Ökningen beror främst på uppdrag som är icke-brådskande, enligt serviceområdeschef Oskar Hagström på Mellersta Österbottens välfärdsområde.
Dels handlar det om att allt fler äldre bor hemma i takt med att antalet bäddplatser minskar. För det andra är det sociala problem och missbruk som ofta sysselsätter ambulanserna.
– Det är inte en enstaka orsak utan det har att göra med en utveckling vi har i samhället och inom social och hälsovården. Och det stjälper över till första vården.
Trenden har varit densamma i flera år. I Karleby har man i flera års tid sett en ökning på cirka 7-8 procent varje år, även om trenden i år tyder på en liten minskning.
Psykisk desperation bakom en del nödsamtal
Enligt Hagström syns ibland en sorts desperation, som inte nödvändigtvis gäller fysiska åkommor, bakom en del av nödsamtalen i dag.
– De försöker få hjälp, de söker hjälp till höger och vänster men upplever att de inte får hjälp så då ser de som en sista utväg att ringa nödcentralen.
Men nödcentralsoperatörerna är inte utbildade för att ta ställning i komplicerade uppdrag som gäller mentala och sociala utmaningar.
– Då händer det lätt att man inte kommer på någon annan lösning än att skicka ut en ambulans. Fast personen i fråga de facto behöver helt annan hjälp än ambulansen men ringer 112 då man upplever att man har prövat allt annat.
Inte heller ambulanspersonalen har någon omfattande utbildning i sådana uppdrag.
– Utbildningen går först och främst ut på de mest akuta fallen, det är de vi ska vara duktiga på. Det är så många faktorer som påverkar och patienten kanske inte har ett specifikt besvär som det finns medicin eller ingrepp för.
De söker hjälp till höger och vänster men upplever att de inte får hjälp så då ser de som en sista utväg att ringa nödcentralen.
Oskar Hagström
Styr personen vidare till rätt instans
Det ambulanspersonalen gör allt oftare är att styra patienten till hemvården, telefonrådgivningen eller hälsocentraler. Ofta kan problemen skötas på något av de ställena.
– Det ska sägas att visst får man ringa efter hjälp. Men i vissa fall skulle det vara smartare att ringa jourhjälpen 116 117 som är nationell, och fråga råd där. Sjukskötarna som svarar är utbildade att ge råd hur man klarar sig.
Hagström ser också en viss hjälplöshet som i någon mån bidrar till att det blir fler samtal. Om man till exempel bryter armen var det förr inte självklart att ringa nödnumret utan någon familjemedlem körde en till vård.
– Men visst får man ringa ambulansen om man bryter armen och har riktigt ont, påpekar Hagström.
Fler ambulanser inte lösningen
Risken är, enligt Hagström, att de icke-brådskande samtalen tar resurser av ambulansen. Resurser som skulle behövas för riktigt akuta fall.
– Det får absolut inte hända, vi får inte ha en sådan situation att alla ambulanser är upptagna och det är livshotande nöd men vi inte har någon att skicka ut.
Fler ambulanser är dyrt, och inte den bästa lösningen, anser Hagström.
– Antagligen är det fiffigare att se till att ambulanserna bara sköter de uppdrag som kräver ambulans och så styr vi resten vidare.
Därför jobbar Mellersta Österbotten på att öka samarbetet och kontakten mellan olika enheter. Ambulanspersonalen ska enkelt få kontakt med både hemsjukhus, hemvård och hälsocentraler så att patienterna får hjälp via dem i stället.
Ambulansen borde vara en minut snabbare
Det finns målvärden för hur snabbt ambulanserna ska vara på plats. Hur mycket tid ambulansen har på sig beror dels på hur brådskande fallet är, dels på var någonstans patienten befinner sig.
I Mellersta Österbotten klarar ambulanserna tiderna bättre i glesbygden än i centrum.
– I glesbygden möter vi patienterna någotsånär så snabbt som det är tänkt. Men speciellt i centrum borde vi få bort en minut eller en halv minut. Men vi pratar om sekunder och minuter så man behöver generellt inte vänta på ambulans länge, säger Hagström.
Välfärdsområdet försöker hela tiden förbättra servicen och till exempel kommer en ambulans i höst att flyttas från Vetil till Kaustby.
– Vi har noggrann uppföljning på alla uppdrag och vi enligt beräkningarna kan vi nå en större mängd patienter aningen snabbare om den är närmare Kaustby.
Ambulansen väcker diskussion
Att ambulansen vid ett mindre brådskande fall kan få ett akut uppdrag kan väcka reaktioner hos folk, påpekar Hagström.
– Får vi ett mera brådskande uppdrag kan det hända att vi packar ihop och hoppar i bilen.
Det har också hänt att ambulansen hunnit svänga in på gården men i samma stund fått ett mer akut uppdrag. Då svänger den om och åker iväg.
– Det har förstås väckt diskussion hos vissa som har väntat på ambulansen. Och det kan jag riktigt bra förstå, säger Hagström.
En stor del av lösningen är enligt Hagström att man ger service som motsvarar behoven.
– Vi måste kunna koordinera bättre och byta uppdrag sinsemellan och ge den service patienten behöver. Det betyder utökat samarbete inom Soite, det har vi på gång och det måste absolut göras först, innan vi funderar på att fylla på med mera ambulansresurser.