Riksdagsvalet i våras gick inte riktigt som partiledningen hade hoppats. SFP hade som målsättning att göra det bästa riksdagsvalet någonsin, mätt i röster, med ett väljarunderstöd på åtminstone 5 procent.
SFP siktade på att behålla alla sina tidigare mandat och få två tilläggsmandat. Man lyckades behålla sina mandat. Det var ändå bättre än många andra regeringspartier.
Oenigt om regeringsförhandlingarna
Nu deltar SFP i regeringsförhandlingar med Samlingspartiet, Sannfinländarna och Kristdemokraterna. Det är bra tycker många partimedlemmar, partiets plats är i regeringen för att rädda svenskheten.
Andra befarar att partiledningen sitter och säljer ut av partiets liberala värderingar, till den mest högerriktade regeringen någonsin (som vänstern hävdar).
Eniga personval och stadgeändringar
Förhandsintresset är stort för partidagen i Tammerfors, även om inga överraskningar väntas. Valet av partiordförande och tre vice ordförande väntas gå på rutin.
Samtliga vill bli återvalda: Anna-Maja Henriksson har meddelat att hon vill fortsätta som ordförande, Sandra Bergqvist, Silja Borgarsdóttir Sandelin och Henrik Wickström är villiga fortsätta som vice ordförande. Eva Biaudet ställer upp för återval som ordförande för partifullmäktige.
Då hör det inte till finlandssvensk artighet att ersätta dem.
Partistyrelsen kommer med en enda proposition, ett förslag till stadgeändring för partiet. Det är mest språkliga småkorrigeringar. Man vill undvika användningen av ordet ”han” om ombuden på partidagen. Ordet ”skall” moderniseras till ”ska”. Dessutom görs en precisering om hur valet av partiledning ska gå till.
Samma på finska
Många förändringar gjordes under pandemitiden, så det är inte någon överraskning att man kan delta i partidagen i realtid på nätet – det går att delta på distans, också i utskotten som behandlar motionerna.
Simultantolkningen till finska är inte heller en nyhet, däremot framgår det inte om man också får tala finska i talarstolen och bli simultantolkad till svenska så att delegaterna förstår budskapet.
Artigt parti
Den allmänpolitiska debatten kan tänkas bli en utblåsning där partidagsdelegaterna säger vad de verkligen tycker om regeringssamarbetet med Sannfinländarna.
Men finlandssvenskarna är ett artigt folk och det är inte mycket man hinner säga när tiden för varje talare är begränsad till tre minuter och repliken till en minut. Det gäller dessutom att försöka få hålla sitt anförande tidigt, när partidagssupén närmar sig finns det risk att tiden begränsas ytterligare.
Påverkan från medlemmarna
45 motioner har lämnats in från medlemsavdelningarna. Det finns en del sprängstoff som partifullmäktige har försökt desarmera i sina beslutsförslag till partidagen. Det kan bli omröstningar om de urvattnade förslagen.
Det kan bli debatt till exempel om förslaget att legalisera dödshjälp i Finland, som inte omfattas av partifullmäktige.
Kravet på en grundreparation av den ”mycket gropiga, backiga och kurviga” Veckjärvivägen förkastas också.
Partidagen anses inte vara rätt forum för att ta ställning till enskilda vägar. Där ska man på ett allmänt plan besluta om politiken, som ändå bör inrikta sig på att beta av på reparationsskulden också på mindre trafikerade landsvägar.
”Framtiden planeras innan den blir verklighet”
John-Erik Söderman i Stor-Alberga räknar upp fyra tidigare motioner och återuppliva kraven, bland annat om tunnlar och höghastighetståg till Sverige och Estland, och sammanslagning av Nylands och Helsingfors valkretsar.
Man anar sucken från partikansliet som svarar att motionären ”lyfter fram viktiga och intressanta frågor”.
Det är bra att hålla upp dessa frågor i debatten och diskutera projekt som kan verka svåra att förverkliga, formulerar partifullmäktige. Slutsatsen blir att ”Framtiden planeras som bekant innan den blir verklighet, och alla goda idéer ska ventileras”.
Men stora infrastrukturprojekt kräver enorma investeringar, och förslagen om kinesiska finansieringsbehov bör granskas med mycket stor skepticism.
”Pälsuppfödningen viktig för österbottnisk ekonomi”
Två partimedlemmar i SFP i sydvästra Helsingfors försöker ändra partiets linje om pälsuppfödning. Kasper Kannosto och Anna Granstedt vill följa grannländernas exempel och förbjuda päldsjursuppfödningen som en oetisk industri som kapitaliserar på djurens lidande.
Deras förslag är att avveckla pälsdjursuppfödningen på lång sikt, med en övergångsperiod på 5–15 år.
