla och som omedelbart kan kontakta andra premiärministrar och presidenter för att hålla Nato igång, säger alliansens förra vice biträdande generalsekreteraren Jamie Shea när Svenska Yle når honom i London.
Att det är ett krävande jobb mitt under ett brinnande krig i Europa är en självklarhet.
Natochefen ska kunna balansera mellan att stödja Ukraina och förstärka militärpaktens egna försvar. Men samtidigt se till att Nato inte dras in i kriget.
När Jamie Shea beskriver vad som krävs för jobbet blir det ändå en ännu längre lista.
En Natochef måste se till att alliansen håller ihop, och klara av obstruerande politiker som till exempel USA:s Trump och Turkiets Erdogan. Det är en person som ska vara en skicklig kommunikatör, och kunna övertyga politiker och den allmänna opinionen att höja försvarsanslagen, och dessutom basa för Natos egen byråkrati.
Nästan tio år på posten
Norska Jens Stoltenberg fick posten år 2014 och var redan på väg att lämna Natohögkvarteret för att bli centralbankschef i hemlandet, då Ryssland gick till anfall mot Ukraina.
Hans mandat förlängdes en tredje gång, och när det löper ut den sista september i år så har Stoltenberg meddelat att han tänker lämna jobbet.
Ryktena har redan en tid surrat om vem som kan bli hans efterträdare, utan att någon självklar storfavorit skulle ha avslöjats.
Så vilka länder ligger bra till och är det dags för en kvinna att ta över?
Nato har aldrig haft en kvinnlig generalsekreterare under sina 74 år
Jamie Shea
Krossas Natos glastak?
Att flera öst- och centraleuropeiska länder anser att det nu är deras tur övertygar ändå inte Jamie Shea, som själv har en nästan fyrtio år lång erfarenhet av olika poster inom Nato.
– Det vore fint att ha någon från de baltiska länderna, men vem skulle vara den bästa kandidaten för att tilltala nordamerikanerna, och komma överens med EU undrar han och påpekar att det måste vara en person som kan kommunicera i alla riktningar.
Däremot finns det en stor efterfrågan på en kvinna vid Natorodret.
– Nato har aldrig haft en kvinnlig generalsekreterare under sina 74 år, så det skulle vara på tiden, säger han och drar sig till minnes hur det inte fanns kvinnor alls vid borden då han inledde sin bana på 1980-talet.
När Rose Gottemoeller blev biträdande chef på Nato år 2016 var hon den första kvinnan på en hög post inom alliansen. Idag är flera Natoambassadörer kvinnor, bland dem Finlands nya ambassadör som tillträder i höst.
Danmarks Mette Frederiksen nämns allt oftare
Vid ett EU-möte i Bryssel i veckan fick Jens Stoltenberg frågan om hur han ser på den danska statsministern Mette Frederiksen som sin eventuella efterträdare.
– Jag kommer inte alls att delta i den debatten. Jag kommer att fokusera på mitt ansvar som Natos generalsekreterare, svarade han.
Frederiksen har själv sagt att hon inte finns tillgänglig för uppdraget, och det som talar mot en dansk Natochef är att landet hade posten före Stoltenbergs mandat.
Bland andra möjliga kandidater finns Nederländernas premiärminister Mark Rutte, Estlands premiärminister Kaja Kallas, Spaniens premiärminister Pedro Sanchez, Kanadas biträdande premiärminister Chrystia Freeland, Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Nederländerna har visserligen ett gott anseende i försvarsfrågor, men har redan haft Natos toppjobb tre gånger. Estlands Kaja Kallas anses i vissa kretsar vara för hårdför i sin Rysslandsretorik, och Ursula von der Leyen har ännu kvar av sitt EU-mandat.
Också Sanna Marin har nämnts främst i nordisk media, även om det verkar osannolikt att jobbet skulle gå till det nyaste medlemslandet.
Förneka tills det är klart?
Jamie Shea vill inte nämna någon favorit bland namnen men säger att man till exempel inte ska utesluta Kanada ännu.
Han menar att det också är värt att notera att Danmark är en uppskattad medlem av alliansen, och att den danska statsministern är inbjuden till Vita Huset i början av juni.
Frederiksen tonade häromdagen själv ner Natoaspekten av besöket.
Att politiker förnekar att de skulle finnas tillgängliga för jobbet menar Shea att borde tas med en nypa salt.
– Det finns en viss tendens att verka motsträvig tills man är säker på att man får jobbet.
Valet av Natos nästa generalsekreterare sker genom informella konsultationer mellan medlemsländerna, och det behövs ett enhälligt beslut i den mycket hemligstämplade processen.
Att Natohögkvartets hemstad Bryssel surrar av rykten om att ingen kandidat kanske kommer att kunna vaskas fram, och att Stoltenberg får ytterligare en kortare tids förlängning, avfärdas av Shea.
– Det skulle nog inte vara bra för Natos image. Jag tror nog att man presenterar ett namn vid toppmötet i Vilnius, säger han.