Bland annat planeras ett nytt höghus på Kaskisgatan 9b, nära korsningen till Klostergatan i Åbo centrum.
Planerna har väckt mycket motstånd i grannskapet. En av motståndarna är Anneli Aalto, som bor i grannhuset till tomten. Enligt Aalto kom planerna som en chock för invånarna.
– Granntomten är liten och vi hade inte trott att någon vill bygga där. Vi protesterade så mycket vi kunde, men det hjälpte inte.
Nybyggen planeras på flera ställen i Åbo centrum
Planerna på Kaskisgatan är inte de enda av sitt slag i Åbo centrum. Flera höghus planeras exempelvis på innergårdarna till höghus på Tavastgatan, nära korsningen till Gertrudsgatan.
Också de planerna har väckt mycket motstånd i grannskapet, speciellt bland de invånare som bor längs Lilla Tavastgatan. Även framtiden för den Österbladska tomten i Åbo centrum har väckt diskussion bland invånare.
Enligt Anneli Aalto byggs det för tätt i Åbo. Hon tycker att det nuvarande sättet att bygga påminner om Åbo på 1960-talet, under den så kallade ”Åbosjukan”. Då fick många äldre byggnader ge vika för nybyggen i Åbo.
Aalto skulle gärna se mera grönt på de tomter där nya hus byggs.
– Många av de nya husen är väldigt höga och har bara en liten plätt som gård. Annars är det bara betong, asfalt och parkeringsplatser. Det är som att bo i en ask.
En stor del av Åboborna ska bo högst tre kilometer från centrum
Åbo stads målsättning är att locka 75 000 nya invånare fram till 2035. I borgmästarprogrammet betonas också vikten av att Åbo ska locka nya invånare, jobb och företag.
Dessutom vill staden främja invånarnas möjligheter att cykla och gå till och från centrum, eftersom målsättningen är att staden är klimatneutral år 2029. Det säger Päivi Siponen, planläggningsarkitekt vid Åbo stad.
– Därför ska bostäderna finnas helst under tre kilometer från centrum. Då måste man bygga tätt, säger Siponen.
Åbo stad har därför gått in för den här typen av planläggning.
– Vi följer politikernas önskemål. Vi följer de strategier som stadsfullmäktige i Åbo fattat beslut om.
Siponen ansvarar bland annat för planläggningen av det nya bostadsområdet Rönnudden, vid Heikkilä kasernområde.
”Viktigt med samarbete då nya hus planeras”
Då Åbo stad planlägger nya höghus i centrum så gör man samma utredningar som man gör då man planlägger helt nya bostadsområden. Exempelvis gör staden inventeringar gällande vilka naturvärden det finns på området och skriver in i planen hur mycket grönområden som ska finnas på tomten. Det är frågan om en lång process, säger Siponen.
Enligt Siponen är det viktigt att de olika aktörerna samarbetar när nya bostadsområden formas. På det sättet kan man garantera att området blir så trivsamt som möjligt. Det här gäller också nybyggen i centrum.
– Det är bra om vi kan samarbeta med de husbolag som finns på området. Då kan man planera mer skyddade bostadsområden och slutna kvarter, säger Siponen.
Stadens bygginspektion granskar också byggen och ser till att byggbolagen följer de bestämmelser som finns i detaljplanen.
– Det är frågan om förhandlingar och samarbete med de som bygger.
Byggs det för tätt i Åbo?
Då man rör sig i nya områden som nu byggs ut, såsom Kirstiparken och Hertigshörnet nära Åbo hamn, så ser det väldigt trångt ut i kvarteren. Dessutom ser man väldigt lite grönt i de nya områdena. En del av innergårdarna är inte heller på markplan, utan har byggts ovanför parkeringshusen.
– Slutna kvarter byggs oftast ändå så att man inte ser in till grannen. Men visst finns det kvarter, där husen är byggda väldigt tätt intill varandra. Men det här är något som vi funderar på inom planläggningen, förklarar Siponen.
Enligt Siponen är ett slutet kvarter mer skyddat och lugnt, då det inte kommer in lika mycket trafikbuller i lägenheterna och i kvarteret.
Päivi Siponen påminner också om att de här områdena byggs ut under flera år. Just nu kan det vara svårt att få en uppfattning om det slutliga resultatet.
Det är enligt Siponen ingen idé att bygga ut alla gator och grönområden genast, då de kan förstöras av den tunga trafiken som kör till byggarbetsplatserna.
Nya byggplaner väcker ibland negativa känslor och åsikter bland invånare och det har staden förståelse för, säger Siponen.
– Vi tar hänsyn till invånarnas åsikter så mycket som möjligt. Vi lyssnar på folk och ordnar invånarmöten och informerar under processens gång. Men alla åsikter kan vi ju förstås inte ta i beaktande.