Hennes pappa är finlandssvenska Anders Sirén och mamma Noemí Gualinga vars by Sarayaku är en förebild för andra urfolkssamhällen i världen.
För elva år sedan vann byn en stor rättegång i en internationell domstol för mänskliga rättigheter. Alltsedan dess anses Sarayaku vara den ledande byn när det kommer till urfolks rättigheter och samhället har kunnat dela med sig av sin kunskap till andra.
– Sarayaku är en väldigt stark och organiserad by som har statuerat exempel för urfolk i hela världen och verkligen visat att ingenting är omöjligt, konstaterar Gualinga.
Det som nu hotar den här byn, liksom andra i Ecuadors regnskog vid Andernas fot, är klimatförändring i form av både översvämningar och torka när flodstränderna har skövlats.
Byn spolades nästan bort
– För tre år sen spolades nästan 80 procent av min by bort och vi har långsamt varit tvungna att bygga upp hela byn efter det. Men det finns inga garantier för att det inte händer igen.
Gualinga flyttade på egen hand till Finland när hon var 16 år och för två år sedan tog hon studenten vid Katedralskolan i Åbo. Sedan dess har hon levt med sin familj i Ecuador. Men dessutom har hon varit på miljökonferenser och deltagit i klimatförhandlingar.
– Det kommer att bli en hel del mindre av det nu förhoppningsvis. För jag vill spendera mer tid med min familj i Ecuador. Men det har också varit lärorikt att delta i de här miljökonferenserna för att förstå hur beslut tas och också att kunna bidra med det jag har att säga, mitt arbete och varför det är viktigt.
Helena Gualinga har uppträtt vid flera internationella klimatmöten, till exempel i Världsekonomiskt forum i Davos och FN:s klimatmöte i New York. Hon har tillsammans med Greta Thunberg blivit omnämnd i internationella medier som ett av framtidens hopp för klimatet.
Talar på på festivalen Världen i byn
Gualinga uppträder på festivalen Världen i byn lördagen den 27 maj kl. 14 på Talarscenen. Talet hålls på engelska. I sitt tal berättar Gualinga hur urfolkens traditionella bostadsområden riskerar att försvinna på grund av klimatförändringar och hur samhällena kämpar mot olje- och gruvbolag.
– Det är viktigt för mig att vara med i kampen mot klimatförändringar. Jag tror på förändringen och att vi inte är avskilda från naturen, säger Gualinga.
Det nya är att även förnybara teknologier hotar urfolkens rättigheter när internationella gruvbolag vill komma åt metaller på urfolkens områden, så kallad extraktivism.
Gruvdrift för med sig våld
– Nu när vi håller på och byter från fossila bränslen till grön energi så kommer urfolk fortfarande att utsättas för våld. Det syns redan. Nu är det inte olja man vill borra efter i Amazonas, men det är gruvdrift istället. För oss är det lika våldsamt och lika farligt. Det oroar mig, konstaterar hon.
Miljökatastrofer sker också med gruvdrift. Det kallas grön kolonialism. Enligt Gualinga är det någonting som borde diskuteras globalt eftersom det här problemet inte är löst. Vi har bara bytt ut en form av extraktivism mot en annan.
– Det sker även i Norden, det är någonting som samerna också har kämpat emot.
Nej tack till oljesultanen
Helena Gualinga har inte tänkt delta i FN:s klimatkonferens COP 28 som ska hållas i Dubai. Att Förenade Arabemiraten har utsett chefen för statens oljebolag sultanen Al Jaber till mötets ordförande har ifrågasatts. Jurister har krävt att han ersätts för att förhandlingarna överhuvudtaget ska nå klimatresultat.
Hennes hälsning till finländska politiker är att ta klimatkrisen seriöst. Finland är ett land som har resurser och kunskap att leda vägen ur den här krisen och de finländska gamla skogarna borde skyddas bättre!