Bostadspriserna har sjunkit rejält och raset är större än på 30 år, visar en marknadsöversikt av Finlands hypoteksförening (Hypo).
– Högre räntor är den mest centrala orsaken, säger Hypos ekonom Juho Keskinen.
Räntorna har stigit snabbt, samtidigt som det råder en del osäkerhet om hur länge räntorna kommer att ligga på hög nivå. Därför har många valt att skjuta upp sina bostadsköp.
– Samtidigt har det byggts väldigt mycket nya bostäder och många bostäder står tomma, vilket också påverkar priset.
För ett par år sedan var bostadsmarknaden väldigt livlig och bostäderna gick åt på nolltid. Det ledde till en byggboom. Nu står bostäderna klara samtidigt som köparna har försvunnit.
Nu har den svala marknaden fått byggbranschen att dra i bromsen och nästa år kommer betydligt färre nya bostäder att stå klara.
Samtidigt förväntas räntorna sluta stiga och kanske till och med sjunka en aning nästa år. Enligt Hypos prognos förväntas bostadspriserna börja stiga igen redan i år.
”Kan vara bra köpläge”
Nu kan vara ett bra läge att köpa en bostad, enligt Juho Keskinen. Det viktigaste är att fundera på sina behov och på sin ekonomi på sikt.
– Det finns ett större utbud och försäljningstiderna är längre. Det är en bra möjlighet för de som överväger att köpa eller byta bostad, säger Keskinen.
Keskinen säger att det också kan vara läge för den som vill byta bostad att sälja med förlust. Det gäller framför allt om man vill flytta till en större bostad.
– Förlusten kan vara mindre än vad den dyrare bostaden har gått ner i pris.
Keskinen påminner också att det är möjligt att få avdrag i beskattningen om man har bott i sin bostad i under två år och säljer den med förlust.
Akta dig för fallgroparna: Träng undan känslorna
Lägenheterna säljs i betydligt långsammare takt än tidigare och det är positivt för köparna, enligt Marina Furuhjelm vid advokatbyrån Kuhanen, Asikainen & Kanerva.
– Du har en möjlighet att ta mera tid på dig för att bekanta dig med lägenheten. För några år sedan kunde lägenheterna säljas på en dag, säger Furuhjelm.
Det lönar sig att ta tid att granska husbolagens papper.
– Tyvärr är det ofta känslorna som styr, men man ska inte göra köpet utifrån känslorna.
Enligt Furuhjelm köper man ändå inte en lägenhet, utan aktier som ger rätt att besitta en lägenhet.
– Om någonting händer i husbolaget så måste du vara beredd att delta i kostnaderna.
Disponentintyget är det viktigaste pappret
Därför är det viktigt att veta vilket skick husbolaget är i. Då är disponentintyget det viktigaste dokumentet. Där står vilka renoveringar som har gjorts och vad styrelsen planerar för renoveringar de kommande fem åren.
Disponentintyget visar ändå inte allting.
– Om du köper en lägenhet i ett hus från 50-talet, men du ser att det ännu inte har gjorts stambyte, så måste du själv inse att rören brukar hålla i femtio år och måste bytas ut snart, säger Furuhjelm.
– Eller om fasaden börjar se sliten ut så måste du inse att en fasadrenovering kan bli aktuell.
Stora renoveringar leder ofta till stora kostnader. Högre räntor innebär inte bara högre kostnader för det egna bostadslånet, utan också för husbolagens lån.
Kostnaderna kan bli flera gånger högre än det nuvarande vederlaget
Marina Furuhjelm, advokat
– Kostnaderna kan till och med bli flera gånger högre än det nuvarande vederlaget och du måste ha råd att betala för det.
Det är också bra att se på bokslutet. Där finns en jämförelse som visar hur stor del av utgifterna som täcks av vederlagen.
– Tyvärr är det ganska vanligt att bolagen nätt och jämnt uppbär tillräckligt med vederlag. Det är kanske inte så bra om det inte finns pengar ifall någonting händer.
Det lönar sig också att läsa igenom bolagsordningen för att se om det finns specialregler.
– Det kan finnas förbud mot att hyra ut sin lägenhet kortvarigt, det kan finnas tobaksförbud och det kan finnas andra regler om underhållsansvar.
Furuhjelm tipsar också om att fråga försäljaren om de har märkt någonting särskilt med bostaden.
– Kommer det konstiga lukter in i lägenheten? Hörs det mycket ljud? Det är sådant som försäljarna har en skyldighet att berätta, men som inte syns i pappren, säger Furuhjelm.