Partifullmäktige hänvisar till beslut från partidagarna 2016 och 2019 där pälsnäringen får stöd. Men man lämnar en öppning för nya beslut, eller åtminstone en ingående diskussion, då partiprogrammet ska uppdateras år 2024.
Men försvararna hänvisar till en betydande ekonomisk verksamhet som skapar skatteintäkter framförallt på den österbottniska landsbygden. Slutsatsen blir att pälsdjuren har det bättre i finländska burar än i länder med betydligt sämre beredskap att övervaka djurens välmående.
Beslutsförslagen blir att SFP kontinuerligt förbättrar djurens välfärd i dialog mellan producenter och djurskyddare.
Skatter och välfärd
Lars-Johan Nyholms förslag om att mervärdesskatten ska höjas med en procentenhet föranleder inga åtgärder, enligt svaret från partifullmäktige. Finland har redan en högre allmän momsskattesats än de flesta andra europeiska länder, SFP vill ha en skatteväxling från skatt på lön till skatt på konsumtion.
Några medlemmar från Stor-Hagalunds SFP föreslår en parlamentarisk kommitté för att planera ”Välfärdsstaten 2.0”. De talar för strukturella förändringar i stället för osthyvelsprincipen.
Men partifullmäktige vill sluta skuldsätta Finland och efterlyser förmåga till nytänk bland arbetsmarknadsorganisationer och politiska beslutsfattare, med en sysselsättningsgrad på 80 procent. Det ska alltid löna sig att ta emot arbete, också efter pensioneringen.
Vindkraftskritik
Hela fyra motioner har lämnats in om vindkraft – några av dem mycket kritiska. Partifullmäktige hänvisar till tidigare beslut om att SFP förhåller sig positiv till denna förnybara och utsläppsfria energiform och ser gärna ytterligare satsningar på att bygga ut vindkraften.
Men markägare som avstår mark för linjegator måste få en rättvis ersättning, på samma sätt som markägarna som får vindkraft på sina marker. Samtidigt ska äganderätten stärkas, så att inlösningslagen används endast som ett sista alternativ.
Partifullmäktige kommenterar inte ens motionärernas uttalande om att vindkraft inte är människovänlig, miljövänlig, hållbar eller etiskt och ekonomiskt försvarbar.
Inte heller kommenterar partifullmäktige varningen från SFP:arna i Korsnäs och Korsholm för ohälsa på grund av ljusfenomen och ljudbuller från vindkraften eller spridningen av mikroplaster från giftiga kemikalier får vindkraftverkens turbinblad.
Värnplikt för kvinnor
Svenska Kvinnoförbundet gör på allvar försök att ändra partiets linje i olika frågor, med viss framgång.
Men en allmän värnplikt oavsett kön ser inte ut att bli SFP:s linje. Det är inte möjligt i det nuvarande systemets omfattning, enligt uttalandet från partifullmäktige.
Finland ska ha ett starkt försvar som baserar sig på en allmän värnplikt, men reformer får inte leda till en yrkesarmé eller mer frivillighet inom ramen för vår värnplikt, skriver partistyrelsen. Eftersom alla inte ryms in i armén skulle förslaget innebära ett urval redan vid uppbådet och det är problematiskt.
Hur jämställt är SFP – behövs det ett mansförbund?
Johan Ödde Berglund från SFP i Pojo får kanske fart på debatten med sin motion om jämställdhet inom svenska folkpartiet. Han noterar att partiet profilerar sig som ett parti med jämställdhet som en av sin viktigaste målsättning.
Då ter det sig märkligt att den nuvarande könsfördelningen i partiets personal till 75 procent består av kvinnor, medan männens andel uppgår till endast 25 procent, enligt motionen.
Det exemplifieras med att jämställdhetsutskottet består av tio kvinnor och två män, presidium av tre kvinnor och en man. Dessutom har partiet de tre senaste åren gjort femton nyanställningar, där 80 procent har varit kvinnor.
Berglunds förslag är att SFP vid tillsättningen av personal och partiorgan agerar i enlighet med partiets jämställdhetsideal och att SFP bör utreda om det behövs ett mansförbund för att undvika diskriminering av männen i partiet.
Partifullmäktige har omformulerat beslutsförslaget till att SFP fortsättningsvis arbetar för att ”Finland blir ett ledande land i fråga om jämställdhet, där alla, oberoende av kön, kan delta på lika villkor”.
När det gäller rekryteringen till jobben på partikansliet tillämpas ingen könskvotering. De mest lämpliga sökandena väljs till respektive tjänst, försvarar sig partifullmäktige. Och partiutskotten – med öppna möten – tillsätts på basen av intresseanmälningar från kretsarna.
Efter 117 år har SFP haft 16 partiledare, varav sittande partiordförande är den första kvinnan på posten, påpekar partifullmäktige också.