Solenergi lagras i gamla elbilsbatterier: “Om energilagring är grönt är detta dubbelgrönt”

Ett pilotprojekt med energilagring i använda elbilsbatterier kör nu i gång i Pedersöre. Från första juli kan solenergin i Esse sparas tills elektriciteten behövs som bäst.

En man med grågrön jacka och blommig skjorta står i öppningen av en stor kontainer.
Återanvända containrar ska fyllas med återanvända elbilsbatterier och ge ett betydande energilager i Pedersöre, säger Kenneth Långbacka som är operativ chef på Autocirc. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Den första juli kopplas strömbrytaren på och solparken i Esse börjar producera el till Pedersöreborna. Esse Elektro-kraft gör som många andra och satsar allt mer på förnyelsebara energiformer – och solparken är betydande för en liten energiaktör.

– Parken är på en megawatt, vilket motsvarar ett mindre vattenkraftverk, exemplifierar Ingvar Kulla, som är vd på Esse Elektro-kraft.

För ett litet elbolag är varje tillskott till energipaletten välkommet. Då vattenkraften är färdigt utbyggt och kärnkraft är både stort och dyrt, är sol och vind möjliga tillskott för Essebolaget.

En man med mörkblå jacka står framför en stor solpanel på en åker.
En solpark är möjlig att verkställa också för ett litet kraftbolag, säger Ingvar Kulla som är vd för Esse Elektro-kraft. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Men när solen går i moln?

En erkänd utmaning med sol och vind är att den producerar ojämnt och kanske inte då elen bäst behövs. Därför utvecklas allt fler alternativ för energilagring eller energikonvertering.

I Esse vill man lösa konsumtions- och produktionsskillnaderna med en mellanlagring av energi: använda elbilsbatterier. Där kommer den lokala bilskroten in, som idag blivit ett internationellt fordonsåtervinningsföretag.

– Vi monterar ur batterier ur inlösta elbilar runt om i Europa och använder dom för energilagring. Målet är ställt på att i år bygga lagring på tre megawattimmar, säger Kenneth Långbacka som är operativ chef på Autocirc.

Autocirc är ett svenskägt bolag med fokus på bilåtervinning. Verksamheten i Esse sysslar dels med försäljning av bildelar från krockskadade eller inlösta personbilar. Ett växande fenomen är andelen inlösta elbilar, som har stora batterier som behöver en ny funktion.

– Det finns inte en andrahandsmarknad för litiumbatterierna, då bilarna de plockas ur är så nya att batterierna byts till nya på garantin. Batterierna står sig inte flera år i lager, utan måste användas, vilket vi vill göra på det här sättet, säger Långbacka.

Elbil på laddning.
Andrahandsmarknaden för använda elbilsbatterier är liten. Bild: Antti Haanpää / Yle

Fina batterier utan eftermarknad

Elbilar som krockas eller annars löses in av försäkringsbolag, kan ha helt fungerande batterier med en betydande kapacitet. Autocirc köper upp bilar, både för att handla med reservdelar men nu också för att lagra ström.

– Men vi ska inte bli en energiaktör. Vår business är att återvinna fordon, men den här verksamheten passar mycket bra till vår profil. Och medan energilagring är grönt, kan man säga det här är mörkgrönt, eller dubbelgrönt, säger Kenneth Långbacka om deras koncept.

Eftersom antalet elbilar bara växer och med dom också överblivna batterier, är det svårt att sia om hur stort konceptet kan bli på sikt.

– Vi har första testcontainern i bruk och vi har en klar målsättning att vi ska ha tre megawattimmar energilager byggt i år med återanvända elbilsbatterier, säger Långbacka.

Med den energimängden kan man förse ett genomsnittshushåll med el i kring fyra månader eller köra en elbil över 17 000 kilometer.

Ovanligt koncept

Autocirc har utmärkt sig inom cirkulärekonomi. De ser att det är avsevärt bättre att bruka batterierna för strömlagring än att genast återvinna dem som råmaterial för nya batterier som många andra aktörer gör.

– Från våra aktörer får vi mer och mer bilbatterier och det finns inte en eftermarknad för dom för tillfället, men energilagren hjälper till att jämna ut toppar i elpris och konsumtion, säger Långbacka.

Enligt honom är det ovanligt att ta tillvara batterierna som externa lagringskällor. Vanligen mals batterierna ner och blir till nya batterier.

– Men vi tycker det är alltför simpelt. Så vi vill använda batterierna så långt det går. Sen när de är uttjänta ska de förstås återvinnas som råmaterial, säger Kenneth Långbacka.

En stor park med solpaneler står på en åker intill en skogsdunge med fluffiga moln hängades ovanför.
Bilister längs landsvägen har inte undgått att se miljoninvesteringen i Esse. En megawatt solenergi ska produceras från första juli. Bild: Mårten Wallendahl / Yle

Tillsammans med kommunen och Esse el investerar man nu en miljon euro i parken och lagringen. Mellan fem och tio år ska det ta för solparken att återbetala sig. Nu har elpriserna varit mycket låga, men det är svårt att sia om hur prisbilden utvecklas.

På Esse Elektro-kraft är man övertygad om att det framöver kommer att behövas en bred produktion där varje beståndsdel fyller en funktion.

– Det kommer att behövas kärnkraft och baskraft men också olika former av lagringsmöjligheter för att balansera produktionen, så vi ser nog på energilagring som en intressant möjlighet, säger Ingvar Kulla.

Allt fler hushåll har också egen produktion, även bland Esse Elektro-krafts kunder. Det optimala vore om även mikroproducenter gavs möjlighet att lagra sin producerade ström i energibanken i Esse. Men än så länge är det inte ett alternativ.

Det kommer att behövas energilagring för att balansera produktionen

Ingvar Kulla, vd Esse Elektro-kraft

Kulla säger att lagring av egenproducerad elektricitet är intressant på många fronter nu. Mycket hänger ihop med hur elen både produceras och konsumeras framöver. Men även för elbolagen kan utökade lagringsmöjligheter vara av intresse.

– Den kommer att ha en betydelse. Men det beror på vad energilagringen kommer att kosta i framtiden, men jag tror nog att det är något vi kommer att satsa på, säger Ingvar Kulla.