På en fråga om vad som är det viktigaste arvet efter Gustav Vasa, så här 500 år efter att han blev kung, svarar Anu Lahtinen, biträdande professor i Finlands och Nordens historia vid Helsingfors universitet, att hon efter ett besök på Kungliga slottet i Stockholm har börjat tänka att det är skatteförvaltningen.
Kanske det arvet är speciellt viktigt för oss i Finland.
När Finland efter kriget 1808–09 blev ett autonomt storfurstendöme under den ryska tsaren ändrades beskattningssystem inte. De skatter som skulle betalas, skattegrunderna och skattskrivningen fortsatte som de varit under den svenska kronan.
– Det är många strukturer som byggdes på Gustav Vasas tid, säger Lahtinen till Svenska Yle inför årsdagen för Gustav Vasas maktkupp.
Slutet på Kalmarunionen
Den sista unionskungen Kristian II – även kallad Kristian Tyrann – ihågkoms för Stockholms blodbad 1520. Gustav Erikssons far, Erik Johansson, hörde till de drygt 80 adelspersoner som då halshöggs på Stortorget i Gamla stan.
Följande år blev Gustav Vasa utsedd till riksföreståndare och efter två år av det uppror som kom att kallas befrielsekriget blev han kung. Den 6 juni 1523 är inte bara början på Vasaättens regeringstid, den dagen markerar också slutet på Kalmarunionen.
Att unionen – som hade inletts 1397 – upplöstes innebar i svenska ögon att Sverige igen blev en självständig stat.
– Kungamakten, ett eget rike, tog form efter Kalmarunionens tid, påpekar Anu Lahtinen och konstaterar att man utan att romantisera kan säga att den första Vasakungen spelade en viktig roll under en brytningstid i Sveriges – och Finlands – historia. Med Gustav Vasa kom också reformationen till Sverige.
Viktigt att utveckla östra rikshalvan
Lahtinen påpekar att kung Gustav Eriksson eller Gustav I – själv kallade han sig aldrig för Gustav Vasa – tyckte att det var viktigt att utveckla Finland. I sin östra rikshalva grundade han städerna Helsingfors och Ekenäs.
Då som nu var Finlands läge geopolitiskt viktigt och Ryssland stärkte sin ställning.
– Gustav Vasa måste tänka på försvaret och då var Finland viktigt som ett slags buffertområde mot öst, säger Lahtinen.
Historikern beskriver 1500-talskungen som en person som skulle lägga sig i det mesta i sitt rike. Det finns många skarpa och ironiska formuleringar i hans bevarade brev, säger hon.
Och brev skrev han gott om, för han ville ha koll på allt. Om någon betalade för lite skatt märkte han det och påtalade bristen i ett brev. Han var mån om sitt arv, redan då.
Han tänkte också dynastiskt. Kronan skulle bli kvar hos Vasaätten.
På sätt och vis har han lyckats med det, fast knappast riktigt så som han hade tänkt sig.
Dagens kungliga är också Vasaättlingar
När Jean Baptiste Bernadotte (senare Karl XIV Johan) blev vald till tronföljare år 1810 ledde det till att Sverige fick en kung utan kungligt blod i sina ådror.
Bernadotte hade varit fältmarskalk i Napoleons armé men adopterades av Karl XIII efter att prins Karl Adolf hade dött som spädbarn och en därefter adopterad dansk prins också hade dött.
Karl XIV Johans drottning Désirée var inte heller av kunglig börd.
Sveriges nuvarande kung Carl XVI Gustaf är trots det släkt med Gustav Vasa – på hela 91 sätt, uppger släktforskare – eftersom Gustav I:s döttrar giftes bort med tyska furstar, liksom också en sondotter. De tyska furstehusens döttrar i senare generationer ansågs därför ypperligt lämpliga som svenska drottningar.
Karl XIV Johans son Oscar I gifte sig med prinsessan Josefina av Bayern och det gjorde att sonen Oscar II hade Vasablod i sig. Även Oscar II äktade en tysk prinsessa, Sofia av Nassau, så släkten Bernadotte fick efterhand allt fler Vasagener.
I följande generation gifte sig Gustav V med Victoria av Baden, som inte bara var släkt med Gustav Vasa utan dessutom med 1600-talskungen Karl X Gustav och 1700-talskungen Gustav III.
Carl XVI Gustafs mammas farfar var dessutom son till drottning Victoria av Storbritannien, så dagens Bernadotter är släkt med nästan alla regerande (och avsatta) monarkier i Europa.
Regeringsformen 1809
Sveriges nationaldag firas sedan 1893 för att minnas Gustav Vasas val till kung 1523, men datumet markerar också 1809 års svenska regeringsform.
Den regeringsformen kom till efter kriget mot Ryssland: efter förlusten av Finland avsattes kung Gustav IV Adolf i en statskupp i mars 1809 och han efterträddes av sin farbror Karl XIII, som alltså saknade legitima arvingar.
Några månader senare, den 6 juni 1809 godkände Sveriges riksdag en ny regeringsform som begränsade kungamakten.
Den regeringsform från 1974 som Sverige har idag och som ersatte 1809 års regeringsform utfärdades också den 6 juni.
Sveriges nationaldag blev den 6 juni officiellt först 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag. Men Gustavs namnsdag är det i både den rikssvenska och den finlandssvenska almanackan, i åminnelse av kungavalet för 500 år sedan.