Bildkonstnär och konstgrafiker Maija Albrecht har fått Svenska kulturfondens arbetsstipendium på 26 000 euro för 2023 och 28 000 euro för 2024. Nu ser hon ivrigt fram emot att jobba i den ljusa ateljén på andra våningen i det gula trähuset mitt i skogen hemma i Degerby.
Stipendierna gör att hon kan jobba utan att fundera på att skaffa inkomster via ett annat heltidsjobb.
– Det här låter som enorma summor, men det är inte mycket kvar i månaden då man betalat pensionsavgiften. Jag är tacksam över stipendierna, det är inte alla som får den här möjligheten.
Maija Albrecht har fått stipendier tidigare och det gör att hon ibland funderar på varför just hon är lyckligt lottad.
– Kanske jag borde lära mig att vara stolt över mig själv och inte hela tiden ursäkta mig för att jag får stipendier.
Hon tror att arbetsstipendierna också hjälper henne att koncentrera sig på sitt arbete: då föds nytt som gör att hon kan visa vad hon går för och det ger möjlighet till ekonomisk hjälp igen.
Albrecht konstaterar att hon inte kan försörja sig på sitt konstnärskap.
– Jag tror att min bildvärld inte är lätt att ta till sig. Den är svartvit, det finns inga glada färger som tilltalar folk. Jag har ändå vissa som uppskattar mina verk.
Maija Albrecht säger att hon är glad över att hon inte lever på sin konst.
– Då har jag inte känslan av att jag producerar en viss typ av konst som säljer. Så jag behöver stipendium och arbetar tidvis för att få inkomster.
Maija Albrecht har arbetat som lektor i bildkonst på Bildkonstakademin åren 2004–2015. Hon leder kurser i bildkonst och dessutom provade hon som 20-åring på att jobba som lärare i bildkonst i ett högstadium. Men det var inte en värld för henne.
– Jag hade inte den pondus som behövs för att hålla tonåringar i schack. Jag minns hur färgpennorna flög från ena sidan av klassrummet till den andra.
Maija Albrecht bestämde sig redan i sjunde klass för att bli konstnär och hon har inte ångrat sig.
– Det är inte alltid lätt och som tonåring förstod jag ju inte vad det innebär i praktiken. Men det jag får av konsten är så viktigt att jag skulle välja samma bana på nytt.
Maija Albrecht ser fram emot att jobba i lugn takt under de två följande åren och hon planerar även utställningar.
Hon vet ännu inte var de kommer att vara, men det ser ut att bli i Helsingfors. Hon är i alla fall med i en utställning i Halikko, i Wiurila herrgård, den här sommaren. Dessutom planerar hon att göra en bok om sin konst.
Just nu följer Maija Albrecht väldigt noggrant med allt som sägs och skrivs om regeringsförhandlingarna. Hon är väldigt rädd för att den nya regeringen kommer att slopa till exempel de extra konstnärspensionerna.
– Det är väldigt få som får dem, men om det är i dem som regeringen sparar så blir det katastrofalt för konstnärerna.
Maija Albrecht undrar vad som händer med henne och andra konstnärer i framtiden.
– Det blir inte lättare med åren, tvärtom svårare då man är rädd för vad som händer med en då man blir gammal och är lika fattig som man alltid varit. Hur fungerar hälsovården? Jag vet att många i min ålder är ganska stressade över detta. Vi blir inte rikare och vi har inte kunnat samla pengar för vår egen trygghet. Det är en stor fråga.
Men samtidigt är det farligt om staten inte tar sitt ansvar för kulturens existens
Maija Albrecht om att det är bra att det finns privata stiftelser som stöder konstnärer
Det är helt avgörande för konstnärerna vad regeringen gör, säger Albrecht.
– Jag vet att många är rädda för vad som ska hända. Det är inte bara frågan om konstnärer utan även andra mindre bemedlade som behöver stöd. Var kommer de att skära? Det är hårresande.
– Regeringsförhandlingarna diskuteras noggrant bland konstnärer. Många är jätterädda, inte bara bland bildkonstnärer, utan inom hela kulturfältet.
Blir privata fonder allt viktigare för konstnärer om staten drar in på kulturbudgeten?
De privata fondernas stipendier är naturligtvis mycket viktiga, säger Maija Albrecht.
– Men samtidigt är det farligt om staten inte tar sitt ansvar för kulturens existens. Kulturen är helt central för samhället.
Kan konstnärerna göra något, eller har ni gjort något innan förhandlingarna?
– Konstnärsgillet i Finland försöker alltid påverka och tog kontakt med kandidaterna i riksdagsvalet. Så visst lobbas det från kulturens sida.
– Jag kan inte förstå hur man tänker. Till exempel Sannfinländarnas kulturpolitiska program är katastrofalt. Det är inte roligt som konstnär att läsa vad de skriver, som om kulturen inte har någon betydelse i samhället.
Svenska Yle kollade till exempel i februari hur partierna förhåller sig till kulturen i sina valprogram. Sannfinländarna och Samlingspartiet flaggade inför riksdagsvalet för en nedskärning i kulturbudgeten.
Riikka Purra kallar kulturen för en ”lyxservice” – får kritik av partikamrat
På ett lokalt plan är Albrecht nöjd med hur Ingå kommun satsar på kultur. Den här sommaren kan man till exempel se tre utställningar i kafé Wilhelmsdal i Ingå kyrkby. Det är Larson Österberg, Maarit Lassila, Karin Björklund-Rissanen och Susanna Suikkari som ställer ut i sommar. I höst utvärderas försöket med utställningar.
– Kultur är enormt viktigt för alla. Folk kanske inte tänker på vad kultur är i deras liv. Till exempel bibliotek är bland det viktigaste vi har.